Inlägg

Publicerat

Julklappstips eller föralldel julläsningstips!

Alla julklappsböcker inköpta? Synd! För vi har lyssnat runt och samlat ihop en lång räcka böcker som passar i paket både till en själv eller någon annan.

Manhattan Beach av Jennifer Egan, ett uppslukande episkt verk om en ung kvinna i Brooklyn under 30-och 40-tal som mot alla odds blir dykare. 

Vi möts på museet av Anne Youngson är en brevroman, ett ovanligt grepp numera. En brittisk kvinna och en dansk man båda 60-plussare börjar brevväxla och vänskap och kärlek börjar växa fram.

Sju dagar med familjen av Francesca Hornak, en aningen tyngre julroman om en brittisk familj som behöver vara helt isolerade under sju dagar då den äldsta dottern har varit utsatt för smitta. Älskade slutet, men tjuvtitta inte!

Se på oss nu av Geir Gulliksen, en mörk och rakbladsvass norsk relationsroman. 

Madonna i päls av Sabahattin Ali, en klassisk roman om en ung man som möter sin första kärlek i Berlin. Ursprungligen utgiven 1943, ny på svenska.

Sjusiffrigt av Anna Karolina, en thriller om tre kvinnor som begår det perfekta brottet, trodde dom. 

Grejen med kärlek av Julie James, en romance om två FBI-agenter som motvilligt blir förtjusta i varandra.

Jag är, jag är, jag är ett hjärtslag från döden av Maggie O´Farell, om att vara nära sin död men att överleva gång på gång.  

En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson, en relationsroman samt en thriller om en liten familj där tonårsdottern häktas misstänkt för mord.

Ragga som du shoppar av Lin Jansson, smart, humoristiskt och underhållande om Lovisa 20 plus som jobbar i affär.

Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg, drömskt och hemskt om mordet på Katrin Da Costa. 

Silvervägen av Stina Jacksson. Belönad som årets deckare, men är så mycket mer än bara en spänningsroman, utspelas i norra Sverige.

Gröna fingrar sökes av Annika Estassy. Om en koloniträdgård och vänskap mellan två kvinnor i helt olika åldrar. 

Till minne av en villkorslös kärlek av Jonas Gardell. En roman om en uppväxt och om en mor som tidigt blir dement. Inspirerad av författarens egen mamma.

Slutet av Mats Strandberg där världen går under vid en exakt tidpunkt, några veckor längre fram. Vad gör vi med varandra fram tills dess?

Profetens vinter av Håkan Östlundh är en riktigt spännande blandvändare om kärlek och makt.

Vad som helst är möjligt av Elizabeth Strout som berättar om relationer i småstadssamhället så att man hisnar.


Publicerat

De vänsterhäntas förening av Håkan Nesser

Sedan många år är Nesser en av mina favoritförfattare, blev överväldigad av förtjusning vid läsningen av Kommissarien och tystnaden någon gång på 90-talet och har sedan dess läst allt han givit ut. Jag hamnar alltid i huvudet på hans karaktärer och lever i symbios med dem romanen igenom. Deras lakoniska repliker, smågnabbande och så förstås Nessers subtila humor och all den mänsklighet som hans böcker rymmer går skinnet på mig även om det inte sällan skaver. Vad han än skriver så blir jag berörd på det ena eller andra sättet. Allra bäst är nog när jag får läslyssna medan han själv läser.

De vänsterhäntas förening är en klassisk Nessersk kriminalroman. Passande nog dyker många av hans klassiska karaktärer upp. Van Veeteren, Gunnar Barbarotti och Ewa Moreno för att nämna några. De är äldre och aningen tröttare, skarpa i huvudet är de dock alltjämt, och de är fortfarande bosatta i Maardam eller Kymlinge, båda städerna belägna i Nesserland. ( Jag har alltid velat resa till Maardam eller för all del Kaalbringen där Borkmanns punkt utspelar sig.)

Kommissarie Münster söker upp den snart 75-årige Van Veeteren för att berätta att man hittat liket av den förmodade mördaren i ett 20 år gammalt fall, även mördaren bragt om livet vid brottets tidpunkt. Polisen har således låtit en gärningsman löpa, en mordbrännare med flera människors liv på sitt samvete. Strax efter begås ett yxmord i Kymlinge i Sverige, ett brott som kan hänga ihop med mordbranden för 20 år sedan.

