Frukostintervjun: Sofia Lundberg

Sofia Lundberg slog igenom stort med romanen Den röda adressboken. (Dessutom: historien kring den är intressant läsning.) Nu är det dags för romanen Ett frågetecken är ett halvt hjärta om en framgångsrik New York-baserad fotograf med en historia som nu hinner i fatt henne.

Godmorgon Sofia! Vad äter du till frukost?
Allra allra helst vill jag ha en ostmacka och varm choklad. Det fick jag när jag var liten och den favoritfrukosten har hängt kvar. Men ganska ofta äter jag gröt också. Gärna med färsk frukt i. Älskar att äta frukost utomhus.

Åh, vilken utomhusfrukostbild ! Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
Jag läser alltid nyheter på morgonen eller på förmiddagen. Men när jag äter frukost så tänker jag mest, och vill helst inte bli störd i onödan. En stund i stillhet är så skönt.

En bra morgonroman, vad kan det vara?
På helgerna ligger jag gärna kvar i sängen och läser, jag kan ligga i timmar. Alla bra romaner är bra morgonromaner. I helgen som var läste jag Folkets skönhet av Merete Pryds Helle. Mycket bra.

Vi håller med! Vad läser du just nu?
Just nu läser jag Katarina Bivalds En dag ska jag lämna allt det här. En jättefin roman som väcker många tankar om döden och livet och alla de människor som vi tappat kontakten med. Och snart ska jag börja med Alltid din dotter av Caroline Säfstrand. Vi ska vara med i samma seminarium på Bokmässan.

Då kommer vi och lyssnar. Vad använder du som bokmärke?
Det här kommer nog göra ont i en del läsare … jag viker gärna hundöron om det inte finns ett omslag som går att använda. Men jag har ett väldigt fint bokmärke från Skultuna Mässingsbruk som jag fick av min mamma, jag borde använda det mer. Just nu sitter det i en bok i bokhyllan i vardagsrummet, som prydnad.

Hundöron, det bästa och du frågar mig. En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Jag har så mycket böcker så jag köper helt enkelt till nya bokhyllor och ställer in det jag läser vartefter. Så det finns någon slags tidsordning, men i övrigt är det bara mycket och härligt rörigt. Jag har en bokhylla med mina favoritförfattare, och deras verk står samlade under respektive namn.

Smart! Fler bokhyllor är alltid lösningen. Tack för intervjun!

Fyra kortromaner

Månpocket satsar på att ge ut kortromaner, ett ofta förbisett format i den svenska utgivningsfloran. Kortromanen är rolig att läsa, ett utmärkt alternativ när man har ont om tid och upplever att man aldrig hinner läsa eller läsa ut. Perfekt som present är kortromanen också, mycket bättre än en blomma. Det är fyra etablerade författare som skrivit de fyra första.  Eftersom det är korta romaner blir det korta omdömen:

För dem jag älskar av Anna Jansson
Gotland, flyktingar, terrordåd och en äldre sympatisk dam. Tät med spännande upplösning.

Shirins första fall av Katarina Wennstam
En spännande och klassiskt Wennstamsk berättelse. Börjar med att en högstadielärare hyr en stuga i skärgården. En prolog till serien om Shirin. Blir väldigt sugen på att läsa vidare.

Swedish love – Filmhelgen av Johan Theorin
Porrfilmsinspelning i ett hus på landet. Tragiskt om en bedagad porrfilmsstjärna vid namn Venus. Ganska förutsägbar och aningen tråkig.

Processen av Malin Persson Giolito
Youssuf är född och uppvuxen i Sverige. I kölvattnet av ett terrordåd blir han frihetsberövad. En obehagligt aktuell berättelse om massgripande efter ett terrordåd och vad som händer med den lilla människan.

De olika bokformaten definieras  enligt antalet ord; en novell är mindre än 7 500 ord, en långnovell mellan 7 500 och 17 500 ord, en kortroman mellan 17 500 och 40 000 ord och en roman allt där utöver. Bra att veta som boknörd.

Länk till älska pocket här.

En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson

Adam och Ulrika lever i en familjebubbla av trevlighet och trygghet när deras 19-åriga dotter Stella häktas, misstänkt för mord. Adam reagerar med känsla och förnekelse, Stella är oskyldig och det hela måste vara ett fruktansvärt misstag. Ulrika reaktion är inte mindre stark men betydligt mer lågmäld. Han är präst och hon är jurist utan tvekan präglar deras yrken deras förhållningssätt till katastrofen som de aldrig ens i sin vildaste fantasi trodde skulle kunna hända dem.

Romanen berättas i tur och ordning av Adam, Ulrika och avslutas av Stella som i en av bokens allra sista meningar avslöjar vad som egentligen hände.
En helt vanlig familj är en komplex och mångfacetterad romanthriller. Genom de tre berättarna skalas lager på lager av och som läsare är jag på tårna. Kan jag lita på vad de berättar, hur mycket utelämnas? Det är ett enastående skickligt romanbygge, Nordic Noir när den är som bäst.

Som en liten bonus frukostintervjun med Mattias hittar du här!

Utgiven på Forum 2018.

Frukostintervjun: Stina Jackson

Vi är många som med förtjusning läst hennes debutroman Silvervägen i sommar. En finstämd och mångskiftande (spännings)roman med thrillerinslag, glesbygd, och vältecknade karaktärer. Vi måste förstås kolla upp vad Stina Jackson äter till frukost!

Foto: Stefan Tell

God morgon Stina! Vad äter du till frukost?
Godmorgon! Jag brukar börja dagen med att springa en runda med hunden. När jag kommer tillbaka är det kaffe, havregrynsgröt och färska bär som gäller. Jag är alltid utsvulten på morgonen och älskar verkligen frukost. Dagens bästa stund!

Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
Jag brukar faktiskt skriva medan jag äter. Morgonen är min kreativa tid då hjärnan funkar som bäst så jag dukar upp frukosten vid datorn och hamrar på tangenterna mellan tuggorna.

Gillar också att äta frukost vid datorn. En bra morgonroman, vad kan det vara?
Romanen jag skriver på. Om jag tar en skrivfri morgon så läser jag gärna något stort och mäktigt, som Cormac McCarthys Gränstrilogi.

Vad läser du just nu?
En Amerikansk Förlust av Philipp Meyer. Det är en vacker och sorglig glesbygdsskildring, helt i min smak. Ny amerikansk litteratur med doft av Faulkner. Rekommenderas!

Meyers roman finns på min att läsa lista. Får kanske flytta upp den ett par steg. Vad använder du som bokmärke?
Ett gammalt hederligt hundöra. Jag har försökt använda mig av vackra bokmärken genom åren, men jag lyckas alltid slarva bort dem innan bokens slut, så jag har gett upp. Hundöra funkar fint.

Hundöron är utan tvekan ett av de mest klassiska bokmärkena världen över. En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Favoritförfattare och älsklingsböcker får stå i ögonhöjd. Resten får trängas närmare golvet. Eller i garderoben där jag för tillfället förvarar alla böcker som inte ryms i hyllorna. Böcker är defintivt viktigare än kläder hemma hos mig.

Tack för intervjun Stina!