Kategori: Recensioner

Publicerat

Pappa Långben

Jag har läst om Pappa Långben. Det har flera andra i bokbloggssverige också. Det kändes bra så här inför aka-porrträffen som är nästa söndag. Det är en gammal favorit faktiskt som jag fick som barn när jag var med i B. Wahlströms bokklubb. Har läst den flera gånger men nu var det i alla fall säkert 25 år sen.
Boken handlar om Judy som växer upp på ett barnhem men tack vare en välvillig styrelseledamot för barnhemmets styrelse kan få gå på college. Mannen vill vara hemlig så Judy kallar honom pappa Långben efter att hon sett hans skugga och rygg.

Den är skriven 1912 och är ett intressant tidsdokument över hur det var att vara flicka och gå på college då. Den är skriven av Jean Webster som också skrivit akaporr-böckerna om Patty och Patty och Priscilla.

Boken ingår i Bonniers klassikerbox. Där finns också Agnes Cecilia som jag faktiskt inte har läst men ska sätta igång med snart.

Publicerat

Bokfrukost med Oksanens Utrensning

– Bland det bästa vi läst i klubben, sa Pär vid diskussionerna om Sofi Oksanens Utrensning som vi diskuterade på Breakfast Book Clubs marsträff.
– Fantastiskt språk och vilken inledning, sa Ann-Catrin.

Ja, samtliga runt bordet den här morgonen tyckte att Utrensning var väldigt bra och stark. Samtidigt var det flera som hoppade av sent på grund av att de tyckte boken var långtråkig och dålig.

Själv tyckte jag boken var fantastiskt bra. Oksanen har en förmåga att utan allt för mycket omskrivning låta små detaljer tala om en hel stämning. Hennes språk är koncist men samtidigt målande. Jag tyckte att hon påminde lite om Jouce Carol Oates som man vill att Oates ska vara. Ofta snöar JCO iväg och hennes böcker tenderar att bli så långa. Varenda dag ska beskrivas, varenda stund. Oksanens tempo är rappare. Det går fortare vilket jag gillar.

Vi pratade en del om att Estland under den här tiden är en ganska mörk fläck i vårt historiemedvetande. Trots att det är vårt grannland har vi ingen aning om att det var så här (illa). Hur det är att längta efter väst, att leva med att ha resväskan alltid packad, motståndsrörelse och kommunism.

Några ogillade tidshoppen och tyckte det var svårt att hänga med, för andra var det inget problem.

Vi dröjde oss kvar vid slutet. Utan att avslöja för mycket så var det en del frågetecken som rätades ut men det krävdes lite diskussion mellan oss för att reda ut det hela. Vi hade tolkat slutet lite olika.

Läs gärna också Anna Toss, som tyvärr inte kunde vara med på träffen, hon har skrivit vad hon tyckte om boken här.

Publicerat

Regn och åska

Regn och åska är kärlekshistorien mellan Rein och Oskar som träffas i Tallin. Oskar är svensk och Rein är est. De är sexton år och det är sommarlov. En viktig historia som berättar om kärleken och attraktionen mellan två unga män. Åtminstone jag har inte läst särskilt många sådana berättelser. Boken är bra men jag känner mig otroligt lite i målgruppen. Hade jag själv varit tonåring, gay och funderat på det här med att komma ut hade jag förmodligen älskat boken. Den är rak och skriven utan krusiduller och onödig romantik.

Författaren heter Håkan Lindquist. Ges ut av Charlie by Kabusa som ger ut böcker med inriktning på queer och hbt-frågor. Dessutom har boken ett soundtrack som kan avlyssnas här. Och en filmtrailer:

Publicerat

Högre än alla himlar av Louise Boije af Gennäs

Jag har som jag tidigare har skrivit lyssnat på Katarina Ewerlöfs inläsning av Högre än alla himlar. Och jag måste verkligenerkänna- sällan har jag haft så lätt för att bege mig ut på promenad. Och långt har jag gått också, kanske inte lika fort som vanligt, men ändå. Romanen är verkligen som en tv-serie eller långfilm. Kompisgänget i början av 2000-talet, som driver åt olika håll, men älskar varandra för mycket för att ge upp varandra. Samtal om livet, världen och vardagen. Ibland känns det löjligt och tillgjort hur än den ena, än den andra, efter att ha umgåtts så tätt som de gör, måste fråga varandra saker som borde vara självklara. Det känns liksom som att de bästa vännerna egentligen är ytligt bekanta, och bara ihopsatta för att det ska vara ett intressant experiment för oss läsare. Och ibland blir är det riktigt intressant, ofta bara märkligt. I tre böcker ska vi få följa gänget, och hur negativ jag än låter nu kommer jag aldrig kunna hålla mig ifrån att läsa eller lyssna på de kommande två.

Jag tror att jag har fått mer ut av romanen för att ha lyssnat på den, istället för att läsa. Förmodligen för att Ewerlöf gör det briljant. För att glömma den dödstrista motionsslingan är den perfekt. Som att fördriva tiden med eftermiddagsrepriserna av  Beverly Hills när man var sjuk och hemma från skolan på Högstadiet.