En ospelad fiol av Emma-Karin Rehnman

Till Lilla Augustpriset nomineras sex författare som är mellan 16 och 20 år. Idén är att ”öka unga människors intresse för läsning och uppmuntra till eget skrivande.” De sex bidragen ligger på Augustprisets webbplats. Läs dem och rösta fram en vinnare.

Emma-Karin Rehnman har skrivit En ospelad fiol . Juryn skriver såhär:
”Ett samtal om ved blir till en episk saga när två vänner försöker att roa varandra vid lägerelden. Några få sidor senare har trehundra år av längtan byggts upp, skildrats och förlösts. Formmässigt briljant berättande.”

Godmorgon Emma-Karin! Vad äter du till frukost?
God morgon! Jag älskar frukost – oftast äter jag (hembakt) bröd med ost, och kaffe eller te. Men om jag får välja fritt så kan vi lägga till yoghurt, pannkakor, frukt, juice, croissanter…

Vad läser du helst till frukost?
Den roman som jag för tillfället håller på att läsa – sömnen är ett olägligt avbrott mellan kvällsläsningen och morgonläsningen.

En bra morgonroman, vad kan det vara?
Jag rekommenderar Tove Jansson på morgonen (och alla andra tider på dygnet). Kanske Muminpappans äventyr, eller Sommarboken – då får man med sig många fina tankar under dagen.

Vad läser du just nu?
John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in, som jag hittade på ett bokbytarbord på jobbet och insåg att jag inte läst än.

Kaffet i vrångstrupen

Hur ofta skriver du?
Varje dag, gärna flera gånger om dagen! Jag kan skriva var som helst, och gör det gärna på bussen eller tåget. Och skulle jag mot förmodan inte skriva en dag så är det för att jag redigerar eller planerar en roman.

Läser du helst pappers- eller digitala böcker?
Pappersböcker, men med mängden böcker jag köpt de senaste åren börjar jag undra om det inte hade varit mer ekonomiskt att investera i en läsplatta…

Vad använder du som bokmärke?
Det som finns tillgängligt – oftast en postit-lapp eller en fåfäng förhoppning om att jag ska minnas sidnummret.

Haha, det önskar alltid vi också. En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Efter färg. Min bokhylla blev kvar hemma hos mina föräldrar när jag flyttade hemifrån, på grund av platsbrist. Nu håller de också på att flytta, och när mamma packade upp mina böcker var hon mycket noga med att ställa tillbaka dem i färgordning!

Snyggt! Tusen tack för intervjun och lycka till i omröstningen!

Nominering till Augustpriset 2019

Så har de 18 titlarna som nominerats till årets Augustpris presenterats. Lika spännande som vanligt. Några väntade och några överraskningar, men glada sådana. I år är vi ambassadörer för fackbokspriset och här får vi verkligen 6 intressanta böcker att läsa:

Strindbergs lilla röda. Boken om boken och typerna, Alexandra Borg & Nina Ulmaja, Nobel. Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris, Ingrid Carlberg, Världens yttersta platser. Judiska spår, Peter Handberg, Bin och människor. Om bin och biskötare i religion, revolution och evolution samt många andra bisaker, Lotte Möller, Jag vill sätta världen i rörelse. En biografi över Selma Lagerlöf, Anna-Karin Palm, Ålevangeliet. Berättelsen om världens mest gåtfulla fisk, Patrik Svensson.

2621 sidor spännande läsning har vi framför oss! I alla fall Ann-Sofie. Maggan har redan läst och golvats av Ålevangeliet.

Den skönlitterära klassen: Barnet. En sonettkrans, Olivia Bergdahl, Väderfenomen,Anna Fock, Odenplan, Daniel Gustafsson, Osebol, Marit Kapla, W, Steve Sem-Sandberg, Testamente, Nina Wähä.

Här har vi hunnit läsa två sedan tidigare. Fantastiska Testamente och dito Osebol. Om Osebol skriver Ann-Sofie:

Osebol av Marit Kapla. Här har författaren samlat röster från nästan hela Osebol och det blir en så mångfacetterad bild av en liten avfolkad bygd och att vara människa. Jag lyssnade då och då på en inläsning av författaren själv och det gav ännu en dimension till en fascinerande bok.”

I det rika utbudet av barn- och ungdomsböcker har juryn valt: Sen kom vintern, Per Gustavsson, Mitt storslagna liv, Jenny Jägerfeld, Vänta på vind, Oskar Kroon, Tiger, Tiger, Tiger, Åsa Lind & Joanna Hellgren, Jordgubbsbarnen, Sara Olausson, Dyksommar, Sara Stridsberg & Sara Lundberg och vi ser fram emot att läsa dem alla.


