Etikett: Augustpriset

Publicerat

Just nu är jag här

… vi längtar att få ge oss hän med hela vårt väsen, att förnimma en enda stor och härlig känslas hela sällhet – men åh när vi skyndar oss att gripa den, när det som är fjärran blir nära, då är allt som förut och vi står där med vårt armod, vår begränsning och vår själ smäktar efter den vederkvickelse som undflyr oss.

Det skulle kanske kunna vara Elise i Just nu är jag här som citeras. Men det är en annan litterär idol, den unge Werther som lider så hårt och den likheten tänker jag på när jag läser. Just nu är jag här, säger Elise, men nästan aldrig är hon riktigt närvarande i nuet. Verklighetens universitetsstudier, parmiddagar, samtal med pojkvännen lämnas därhän när hon är nere med blicken i displayen och bläddrar i chatten, bland facebook-uppdateringarna och tinderbilderna. Tinder-killar eller Sobril har samma lugnande effekt, ger henne något att hålla i, i den verklighet som annars är ångestskapande och främmande. I tv-serierna, säger hon, beror alltid oron på yttre händelser. Löser man de problemen de går oron över. Men vad gör man när allt beror på det som händer inuti? Vad gör man åt livsledan och att allt känns overkligt och meningslöst?

Elise skaffar sig ett förhållande med kurskamraten Victor. Till synes snygg, rik och lyckad. Men när han blir tillgänglig och förälskad i henne upphör Elises intresse för honom. Han knuffar in henne i sin bild av hur ett förhållande ska se ut med konstvandringar, parmiddagar och långa samtal med varandra på kvällarna. Men Elise är alltid någonannanstans, ständigt frånvarande i tanken, vill skriva, vara ensam. För henne blir Victor allt svagare och suddas ut i konturerna.

Det här är en så väl genomförd roman på alla plan och som jag tycker om från första rad till slutet. Elise kanske inte är en lätt människa att tycka om men jag gör det och sympatiserar med henne till hundra procent, precis som med Werher. Jag vill att det ska gå väl för henne och läser aldrig med irritation om hennes håglöshet och till synes oförmåga att ta tag i saker.

Tidsmarkörerna är många och relevanta i romanen, men samtidigt kan jag se bort från dem. Här är det tinder och facebook och elfa-hyllor som befäster samtiden. Men ledan, ångesten och längtan till något obeskrivbart annat, är tidlöst.

Just nu är jag här. Isabelle Ståhl. Utgiven av Natur & Kultur 2017. Nominerad till Augustpriset 2017.

Publicerat

Augustnomineringarna

Arton titlar har chans att vinna det prestigefyllda priset. Vi spekulerade ju en del – som alla andra – om vilka böcker som kunde tänkas att nomineras och i måndags deltog vi, i år som officiell ambassadörsblogg, på eventet där årets nomineringar tillkännagavs.

Maggan: Nu växte ”vill läsa högen” rejält. Har endast läst en enda av de nominerade i den skönlitterära klassen, Isabelle Ståhls Just nu är jag här. Fast om det räknas hade jag hunnit ett par kapitel in i boken som var årets mest tippade nominering, Johannes Anyurus De kommer drunkna i sina mödrars tårar. Jag kände till fyra av böckerna i fackboksklassen och jag kände spontant att jag ville läsa ALLA! När det gäller barn och ungdom, kände jag till författarna men inte någon av böckerna. Och ja, jag vill läsa dem alla också. Du då Ann-Sofie, du som jublade vid flera tillfällen när Daniel Sjölin läste upp nomineringarna! Om någon vill höra dig hojta ”JAAA! kan man gå in på instagram och se den lilla film som vi lagt upp.

Ann-Sofie: Ja men jösses vilken KÄNSLOMÄNNISKA jag är, va! Jag sabbade nog En förbannad podds direktsändning och kanske Augusts egen sändning med mitt jublande. Men jag blev så himmelens glad över flera titlar. Isabelles Ståhl är jag BFF med. Hon vet i och för sig inte alls vem jag är men jag gillar henne och hennes debutroman så mycket. Och Brandvakten, det är en så intressant reportagebok. När det gäller de övriga i skön-litt-klassen håller jag just nu på med Sidonie & Nathalie och det gäller att läsa sakta. Språket är mycket speciellt. Östergren hade jag hoppats på så där i största allmänhet även om jag inte läst just I en skog av sumak ännu. Lyrikboken Rosor skador har jag påbörjat för själva utgångspunkten – de dementas röst – är verkligen intresseväckande. Jag kommer inte bli besviken av den läsningen. Så nu startar vi vår Augustpris-månad. Hur tänker vi göra då, Maggan?

Maggan: Nu ska vi läsa njutningsfullt och långsamt för att sedan berätta om läsupplevelserna här på bloggen. Jag tänker dessutom läsa samtliga nomineringar till lilla priset via Augustprisets hemsida. Här kan gemene man också rösta på den text man tycker bäst om. Lilla Augustpriset är öppet för skribenter mellan 16 och 20 år.

Ann-Sofie: Lilla Augustprisets nomineringar kräver sin egen bloggy, så är det. Jag men då tar jag och slår upp en bok då.

Publicerat

5 tycker om Augustprisnomineringar

Måndagen 23 oktober presenterades de  nominerade titlarna till Augustpriset. Arton titlar i tre kategorier. Vi frågar vår panel om deras reflektioner kring nomineringarna.

