Bara en boknörd kan vara hjälplöst förälskad i sin läsplatta.

2014-11-21 22.16.00Den ser inte mycket ut för världen, 15 cm hög och 11 cm bred. Den väger heller inte mer än 259 gram och då har jag vägt den med det  vackra röda läderfodralet på. Jag talar om min nya läsplatta Kobo Aura.

Namnet Kobo är ett anagram för  book, (engelskans bok), och en Kobo stödjer epub-formatet för E-böcker som vi använder oss av i Sverige. Trots att läsplattan gjord i Kanada med japansk teknik är det enkelt att låna böcker på svenska bibliotek och att köpa böcker från svenska nätbokhandlare, ingen format-omvandling behövs. Kobon har bakgrundsbelysning med dimmer och om man investerar i ett magnetfodral kan man enkelt starta och stänga av. Det finns många fiffiga och enkla lösningar och plattan svarar direkt.  Nej, jag får inte provision från Kobo, jag är bara så utomordentligt nöjd med mitt köp.

Jag har tidigare haft en svensk läsplatta, men efter att ha uppdaterat till en ny, (råkade trampa ihjäl den första), har det bara varit krångel. Synd, för jag tror att många som köper en svensk läsplatta är lite osäkra på tekniken och om plattan då är av sämre kvalitet ger man gärna upp.

Via Kobo läsplatta kan man köpa böcker från Kobo e-bokhandel direkt till plattan. Främst på engelska men även andra språk finns representerade. Till min förvåning hittade jag också några svenska böcker. Mest ”håret på armarna reste sig” var att jag hittade Printz Publishings E-böcker på svenska. Jag hade således nöjet att genom ett enkelt klick köpa Lisa Jewells Fågelburen. För det är det där med ett enkelt klick är det enda som eventuellt skulle kunna vara negativt med en läsplatta, man har en tendens att köpa väldigt många böcker.

Fast vad gör det att man har för många E-böcker, de kräver ju inga bokhyllor eller hur? ( Säger hon med omkring ett femtiotal olästa analoga böcker i klädkammaren.)

Kvinnan som gick till sängs ett år av Sue Townsend.

sue_svartvit[1]Sommarens impulslån på biblioteket visade sig vara makalöst rolig, välskriven och skruvad. Lägg till att boken klassas som en feelgood och att den utan tvekan är den är den roligaste bok jag läst på flera år.

Eva visste redan innan hon gifte sig med Brian att det var alldeles fel, ändå gjorde hon det. Hon blev mor till tvillingar och livet fortsatte rulla på. När tvillingarna flyttar hemifrån behöver hon inte härda ut och låtsas längre, hon går till sängs och stannar där ett år. Ett mycket händelserikt år för hennes närstående, vilket Townsend skildrar på knivskarp prosa.

Jag måste ju fråga mig hur jag kunnat missa hela Sue Townsends författarskap?  Townsend som dog 68 år gammal tidigare i år var älskad för sina böcker om Adrian Mole, men har även skrivit annat. Visst har jag hört talas om henne, men har som sagt inte läst en enda rad.

En makalöst rolig bok således, men någonting bubblar under ytan. Den lätt flytande texten är skriven av någon som levt i denna världen ett tag, någon som känner sorg och pessimism över människans totala självupptagenhet. Någon som precis som huvudkaraktären Eva söker efter äkta godhet. Under läsningen kommer det plötsligt över mig att trots att jag skrattar mig hes, också läser en mörk satir över vår samtid. Fast vet ni, jag är ju en sån´ som ibland har svårt att skratta åt Patsy och Edina i ” Helt Hysteriskt” bara för att jag sympatiserar så med Edinas dotter Saffrons öde att ha en kvinna som Edina till mor. Så  strunta i mig och läs!

För jag lovar att ni kommer att skratta och bland annat  läsa den roligaste begravningsakts-skildring som någonsin nedtecknats i ett ordbehandlingsprogram.

