Kristina var gift med Sven i över 40 år. Strax innan hennes pension avlider han hastigt och alla planer går om intet. Tre år senare har hon hämtat sig något så när, hon sköter om sin trädgård, tränar på Friskis&Svettis, umgås med väninnan Åsa, son och sondotter. Hon har det bra, men ganska händelselöst. Det är Julia, sondottern, som hjälper sin farmor att börja nätdejta och i forsen av nya erfarenheter Kristina släpper fram ingår bl.a. dickpics, alkoholism och polyamorösitet. Ingenting i nätdejting efter 65 är således nytt under solen jämfört med nätdejting i yngre åldrar. Förutom en gång då Kristina möter en sympatisk man vars dilemma är helt annorlunda.( Nej, han har inte impotensproblem).
Jag tänker på chic-lit genren när jag läser Det stora dejtingäventyret. Framförallt på de böcker som kom ut på 90-talet med unga kvinnor som huvudperson. Jag gillar Kristina, hon är en sympatisk bekantskap, en vänlig själ skildrad med ömhet. Driv och humoristisk lätthet genomsyrar texten och gör romanen till en bladvändare. Om jag fått önska skulle jag velat att Max Schûllerqvist jobbat mer med gestaltningen. Jag skulle vilja veta mer om Kristina och de andra karaktärerna. Fast då hade det blivit en annan bok förstås och kanske hade lite av charmen och tätheten gått förlorad. En jättefin presentbok att ta med sig till vännerna i sommarstugan istället för vin och blommor. Passar alla åldrar.
Utgiven på Ordberoende förlag 2018, ljudboken som finns på Storytel är utgiven på Lind & Co.
Vi pratar om böcker man blir varm av den här morgonen när termometern närmar sig minus tio grader. Lägenheten består av stora glaspartier från golv till tak och vintervinden kryper in. En bok som värmer. Jag letar i gömmorna. Och här är den. Lästes i augusti 2011.
Staden Viborg år 1920 i det ännu finska Karelen. En hård stad med många fattiga invånare märkta av krigen, både första världskriget och inbördeskriget. På gatorna driver föräldralösa barn omkring och på lönnkrogarna sups det som aldrig förr trots spritförbudet. Hit kommer den unge idealistiske polismannen Jussi Kähönen tillsammans med sin kollega Salomon Eckert, för att ingå i den polisstyrka som ska försöka stävja den eskalerande brottsligheten. Ingenting blir som Kähönen tänkt sig, han utvecklas dock till en sympatisk och skicklig polis vad det lider. Trots eller kanske tack vare vännen Eckerts streetsmarta och innovativa att arbeta. Kähönen, och jag med för den delen, är både förbluffade och förfärade över Eckerts metoder till en början.
Romanen är humoristiskt skriven i en varm ton. Jag blir snabbt fäst vid den udda fågeln Eleanor och tänker att hon begränsas av någon bokstavskombination. Men där har jag fel, helt fel. Eleanor är en frukt av någonting helt annat, ett bråddjup i själen tvingar henne att leva ett strikt inrutat liv, men också till att döva sig med vodka varje helg. Boken överraskar många gånger, elegant och genialiskt fogar författaren in ledtrådar till Eleanors förflutna i hastiga bisatser som får läsaren att sätta skratten i halsen.