Alva: Jadu, jag har inte läst någon av de nominerade titlarna. Ännu! Den jag har högt på min att-läsa-lista är Brandvakten av Sven Olov Karlsson. Jag tror den är väldigt bra och den handlar också om trakter jag väl känner till. Bland de skönlitterära så ser jag fram mot att läsa allesammans faktiskt.

Cecilia: I år har jag bara läst en av de nominerade böckerna: Sidonie & Nathalie. Från Limhamn till Lofoten. Den tyckte jag visserligen om men man kan inte påstå att Combüchen är direkt lättillgänglig. Den känns väldigt aktuell med tanke på dagens flyktingströmmar. Anyuru och Östergren är jag sugen på att läsa men eftersom Ståhls bok har fått blandad kritik bland mina läsande vänner avvaktar jag nog med den ett tag även om innehållet låter intressant. De andra vet jag tyvärr inget om. Hade hoppats på att Westö skulle bli nominerad i kategorin så är lite besviken. Är väldigt dålig på att läsa fackböcker men barnböckerna ska jag i alla fall undersöka och se om det finns någon som är lämplig att läsa med en 6-åring.

Pär: Jag har läst Elin Nilssons Anrop från inre rymden som jag tycker är en fin pärla. Noveller för mellanåldern och tweenies växer ju inte på träd. En välförtjänt nominering. Hédi Frieds bok har jag också läst och den är måsteläsning i tider som dessa. I övrigt, lite skämskudde. I hyllan ligger både Östergren och Ståhl och väntar. Combüchen ska också läsas inom kort. Mest sugen på att läsa Sven-Olov Karlssons och Johannes Anyurus böcker.

Amanda: Jag känner mig alltid obildad när såna här nomineringar kommer ut för jag har aldrig läst något. Likadant i år. Men jag har hört talas om Johannes Anyurus bok och Isabelle Ståhl känner jag igen till namnet så de känner jag mig sugen på att läsa. För en obildad typ som jag fungerar ju nomineringarna utmärkt för vad man ska läsa härnäst i alla fall. Ska nog förslå Johannes i bokcirkeln. Hoppas ni recenserar varje bok så man får tips om vilken man ska läsa först!

Lars: Har tyvärr inte läst någon av de nominerade böckerna. Känns som det är ganska förväntade val, men jag saknar Pontus Ljunghill och Kjell Westö. När det gäller fackbok var det också några väntade val – jag hoppas på pris för fågelboken.

Publicerat

Augustpriset – nu spekulerar vi

I år får vi vara ambassadörer för Augustpriset! Mycket roligt och spännande förstås. Priset instiftades 1989 (av Svenska Förläggareföreningen) för att ”belöna och sätta fokus på de bästa nyutkomna böckerna på svenska varje år”. Men hur är vårt förhållande till Augustpriset egentligen?
Ann-Sofie: Helt ärligt så är mitt förhållande till böcker betydligt större än till Augustpriset. Visst brukar jag spekulera kring vem som ska vinna av de 6 nominerade i respektive klass, men jag har alltid haft dålig koll på när en bok kom ut och så vidare.
Margaretha: Jag är egentligen inte intresserad av vem som vinner, däremot av vilka som nomineras. Jag har många favoriter bland böcker som nominerats och en av mina absoluta största läsupplevelser vann en August 2007, Susanna Alakoskis Svinalängorna.  Jag gläds förstås med författaren som vinner, de ser så tårögt lyckliga ut varje år och det är så rart att se.

En sak vi brukar göra oavsett är att spekulera kring vilka titlar som kommer att nomineras till priset i den skönlitterära klassen. Den 23 oktober presenteras nomineringarna. Vad tror vi i år?
Ann-Sofie: Jag har lyssnat lite bland folk, både i bokklubben och annorstädes och Johannes Anyurus De kommer att drunkna i sina mödrars tårar är ett hett tips. Andra är Finna sig av Agnes Lidbeck, Den svavelgula himlen av Kjell Westö, Moll av Elisabeth Rynell, Mitt liv och ditt av Majgull Axelsson, Solidärer av Anna Jörgensdotter,  Sidonie & Nathalie av Sigrid Combüchen, Vera av Anne Swärd. Ja, listan kan göras lång. Och då finns inte en lyrikbok med här ens.
Margaretha: Johannes Anyuru känns given och jag som Westö-fan hoppas förstås att Den svavelgula himlen nomineras. Jag hoppas också på att John Ajvide Lindqvist, som nominerades för del nummer två i trilogin Platserna, även ska nomineras för den tredje delen X. Jag skulle storgilla en nominering för Golnaz Hashemzadeh Bondes gripande roman Det var vi.

Och av de sex nominerade ska en bok vinna. Har vi någonsin gissat rätt?
Ann-Sofie: Ja, när Kristina Sandberg vann med Liv till varje pris 2014, då var jag övertygad. Annars har jag gissat fel varje år. Punkt.
Margaretha: Jag gissade nog också på Kristina Sandberg då, jag var dock kluven eftersom Beckomberga Ode till min familj av Sara Stridsberg också var nominerad. Båda böckerna är fantastiska! Jag har aldrig gissat rätt, kanske för att jag sällan hunnit läsa samtliga böcker före prisutdelningen.

Så vad ska vi göra som ambassadörer då? Åh, vad vi ska prata om böcker! Och så ska vi gissa rätt på vinnaren.