Etikett: Albert Bonniers förlag

Publicerat

Gun. Love av Jennifer Clement

14-åriga Pearl bor tillsammans med sin mamma i en bil. Närmare bestämt har hon vuxit upp i en 1994-års Mercury som står parkerad invid en trailerpark i Florida. Modern bor i baksätet medan Pearls utrymme är i framsätet. Pearl är just som en liten pärla i en värld av fattigdom, vapen och den ”låttext-filosofi” som modern skapat. Den skenbart trygga trailerparkstillvaron rämnar dock då en man kommer till trailerparken och tar över Pearls plats i Mercuryn.

Gun. Love är en sällsam skildring från det amerikanska samhällets absoluta botten. Texten är sparsmakad och suggestiv, identifikationen med Pearl omedelbar. Det är märkligt att det går att skriva så vackert och poetiskt om en flicka utan födelseattest, som efter skolan letar skatter på en soptipp, men det gör det. Och det finns vackra saker i Pearls värld; sammanhållningen i trailerparken och mellan fosterbarn, kärleken mellan modern och Pearl.

Romanen kan ses som ett ursinnigt inlägg såväl mot de enorma samhällsklyftorna som råder i USA, såväl som ett inlägg i vapendebatten. Hur barn till fattiga och utsatta föds in i ett droger/fattigdom/vapen- sammanhang.  Att socialtjänsten har speciella hem anpassade för barn som upplevt ”skjutningar”.

Jag gav Gun. Love högsta betyg på Goodreads, älskade romankonsten, karaktärsskildringarna och språket. Litteratur när den är som bäst, med skarpsynt skildrade karaktärer att älska och avsky. Att älska naturligtvis Pearl men också den äldre fosterförälder som öppnar sitt hem och ger omsorg åt  de barn som kallas ”skjutningar”. Att avsky, den förfärliga tjattrande totalt oempatiska socialarbetaren som skjutsar fosterbarn mot tillfälliga hem. ( Ett lustmord av författaren?)

Utgiven på Albert Bonniers Förlag 2019, översatt av Niclas Hval.

Publicerat

Nemesis av Philip Roth

Philip Roth fick aldrig något nobelpris trots att han var lågoddsare till priset år efter år. Så här covid 19- tider läser jag hans allra sista bok ”Nemesis” som utspelar sig den olidligt heta krigssommaren 1944. En ung sympatisk man, Bucky Cantor, är idrottsledare för sommarlovslediga pojkar i staden Newark i New Jersey när en polioepidemi bryter ut. Hängiven sitt arbete och sina pojkars välmående tvingas den 23-årige Cantor vanmäktigt bevittna hur flera av barnen insjuknar och dör. Förloppet är hastigt varför sorg, panik och misstänksamhet  snart härjar fritt staden.

Cantor uppfostrades av kärleksfulla morföräldrar efter att hans mor dött i barnsäng. Han är en sann atlet och skäms i hemlighet över att inte vara med i kriget. Säker på att antas till armen sorterades han bort på grund av sin dåliga syn. Hans renhårighet och omtanke om sin medmänniskor ställs på sin spets då han erbjuds att lämna Newark för ett annat jobb bortom smittan och ångesten i staden.

Nemesis är en enastående och brilliant roman som för mig blev en bladvändare. Blev helt uppslukad, naturligtvis därför att parallellerna med vad som händer oss just nu är så många, men jag tror jag blivit nästan lika begeistrad om jag läst Nemesis före Corona. Det finns en lågmäldhet i skeendet som inte väcker ångest utan bara en djup trösterik eftertänksamhet. Bucky Cantors historia kommer att finnas med mig länge, förmodligen för alltid.

Det allra sista kapitlet, för övrigt det allra sista kapitlet i Roths fantastiska författarskap, är mästerligt skrivet. Det är en betraktelse av Bucky Cantor, men kanske också omedvetet av Philip Roths hela författargärning.

Jag hittade Nemesis på Storytel som är en guldgruva om man vill läsa Philip Roth. Sju av hans romaner finns på svenska, läser man på engelska finns det ännu fler.  

Utgiven på Albert Bonniers Förlag 2015, översättningen av gjord av Nancy Westman.

Publicerat

Snöstorm av Augustin Erba

Fast på ett SJ tåg i snöstorm återser Tomas sin stora ungdomsförälskelse Livli. Mötet river upp sår och slungar honom tillbaka till barndom och ungdomsår. Tomas är ett maskrosbarn, tillsynes väl tillfreds, men med tunn hud, en känsla av otillräcklighet och en aldrig övergående ödslighet inom sig. Jag tar honom direkt till mitt hjärta.

Snöstorm är en lågmäld roman och berättas i första person helt ur Tomas perspektiv. Pojken som räknar komplicerade tal efter skolan för att hålla verkligheten borta. Som senare kommer in på KTH i Stockholm där han för första gången känner att det kanske finns de som är lika honom. Jag håller andan och ber för mig själv att han inte ska falla i något av de bråddjup som lurar runt hörnet.

Jag blev uppslukad av Snöstorm, välskriven, intelligent och smärtsamt allmängiltig. Erba ger röst åt maskrosbarnen som har det gemensamt att de alla är vuxna och klarat sig bra i livet, trots att de är präglade av en mörk uppväxt. Insiktsfullt och nära skildras det omöjliga i att göra upp eller försonas med en dysfunktionell förälder. Jag tycker slutet är fantastiskt fingertoppskänsligt skrivet, men jag kan ju inte spoila genom att berätta mer, som ni förstår.

Snöstorm är en fantastisk bokcirkelbok, det finns ett antal intressanta karaktärer att fundera över. Roligast och minst neurotisk är den gamla dam som sitter bredvid Tomas på tåget i snöstormen. Hon blir till en positiv katalysator.

Utgiven på Albert Bonniers Förlag 2019.

Publicerat

Bokfrukost om En halv gul sol

Oj vilken författare hon är, Chimamanda Ngozi Adichie . Det är vi rörande överens om under den senaste bokfrukosten när vi diskuterar En halv gul sol. Romanen utspelar sig i Nigeria under 60-talet där vi får följa några människor i det inbördeskrig som råder.

Av olika skäl var vi inte så många den här morgonen (läs sjukdom och signalfel) så samtalet hann få flyta i väg från boken och kom att handla om Afrika i allmänhet. Vi pratade också om boken Miljardlyftet av Anders Bolling och Erik Esbjörnsson som är intressant att läsa för att förstå det som händer på den stora kontinenten idag.

Om En halv gul sol vi sa vi:

  • Romanen är så välberättad. Detta att röra sig mellan det tidiga 60-talet när drömmar om frihet var så intensiva, och slutet av seklet när kriget närmade sig sitt slut.
  • Få romaner är värda så många sidor.
  • Människorna förändras av kriget. Gränserna flyttas hela tiden för vad man kan stå ut med hos sig själv och andra. Vad man aldrig trodde man skulle göra, det gör man.
  • Adichie skildrar vad som händer under ett krig, på individnivå.
  • Konflikten med systern blir helt oviktig.
  • Man bygger upp en relation till varje karaktär.
  • Otroligt gripande och berörande roman. Den är så allmängiltig. Här är det Nigeria. Det kan vara vilket krig som helst.

Nästa bokfrukost är den 19 mars då vi diskuterar En sista vinter av Håkan Norebäck.