det är på morgonen det händer!
Framtida klassiker (Future classic)
Ann-Sofie: Svårt. Är det vad jag vill eller vad jag tror att folk ska läsa om tjugo år ..? Jag slår ett slag för Stoner av John Williams, att den inte glöms bort en gång till.
Maggan: Radhusdisco av Morgan Larsson. En underbar barndomsskildring, varm och humoristisk.
– – – – –
![inte-riktigt-f-335x520[1]](https://www.breakfastbookclub.se/wp-content/uploads/2014/08/inte-riktigt-f-335x5201.jpg)
Jag behövde något lättsamt till öronen under min Mallorca-semester. Vid sökning på Storytel dök Inte riktigt enligt plan upp, inläst av författarna själva. Boken handlar om Paula och om Tom, ett par som skulle varit som klippt och skurna för varandra om de träffats i någon annan tid eller på någon annan plats än på Paulas bröllop.
Vartannat kapitel handlar om Paula och vartannat om Tom. Eftersom det rör sig om en författarinläsning så förstår ni kanske att det är Denise Rudberg som läser om Paula och Hugo Rehnberg som läser om Tom. Mycket lyckat grepp, ger extra personlighet åt karaktärerna.
Som alltid i Denise Rudbergs romaner bor personerna på Östermalm i Stockholm och har antingen goda inkomster eller en familjeförmögenhet. Kan nog irritera vissa läsare, men Paula och Tom rör sig i små cirklar av vänner och familj och jag tror att handlingen skulle fungera lika bra vart än i Sverige den utspelat sig, kunde faktiskt lika gärna varit Sundvall, Linköping eller Lund.
![JPG_026_Denise_Rudberg_Hugo_Rehnberg-347x520[1]](https://www.breakfastbookclub.se/wp-content/uploads/2014/08/JPG_026_Denise_Rudberg_Hugo_Rehnberg-347x5201.jpg)
Jag blev rejält underhållen under lyssningen, handlingen är händelsedriven som ett filmmanus till en romantisk komedi och en rolig detalj är att man lagt sig vinn döpa varje kapitel med glimten i ögat. Det finns mycket ironi i texterna,( i alla fall enligt mig), jag skattade högt många gånger.
Så vill du ha en feelgood med situationskomik, driv och ironi – Lyssna på Denise och Hugo!
Inte riktigt enligt plan är utgiven av Lind & CO
Kan inte fatta att inte fler har läst! ( Can´t believe more people haven´t read it)
Maggan: Cirkusens son av John Irving, enligt mig Irvings bästa!
Ann-Sofie: Livet – en bruksanvisning av Georges Perec. Den boken har precis allt. Bra språk. Oerhört intressanta historier. Ny kunskap. En fantastisk komposition. Etcetera.
– – – – –
Åh i dag har vi haft livechatt! (så kallat samtal). Vi har suttit på trevlig krog och resonerat om den tunga boken Blonde. Marie läser i e-läsaren men Ann-Sofie har tegelstenen i mitt knä under läsningens gång.
Nu till denna tredje träff har vi läst avsnitten Kvinnan och Marilyn och har nått fram till sidan 713. Norma Jean har blivit Marilyn och står på toppen av sin karriär.
Ann-Sofie: Hon är så ensam! Även om det är folk runt omkring henne hela tiden så utnyttjas hon bara. Ingen bryr sig om henne egentligen.
Marie: Hon har verkligen blivit en produkt, inte längre ett objekt. Det här citatet tycker jag tydligt visar det
Den dag Herrar föredrar blondiner skulle ha premiär sysslade ett halvdussin skickliga händer med den blonda skådespelerskan och de behandlade henne som kycklingplockare skulle kunna behandla hönskadaver. Hennes hår schamponerades, permanentades och de mörka hårrötterna blektes med så stark vätesuperoxid att man måste sätta på en fläkt för att hon inte skulle kvävas.
Så fortsätter det ju någon timme tills hon blir en perfekt Marilyn/skåderspelerska/produkt med vitt hår, röda naglar och röd mun.
Marie: Mamman är den fasta punkten.
Ann-Sofie: Det är lustigt, jag avskydde mamman i förra omgången. Kanske gillar jag inte henne nu heller men … Agenten, vad heter han? Han är ju ändå lite omhändertagande.
Marie: Ja, och Marilyn tänker att om man ändå hade gift sig med honom!
Vi skakar på huvudet.
Marie: Men du, tvillingarna! Kan det verkligen vara sant? Det är som om Oates också utnyttjar Monroe! Jag tycker att hon därmed förstärker bilden av att Monroe inte har något att komma med.
Ann-Sofie: Ja, jag håller med. Hon var en god skådespelare, eller hur?
Marie: Ja, så har jag förstått.
Ann-Sofie. Noggrann. Går in i sina roller totalt. Men dåligt självförtroende. Ångest.
Marie: Hon är splittrad. Hon ÄR alla sina roller och är Norma, Norma Jean och Marilyn Monroe. Allt.
Ann-Sofie. Jag tyckte avsnittet Kvinnan var för mycket ord (nu igen) men hade större behållning av Marilyn. Jag älskar verkligen det där sättet att variera stilar, perspektiv och berättarröst. Däremot är jag inte säker på att jag är så intresserad av att läsa om den här kvinnan Marilyn Monroe längre.
Marie: Nu läser vi ut boken så får vi se.