Etikett: Barnböcker

Publicerat

Barn-bokklubbar om Nisseboken och Världens bästa fest

Åh, den där skolan va, säger jag. Vi hinner inte med våra klubbar så mycket jag vill. Skolka för att läsa och diskutera böcker verkar vara ett dåligt alternativ för mina barn-bokklubbare. Men nu har vi träffats!

En av klubbarna behövde något rappt och kul och lättläst. Då kom Trubbelmakarna – Världens bästa fest i vår väg och den tog vi oss an.

Här möter vi Malva Persson Pettersson tolv år och är världsbäst på det mesta. Därför är det väl ingen tvekan om att det är hon som ska fixa årets skolfest! Det ska bli extra allt, verkligen! Problemet är att kompisarna i klassen verkar ha blivit förändrade över sommarlovet och inte alls inne på samma grejer som Malva längre. Men vad tusan! Nåja, det ska väl inte hindra. Det är bäddat för kaos och bekymmer förstås.

Jo, säger vi, det är bra bok men somliga av oss är nog lite för gamla. 12-åringen tyckte i sig att boken var bra, men lite barnslig. Berättarstilen är lätt och ”tokrolig” och det tillsammans med allt som händer gör att läsningen går snabbt framåt. Fanns det något mer än att roa oss (bra nog!)? Nja, oklart budskap, säger klubben. Kanske ”ljug inte då” eller ”lite inte helt på dig själv”. Jag, klubbens äldste, tycker att boken också tar upp det här med att gå från barn till ungdom i otakt med kompisarna på ett trevligt sätt.

Vi lägger till att vi gillar illustrationerna som är gjorda av Jojo Falk.

I småbarns-bokklubben läste vi Nisseboken häromveckan. Wow, vilken succé! Jag har några jular följt Nissar och Nissor som flyttat till hos barnfamiljer för att där ställa till bus eller helt enkelt ordna sig en skön tillvaro i ett hörn. Jag vet inte om den trenden är över nu, men Nisseboken kan definitivt skapa nytt intresse.

Det här är en slags kombinerad sagobok och faktabok. Vi får följa den lilla nissen Tick som lotsar oss genom sin nissevärld. I detaljerade beskrivningar får vi veta verkligen allt. Se här: alla prylar som Tick gillar!

Jag utfärdar en varning: det tar tid att läsa den här boken. MYCKET tid. Och det man missade under de första timmarna får man ta igen när man läser den andra gången. Och tredje och fjärde. Underbart!

Världens bästa fest av Måns Nilsson & Isabelle Riddez. Illustrationer av Jojo Falk. Utgiven hos Bonnier Carlsen 2025.

Nisseboken av Loes Riphagen i översättning av Olov Hyllienmark. Utgiven hos Natur & Kultur 2025

Mer om barn-bokklubbar finns här

Publicerat

Barn-bokklubbar om Killregnet och Katternas hemlighet

Det har varit ett flertal klubbar under sommarlovet så jag får allt strössla ut våra prat här under hösten. Mina barn-bokklubbar (eller föralldel ungdoms-bokklubbar för det varierar ju och en 12-åring vill motvilligt inordna sig under ordet barn) är av olika sort. Ibland är det högläsning och prat, ibland läser vi på varsitt håll och diskuterar.

Först ut är de två klubbarna om Det sista killregnet. Båda lika förvirrade för vi är inte med på noterna.. Det handlar om Roberto och hans födelsedag. Nu får han en potatis i present som bevis på att han blivit stor och därmed kommer att vara glad i alla sina dagar.

I den äldre klubben läste vi boken två gånger, först normalfart och sen långsamt. Vi förstår att boken på något vis ska kombinera det lite knasiga (potatisar är det finaste som finns och huvudpersonen får en fin potatis på sin födelsedag) med något djupare. Ett manssamhälle där man håller igen på känslorna och inte förrän en sorg kommer över männen i byn drar gråten igång och allt blir bättre efteråt. Men ”what’s the point med kombinationen?” frågar en av bokklubbarna. Frågorna haglar i klubben. Varför potatis? Och varför den stora statyn? Och varför allt regn? Och vad betyder killregnet?

I den yngre klubben är det ungefär samma frågor. På varje bilduppslag säger femåringarna att ”vad är det och varför det” och de tappar intresset ganska så snabbt. Men de börjar leka potatislekar, det ska sägas. Tja, läs själva och se om ni klurar ut det hela. Boken var i alla fall inte för oss.

Nästa klubb handlar om Katternas hemlighet. ”Jag ÄLSKADE den boken”, säger en 9-åring. ”Det är spännande action hela tiden. Men ändå inte jätteläskig. Den var inte svårläst men inte barnslig.”

I boken träffar vi Andromeda som trots att hon bestämt sig att det ska gå bra i den nya skolan (well, har lovat pappa då) så blir hon tvungen att koncentrera sig på annat. Det dyker ju upp problem när ett rymdskepp kraschar, och som har en talande katt. Nu måste Andromeda ställa upp och bekämpa fienden.

Mycket bra historia, säger vi alla. En illustrerad berättelse där bild och text verkligen jobbar ihop. 9-åringen: . ”Bilderna var sådär i början men blev bättre och bättre”. Vi spojlar inte nu men tror att vi har räknat ut ett och annat om vilka som är något annat än vad de utger sig att vara… Och ser mycket fram emot nästa bok!

