Ragga som du shoppar av Lin Jansson

Inledningsvis blev jag avskräckt av titeln. Tyckte orden Ragga som du shoppar skrev mig på näsan att boken inte var någonting för mig, en dam på 50 +.  Jag hade dock fel, helt totalt fel!
Ragga som du shoppar är en utomordentligt humoristisk roman om Lovisa, en ljuvligt slagfärdig och tonårigt barnslig ung kvinna som hunnit fylla 28. Lovisa jobbar på butikskedjan Friluftsliv & Fritid, ett arbete som hon avskyr, särskilt kunderna.

Jag tänker att hon måste vara en förfärlig kollega, arrogant, självupptagen och lat. Å andra sidan älskar jag henne, hennes skarpa sarkastiska blick med vilken hon betraktar världen och hennes tankar och repliker som är obetalbart hysteriskt roliga. Men ingen humor utan svärta, under det halvår läsaren får följa Lovisa tvingas hon ta ansvar och växa upp, i alla fall en bit. Jag läslyssnade till Clara Henrys uppläsning av boken som är faktiskt och rent makalöst bra. Hon är Lovisa!

Fast jag undrar över hur titeln tilltalar läsarna i stort? När jag har rekommenderat boken för mina boknördiga vänner reagerar de som jag, min 20+-åriga dotter likaså. Fast titeln är, när man läst boken helt rimlig, syftar på ett gott råd som en av Lovisas vänner ger henne. Ett råd som hon följer.

Utgiven på Forum Förlag 2018. 

The Art of Not Breathing

Ska vi hålla andan? Okej, nu börjar vi. Andas ut, andas in och andas ut.

Hur gick det? Jag klarade 15 sekunder, då kom paniken och jag måste dra efter andan. Det gick bättre i somras, men jag tror aldrig att jag kom upp i en minut. Rekordet är annars över 11 minuter och man kan träna sig till det, både fysiskt och psykiskt. Googla fridykning och andning till exempel eller lyssna till Kropp & Själ om saken.

Detta mitt intresse kom med romanen The Art of Not Breathing av Sarah Alexander. Huvudpersonen Elsie är en vilsen tonåring i en raserad familj. Det är tvillingbrodern Eddies drunkningsolycka för några år sedan som gör att familjen inte kan hämta sig, börja leva. Varje dag känner Elsie skuld för att hon tappade taget om broderns hand.

Vattnet är totalt närvarande i berättelsen, och en dag träffar Elsie den fridykande Tay och börjar lära sig konsten att inte andas. Hon är förbjuden av sina föräldrar att ens doppa tårna i vattnet numera, men vem bryr sig? Inte Elsie i alla fall. Hon är fast förvissad att ta reda på hur det gick till när Eddie dog.  Med eller utan Tays hjälp.

Jag läslyssnar till boken och inläsningen av Colleen Prendergast bidrar starkt till min hur bra jag tycker om den här boken. Med sin skotska accent fångar hon in mig totalt i berättelsen. Och allt får mig att prova hålla andan. Om än för bara en minut.

I min bokhylla står Den blå cykeln av Régine Deforges

Bokklubben besökte ju bokförlaget Sekwa i torsdags, ett förlag med imponerande bra utgivning, inte minst av böcker översatta från franskan. Som ni kunde läsa i förra inlägget har bokklubben en fransk höst.

Apropå franska romaner så tänker jag osökt på Den blå cykeln, en tegelsten som står i min bokhylla sedan sisådär 20 år tillbaka. En historisk romantrilogi där författaren Régine Deforges helt sonika lånade intrigen från Margaret Mitchells Borta med vinden och flyttade handlingen från amerikanska inbördeskriget till andra världskrigets Frankrike. Innan ni förfärat slutar läsa skyndar jag mig att påpeka att det fungerar!  Jag som kan min Borta med vinden var både förundrad och förtjust, men vet ju förstås inte hur bra den svenska översättningen står sig idag. Böckerna blev bestsellers och Regine Deforges fortsatte att skriva fler böcker i serien långt efter att de tre första ”borta med vinden-delarna” var avslutade. Någon gång ska jag läsa om eller föralldel, se tv-serien som jag missade när den kom i början av 2000-talet.

Läs mer om Deforges och böckerna här.

En fransk höst

Marie och jag brukar numera hitta på ett tema för bokklubbens termin. Det har varit herrhöst, nordisk vår och nu fransk höst. Vi är väääldigt öppna för vad som kan inkluderas i temat. Franskspråkigt eller från Frankrike är förstås givet men kanske hittar vi på något annat som kan inkluderas här.

Hursomhelst: Vi startade höstterminen med ett besök hos Sekwa som ju specialiserat sig på den litteraturen. Bokfrukost med Torkans år och sedan en presentation av höstens utgivning. Jo, vi ville allesammans läsa allt.

Torkans år handlar utspelar sig i franskspråkiga Schweiz. Året är 1976 och den då 13-årige Gus bor på vischan där pappa driver en kycklingfarm och mamma längtar någon helt annanstans. Värmen driver dem alla framåt mot katastrofen, eller snarare värmen blir en del av den stundande katastrofen där allt som gällt som rätt och riktigt nu inte alls är det. Och när regnet kommer går det mesta under, bokstavligt talat. Det är sorgligt och gripande och men också vackert och ofta humoristiskt. Djuren spelar en viktig roll och alla i torsdagens bokklubb pekade också på det bra språket. En eloge till översättaren Cecilia Franklin. Jag måste ända säga att slutet av romanen  känns hoppfull.

Torkans år. Roland Buti. Utgiven av Sekwa 2018.