Augustpriset – hälsning n:o 4 om vem som kan kamma hem priset

På måndag den 26 november är det dags för den högtidliga prisutdelningen av Augustprisets tre klasser. Vi har läst de sex nominerade titlarna i kategorin skönlitteratur och så hann vi nog med att läsa de flesta i barn- och ungdomsklassen också. Vad tror vi nu då inför måndagen?

Ann-Sofie : Jag har läst fem böcker, du har läst alla. Men jag tror att det är Sami Saids roman som kommer att vinna. Jag upplever att den är den starkaste av de här sex titlarna.

Maggan: Saids vackra språk gör Människan är den vackraste staden till en typisk Augustprisvinnare, kanske är den också min favorit. När det gäller barnböckerna är jag helt golvad av både Jenny Jägerfelds Comedy queen och Ulf Stark/Kitty Crowthers Rymlingarna. Jag är däremot  inte golvad av någon av de skönlitterära böckerna.

Ann-Sofie: Nej, det känns lite trist kanske. Jag var besviken över nomineringarna, men hoppades att det ändå skulle vara något som tog mig med storm. I barn- och ungdomskategorin är det svårare tycker jag. Jag tycker Comedy queen är en fantastisk berättelse om hur man lever vidare efter att mamma tagit sitt liv. Men jag tycker också att Vi kommer snart hem igen är en stark och viktig bok. Utöver det tycker jag Hemma hos Harald Henriksson skildrar klasskillnad med bild och text i sådant utmärkt samspel. Dessutom hann jag med att läsa Rymlingarna och gråta ihjäl mig och tycker om den också. Gropen, ja den gillar jag ju också och Regn är så finstämd. Ja, du hör ju. Hann du läsa ur fackboks-klassen?

Maggan: Inte en enda bok tyvärr, är så himla sugen på Jens Liljestrands Mannen i skogen och på Alexandra Pascalidous Mammorna, den sistnämnda ligger i pipeline här hemma. Sedan vill jag djupdyka i Lars Tunbjörks Retrospektiv. Älskar berättande genom bilder. Jag vidhåller att den stora grejen med bokpris är alla de suveräna boktips man får, sedan struntar jag personligen i vem som vinner. Fast jag förstår att det är en fantastisk känsla för författaren att få ett Augustpris!

Ann-Sofie: Ja, alldeles säkert. Då får vi se på måndag vem som får den känslan helt enkelt!

 

En shtetl i Stockholm

I Paris bor jag gärna i Marais-området. I ett par  kvarter är det ortodoxt judiska påtagligt  om än försiktigt närvarande. Kipporna är alltid svarta, ibland syns tofsarna från en bönesjal sticka fram under en jacka. Barnen hämtas från sin förskola snabbt och effektivt. Ett par butiker  säljer osyrat bröd och ljus till sabbat. Skulle man kunna kalla det lilla området för en shtetl? tänker jag när jag läser Kenneth Hermeles bok En shtetl i Stockholm. En shtetl är ett slags judisk by och en sådan stockholmsk skriver han fram i sin bok. Utgångspunkten eller upptakten är de dokument och andra  saker hans pappa lämnar efter sig vid sin död. Pappan som tog sig till Sverige just när krigsutbrottet kom. Här träffar han sin fru och så småningom kommer barnen.

Det är en redogörande bok, tydlig och klar, ”så här var det” ,och jag känner för pappa Arthur som är en ordningsam man. Med struktur och pålitlig idoghet bygger han steg för steg upp en tillvaro där ingen i familjen ska behöva gå hungrig från bordet.  Där ingen ska behöva oroa sig.  Inte för att familjen kanske tackar honom för det precis. Men ändå. Han gör det och det är i ett slags tacksamhet för det som den här boken är skriven, tänker jag.  Boken blir dock aldrig smetig eller nostalgisk. Språket är rakt och välformulerat och det blir lättläst och intressant.

För några år sedan kom Leif Zerns Kaddish på motorcykel, som också handlar om ett judiskt liv i 50-talets Stockholm. På samma sätt visar den en tillvaro för en ung pojke som står mellan att vara i det traditionellt judiska och anamma den moderna tiden som växer fram.  Det går att välja både och. Läs båda böckerna!

En shtetl i Stockholm är den sjätte och sista boken som vi läser av de nominerade böckerna till Augustpriset 2018.  Övriga böcker hittar du här.

En shtetl i Stockholm av Kenneth Hermele. Utgiven hos Weyler förlag 2018.