Det sista killregnet av Emma Karinsdotter och Bjarke Stenbæk Kristensen

Katternas hemlighet av Måns Nilsson och Kim W Andersson

Publicerat

Nu är det jul igen – boktips till barn

Tillsammans med några ur skaran Alla Mina Barn har jag haft bokklubb om vad som är roligt att läsa i åldern 3-6. Det är svårt med ett sådant stort spann. En 3-åring läser inte som en 6-åring. Men hursomhelst försökte vi vaska fram tre titlar som kan passa till barnen i julklapp. (Bokklubbar med yngre barn är förresten bästa sortens, för då är det högläsning som gäller. Det är också rart att höra dem prata nostalgiskt om böcker de läste ”när jag var liten”. )

Saga-sagor är väldigt bra (Josefine Sundström och Emma Götner). Det är kapitelböcker för yngre barn med längre texter och fina bilder. Vi följer Saga och hennes vanliga vardagsliv med förskola, kompisar, lek och familjeliv. Jag kan inte räkna hur många böcker det kommit hittills, ser att några av berättelser är utgivna som ljud-singlar. Men bra är böckerna och roliga att läsa.

(Och vi passar på att uppmana förlagen att komma med fler kapitelböcker som passar att ha intill bilderböckerna. )

Alla tre julbakar av Maria Nilsson Thore är en bilderbok om Valle, Idde och Ester på förskolan Ärtan. Jag älskar de där tre ungarna. Så roliga och dramatiska berättelser med hög igenkänning på några få sidor. Vi läste boken två gånger på raken för man måste ju hinna titta på bilderna ordentligt för att de är så fina. De sträcker sig egentligen upp till 3-årsåldern, men hej, jag älskar dem ju!

Valle-böckerna av Martin Handford. Var är Valle? Var är han nu? På resa, i Hollywood? Vem vet. Jo vi vet. Alla Mina Barn vet. För Valleböcker har vi läst i åratal. Ser att de ges ut av Lind & Co numera. I evighet kan man sitta och leta efter andra saker än Valle själv. Var är glasögonen, termosen, ryggsäcken?

Faktaböcker är bra. Luftslott och synvillor (Björn Bergenholtz) är en fantastisk bok med många intressanta hus och byggen. Perfekta att studera och försöka förstå. Roligt att rita av och fantisera vidare. Själva boken är spännande dessutom eftersom den inte håller måtten.

(Annars letar jag efter fler faktaböcker med nya, spännande ämnen. Stickningens, sömnadens, vävningens och bakningens historia och fenomen lyser med sin frånvaro. Eller?)

Oj, nu blev det visst fler än tre boktips. För vi glömde att räkna.

Så då får ni ett till: Alla räknas (Kristin Roskifte) är lite i samma anda som Valle på så vis att boksidorna är proppfulla med bilder att leta i och räkna på. Men här finns filosofiska spörsmål att prata kring. Hitta tjugo lyckliga människor till exempel. Inte för inte tog boken priset hos Nordiska rådet.

–– The End —

Publicerat

Jag minns min barndoms bästa bok

Nu när vi simmar i barndomsböckernas hav tänker vi att det är roligt att få höra vad andra läste.

Birgitta, barn på 40-talet: Jag minns ingen bok från min tidiga barndom, men någon gång i skolåldern började jag läsa böckerna om Anne på Grönkulla av L.M. Montgomery. Vad jag älskade Anne! Det är härligt att se de olika tv-serier som gjorts och att titta tillsammans med barnbarnen. Anne är en riktig klassiker!

Monika, barn på 50-talet: Jag läste alla Sprakfåle-böckerna av Lisa Euren-Berner. Tror det finns över 50! Fröken Sprakfåle heter Inga-Maja och är från Norrland. Hon gifter sig med Greger från Stockholm och de får dottern Susanne. Inga-Maja är böckernas berättare i de första böckerna, sedan tar Susanne över. När jag läste om böckerna för några år sedan tyckte jag de var väldigt omoderna, men det var kul ändå.

Kiki, barn på 60-talet: Den första jag kom att tänka på var Tomtebobarnen av Elsa Beskow. Gavs ut första gången redan 1910 så det är ju märkligt att den höll så pass att den fascinerade mig över 50 år senare. Jag minns hur spännande det var med barnens äventyr i skogen och hur jag levde mig in i deras möten med djur och diverse faror. Jag hittade inledningen på nätet och kom ihåg den fortfarande!
”Djupt under tallens rötter en tomte har sitt bo,där bor han med sin gumma i skogens tysta ro,och fyra barn de har som är lustiga och små,i stora röda mössor med vita prickar på.”
Jag minns hur mamma eller pappa läste och hur jag mumlade eller åtminstone i tanken läste med i texten.Vet inte hur mycket text eller info du vill ha, använd det du vill och hör av dig om du vill ha nåt mer!

Lisa, barn på 70-talet: Jag älskade Sagan om det röda äpplet av Jan Lööf. Titta på bilderna så förstår ni varför!

Emma, barn på 80-talet: Emil i Lönneberga, även om jag var livrädd för hans pappa. Tänk om Emil inte hade hunnit till Snickarboa, vad hade hänt då?

Alexander, barn på 90-talet: Gillade Gummi-Tarzan av Ole Lund Kirkegaard och Tsatsiki av Moni Nilsson Brännström. Minns egentligen inte så mycket mer än jag tyckte böckerna var roliga och jag kunde relatera till händelserna. Handlade om killar i min ålder. Gillade förstås Harry Potter med.

Lilla D, barn just nu: skickar en bild på tre favoritböcker:

L