det är på morgonen det händer!
Mellan allt som ska göras, läsas, skrivas, arbetas med och styras upp, passar jag på att länka till min korta text i anslutning till #Prataomdet. Inget märkvärdigt, och egentligen inte alls läglig på en bokblogg som denna. I morgon kommer deckargenomgången som jag egentligen skulle gjort idag. Om vi ser det hela som en två-tre-stegsraket kanske det känns mer berättigat? Länkningen och förseningen menar jag.
Hur som helst, ha en skön måndagkväll kära ni.
I morgon ska jag ta itu med min fleråriga agg mot deckargenrens idiotiska och mycket förlegade beskrivning av sex. Litterära beskrivningar som tyvärr speglar verkligheten allt för väl. Jag tror att ni är flera som också någon gång känt klumpen i halsen, hjärtats slag mot tinningarna och orossmärta skölja genom magen i en sexuell situation. Eller ännu värre, en situation som inte alls var sexuell, men som blev det. I morgon är det dags. I morgon ska jag prata om det, och om den vedervärdiga synen på sex i deckargenren (jag generaliserar).
Idag hade Argentinas ena stora dagstidning, Clarín, en hel bilaga om årets viktigaste böcker. Kategori för kategori stod de uppställda med motivering och allt. Måste bara förstå allt. Och summera. Det ska jag göra nu, i morgon kommer det upp här.
Ja, jag lyssnar på ljudbok när jag promenerar, ni vet det nu, och kanske till och med önskar att jag någon enda gång ska låta bli att
ta upp det. Men nä, det går inte. Jag måste. Denna gång är det Strindbergs stjärna av Jan Wallentin (Albert Bonniers Förlag) jag måste prata lite om. Jag är SÅ besviken. Inläsningen av Johan Rabaeus funkar fint, men historien, nä, håller inte överhuvudtaget. Jag har kommit tio kapitel in i romanen och jag känner ingenting, har ingen lust att veta hur något går och blir allt slöare i stegen. Drivet är obefintligt. Karaktärerna är tråkigt uppdiktade och ännu en gång skildras allt utanför Stockholm som efterblivet. När ska vi sluta förlöljliga människor som bor utanför huvudstaden som handfallna och småpuckade? Ett så otroligt tröttsamt och förlegat grepp. Jag ska fortsätta lyssna, om den ger något i efterhand återkommer jag med recension. Men jag tvivlar.