Vad kan jag säga, jag är ännu en gång bedårad av det ömma munhuggandet mellan Van Veeteren och hans fru, Barbarottis samtal med vår Herre, de fantasifulla och välfunna namnen på orter och karaktärer och att vädret i Maardam alltid tycks vara förfärligt. En typisk Nesser-roman innehåller alltid ett antal fantastiska metaforer, denna gång fäste jag mig speciellt vid uttrycket ” Redig i huvudet som en skolinspektör”.

Fast en sak är höljd i dunkel. När Kymlinges poliser och Maardams poliser samtalar, vilket språk används? Eller framförallt, när Münster och Van Veeteren förhör en misstänkt och Barbarotti och Backman förstår precis allt, vilket språk talar man? Tyska kanske, men egentligen eftersom vi befinner oss i Nesserland borde språket kanske vara esperanto eller föralldel Nesserska? Jag funderar över att jag under alla år aldrig någonsin undrat över vilket språk som är Van Veeterens modersmål? Den som fattar, fattar.

Utgiven på Albert Bonniers Förlag 2018. Här hittar du vår frukostintervju med Håkan Nesser.

Publicerat

Årets sista bokfrukost – Vernon Subutex 1

Jag tror att det var den tionde bokfrukosten som vi hade här i veckan. Och till nyåret ska jag räkna ihop hur många vi haft sedan starten för snart åtta år sedan.

Vernon Subutex är en kille som hade en skivaffär i Pars, men folk dog, musiken streamades och pengarna tog slut.  När han blir vräkt börjar en tillvaro där han rör sig runt i staden på jakt efter en säng att slagga i. Historien berättas av en rad olika  människor som kommer i Vernons väg. Själv glider han runt, överlever och lever. Boken är den första i raden av tre. Superhajpad i Frankrike. Inte lika känd – ännu – i Sverige. Men läs och gilla den. Det gjorde vi!

Kul att läsa
Så himla många människor att hålla reda på
Golvad av det skitiga Frankrike
Häftig
Så dekadent de lever, kände mig Luthersk
Finns det någon som inte knarkar
Hysteriskt rolig trots samhällskritik
Första  hälften var bra sedan tappade jag bort mig totalt
Jag har svårt för den franska Lolita-kulturen
Stegen ner i avgrunden
Aldrig sentimental
Förfärligt, förskräckligt men roligt
Initierat skrivet man är ju på platsen
Kvinnomisshandlarporträttet var skickligt och intitierat
Vernon är spindeln i nätet som knyter samman alla karaktärerna
Uppgörelse med 68-revolutionens barn
Gillar berättarstilen med olika berättare
Bihandlingar hela tiden
Sträckläste


Publicerat

Motiv X av Stefan Ahnhem

En kvinna blir bestialiskt mördad på klassisk Helsingborgsmark, en annan kvinna vaknar med känslan att någon har varit inne i hennes lägenhet medan hon sov. När hon ser sig i spegeln blir känslan till visshet. Stefan Ahnhem är tillbaka med den fjärde boken i serien om Fabian Risk som tar vid direkt där den förra boken Arton grader minus slutade. Än en gång bevisar Ahnhem att han är en fullfjädrad spänningsförfattare, Motiv X är pepprad med driv, dramatik och snabbas scenbyten. Jag är fast redan från början, inte minst med anledning av cliffhangern i förra romanen, jag vill veta om det som antyddes verkligen är sant. Jag skulle nog rekommendera att man läser böckerna i ordningsföljd.

Ahnhems böcker är klassiska polisromaner i den stil som karaktäriserade Henning Mankells, Åke Edvardssons och Håkan Nessers 90-talsdeckare. En bukett poliser med väldigt mycket outrett inom sig; De är loners, jobbar helst ensamma och skiter i regler. Aktuella samhällsproblem är ofta bidragande till de brott de utreder. Genren skapades av amerikanen Ed McBain som inspirerade Sjöwall och Wahlöö till sin serie om 10 romaner om ett brott. Klassiska polisromaner som fortfarande är väldigt läsvärda. Jag får en känsla av att polisdeckaren är på väg ut, eller så har spänningsgenren utvidgats så pass att de försvinner lite? Jag vet inte, Sverige är i alla fall väldigt bra på precis allt inom Nordic Noir och Ahnhem är en av de författare som ser till att det förblir så.

Här kan du läsa recensionen av Arton grader minus.

Utgiven på Forum Förlag 2018.