Etikett: Augustpriset

Publicerat

Rörelsen – den andra platsen av John Ajvide Lindqvist

9789170378386-185x300[1]I Himmelstrand vaknar ett gäng husvagnsägare upp på en helt ny plats. Under natten har deras ekipage förflyttats till en oändlig frodigt grön och välklippt gräsplan. Solen strålar från klarblå himmel och i bakgrunden hörs radion spela låtar av Peter Himmelstrand.  I Rörelsen som utspelas på 80-talet, flyttar en ung man vid namn John Lindqvist, in i ett gårdshus på Luntmakargatan i Stockholm. Strax intill ligger Brunkebergstunneln där en gatumusikant spelar och sjunger ”Nån där uppe måste gilla mig”, också detta en text  av Peter Himmelstrand. Jag accepterar härmed mitt öde att jag föralltid kommer att känna obehag när jag lyssnar till en låttext skriven av Peter Himmelstrand. Precis som jag alltid misstänksamt betraktar flakmoppar, tjejgäng som bevistar allsång på Skansen samt glassföretagets GB:s reklamgubbe. Läskigast av alla är den GB-gubbe som står på sommaren står på trottoaren utanför Blackebergs tunnelbanestation. (Du som kan din Ajvide Lindqvist förstår vad jag menar.)

Lindqvists karaktärer har en tendens att stanna i mitt huvud långt efter avslutad läsning. Hans komplexa gestaltning gör ont och sorgen ligger ofta på lur i bakgrunden. Jag tänker fortfarande på Oskar i Låt den rätte komma in och Anders i Människohamn. Hunden Bennys vedermödor med Katt och sina ägare i Himmelstrand är lysande skriven, så även bönderna Lennarts och Olofs sällsamma gemenskap.

Men tillbaka till Rörelsen. Tvättstugor är ett ofta omdiskuterat utrymme som inte brukar vara speciellt trivsamt och det tycks den unge John Lindqvist underligt att grannarna i huset nära tunneln ofta samlas därinne, han lägger dessutom märke till att de medför termosar med kaffe. När han besöker tvättstugan känner han en kraft och rörelsen tar form och gestalt i hans medvetande efter en tid ansluter han sig till grannarna och ett udda skeende tar sin början.

Rörelsen är skriven i första person där berättaren John Lindqvist redogör för händelseförloppet 30 år tidigare. Jag använder ordet redogör, för texten är skriven aningen som ett PM där skribenten just redogör för händelser och presenterar relevanta fakta. Förstå mig rätt här, det är detta grepp som gör boken så himla bra! Lysande torrt och exakt skriver Lindqvist en av de mest otäcka skräckscener jag läst, lika torrt och lysande redogör han för trolleriets hantverk. Jag tror jag vet vilka karaktärer som kommer att stanna i mitt medvetande, det blir den äldre damen Elsa och den unge mångfacetterade skinnskallen Tomas.

Och slutet! Slutet är jättebra! Men jag kommer aldrig någonsin att avslöja ett endaste dugg för någon som inte läst boken, även om det bubblar i mig av iver att säga bara något litet om vart berättelsen slutar.
John Ajvide Lindqvist är Augustprisnominerad för Rörelsen och han uttryckte förvåning över detta i en intervju på kulturhuset samma dag som nomineringarna kungjordes. ”Som om Leif GW Persson var med i schlagerfestivalen” sa han. Jag håller inte med, om John Ajvide Lindqvist vinner Augustpriset kommer det att vara ytterst välförtjänt.

Rörelsen är den andra boken i trilogin Platserna. Utgiven på Ordfront Förlag 2015.

Publicerat

Liv till varje pris av Kristina Sandberg

13059723_O_1[2]Mor är rar lyder en välkänd textrad från småskolans läsebok. Fru Maj Bergvall är inte rar, hon är istället förtvivlat angelägen om att göra rätt, att passa in. Lika hård och uppfordrande som hon är mot sig själv är hon mot andra inte minst sin familj. Hon vill innerligt gärna vara älskad men hennes brist på självkänsla gör att hon är oförmögen att visa och ta emot kärlek.

Liv till varje pris är den sista i trilogin om Maj från Örnsköldsvik och äntligen har Katarina Sandberg fått sin välförtjänta August-nominering. Inifrån Majs huvud skildras Sverige från slutet av 30-talet fram till våra dagar. Maj väljer inte, hon blir. Hon blir gravid, hon blir gift med Tomas, hon blir hemmafru. Hon blir kvinnan som föder ett barn och som sörjer för de sina. Majs make Tomas blir också, han ärver familjefirman något som kan utifrån tyckas som ett ytterst fördelaktigt arv men Tomas är inte skapt för att bli entreprenör.

Kristina Sandbergs tre böcker om Maj har krupit in under mitt skinn. Som uppvuxen som ensamt barn i en familj bestående av kvinnor från Majs generation har Kristinas absoluta fingertoppskänsla för språkets uttrycksform och de normer som rådde för kvinnor under denna tid har golvat mig totalt. Hon skriver orden, uttrycken och tankarna som så ofta nyttjades under min uppväxt. Trots att jag växte upp i en helt annan del av Sverige. Jag har hört att Kristina ofta fått frågan om det feministiska perspektivet i böckerna, klassperspektivet och det kvinnohistoriska perspektivet. Man har haft synpunkter på Maj och hennes sätt att vara. I Liv till varje pris svarar Kristina så här:

”Du ska veta Maj hur många som vill att du ska föra en rak och tydlig kommunikation med din man och dina barn. Som om du kunde…”

Nej, Maj kan inte föra någon rak kommunikation för hon hade ingen aning om att det kunde gå till på det viset.  Hon var ett barn av sin tid precis som vi alla är barn av vår tid.

Liv till varje pris är utgiven på Norstedts 2014. Du kan läsa Ann-Sofies blogginlägg om  Att föda ett barn 2010  och  Sörja för de sina 2012  genom att klicka på länkarna.

Publicerat

August August August

Helt ärligt, jag tänkte ta en short cut och inte titta på direktsändningen när årets nomineringar till Augustpriset presenterades. Trodde att det skulle vara lätt som en plätt att få uppdateringar men ingen info lades ut på webbplatsen vilket var synd. Inte heller tidningarna rapporterade under presskonferensen.

Nå: Av de totalt arton nominerade har jag läst 2, och båda är i barn- och ungdomsklassen. Nästa år hoppas jag att man kommer att dela upp priset i två: ett för barn, och ett för ungdom.

Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn, Malin Axelsson, Klara Persson,

Nu leker vi den fula ankungen, Barbro Lindgren, Eva Lindström,

Vi är vänner, Eva Lindström,

Tilly som trodde att…, Eva Staaf, Emma Adbåge,

Vi springer, Joar Tiberg, Sara Lundberg,

Mördarens apa, Jakob Wegelius

Årets svenska fackbok – ingen har jag läst. Så dåligt. Lars Lerins bok har funnits på inköpslistan hur länge som helst för att inte tala om Anna Charlotta Gunnarssons .

Popmusik rimmar på politik, Anna Charlotta Gunnarsson,

Vid tidens ände. Om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand, Håkan Håkansson,

Naturlära, Lars Lerin,

Plundrarna. Hur nazisterna stal Europas konstskatter, Anders Rydell,

Doktor Nasser har ingen bil. Kairo i omvälvningens tid, Tina Thunander,

Erik och Margot. En kärlekshistoria, Per Wästberg,

Bland de skönlitterära ligger åtminstone fyra av dem på nattduksbordet* och en är nästan utläst. Men det räknas inte i här:

Ma, Ida Börjel,

*Alkemistens dotter, Carl-Michael Edenborg,

Ett så starkt ljus, Lyra Ekström Lindbäck,

*Liv till varje pris, Kristina Sandberg,

*De utvalda, Steve Sem-Sandberg,

*Beckomberga. Ode till min familj, Sara Stridsberg,

Jag hade hoppats på Therese Bohmans Den andra kvinnan, var helt övertygad och jag trodde också att Majgull Axelssons Jag heter inte Miriam skulle nomineras. Till vinnare ser jag hursomhelst  Kristina Sandbergs Liv till varje pris.