Kvinnan som gick till sängs ett år är mycket förtjänstfull översatt från engelskan av Pia Printz, utgiven av Printz Publishing 2013.

Frukostintervjun: Pernilla Alm

Dagens frukostgäst är Pernilla Alm. Hon är författare och debuterar snart med romanen Alltid duPrintz Publishing. Vi är som vanligt nyfikna på frukostvanorna!

Foto: Kristofer Samuelsson

Godmorgon Pernilla! Vad äter du till frukost?
På vardagarna äter jag alltid två skivor Ryvita multigrain med Philadelphiaost och skivat kokt ägg på. En liten skål naturell yoghurt med Risenta müsli. Varje morgon. Och strax efter frukost dricker jag rött te (ekologisk tamarind) i bilen, på väg till jobbet.
På helgerna äter jag mackor. Ofta gör vi smoothies på yoghurt, bär och frukter. Jag och femåringen experimenterar lite. Och så dricker vi juice.

Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
Jag vill absolut läsa DN på morgonen men har över 30 meter (hemskt avstånd) till brevlådan så oftast läser jag gårdagens DN. På helgen betalar jag barnen en femma för att få tidningen inlevererad.

Smart! Vad läser du just nu?
Jag är nästan klar med Svikaren av Katarina Wennstam, håller även på med Islossning av Barbara Voors och så har jag upptäckt ett magasin som heter Camino som jag med glädje läser på kvällarna. På jobbet läser jag Slam av Nick Hornby och Numbers av Rachel Wards.

Är det typiska böcker för dig?
Egentligen är jag en relationsromansälskare. Att läsa spänningsromaner som Svikaren hör till undantagen. Däremot gillar jag dem när jag läser dem, de är bladvändare och jag gillar sådant. Barbara Voors är en av mina favoritförfattare men Islossning har jag dragit mig för, den verkade så läskig. Och det är den men det är ändå Voors. Hon kan det hon håller på med. Nick Hornby är absolut en typisk bok för mig, älskar Nick Hornby! Och Numbers av Rachel Ward är nog absolut också en bok jag skulle kunna ha valt även utanför jobbet. Det finns mycket att fundera på i den.

Vad använder du som bokmärke?
Jag viker hörn. Jag viker hörn hela tiden för jag hinner sällan läsa långa pass.

Hörn är toppen. Slår alla bokmärken! En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
1) I ämnes- eller kategoriordning. T.ex. står alla uppslagsverk för sig. Alla pocket för sig. Alla ungdomsböcker för sig. Alla engelska och spanska böcker för sig. Facklitteratur för sig. Osv.
2) I storleksordning. En gång i tiden hade jag dem i bokstavsordning men det såg så stökigt ut.
Nuförtiden har jag en tredje kategori också.
3)Högarna. De olästa.

Förresten har jag en specialbokylla också. Där står böcker som är speciella för mig. Skrivna av vänner, och signerade. Den har också ett stort hål – den väntar på mina friex av min egen bok.

Specialbokhylla låter fint och särskilt! Det ska jag nog ordna en jag också. Lycka till nu med boksläppet och ha en fin fortsättning på dagen.

Alla mina vänner är superhjältar

Först tänker jag på vilka citat jag ska ha med i min bloggy. Det eller det eller det? Jag hundöreviker sida efter sida. Sen kommer jag på att det bästa är ju att läsa hela boken. För att man ska fatta hur det fungerar med superhjältar.

Det är sant att de flesta superhjältar har lustiga namn. Men de måste komma på namnet själva. Tänk dig hur svårt det skulle vara. Prova själv: koka ner din personlighet och dina förmågor till ett enda uttryck eller en bild. Om du kan göra det, är du antagligen en superhjälte.

Jag grubblar som fan. Man vill ju att det ska vara något positivt. Som Mina Ögon Får Dig Att Smälta eller Gröna Fingrar eller kort och gott Trevlig. Inte vill jag ju vara Slöfocken eller Hör Vad Jag Säger eller Humörsvängaren.  Men det är så att det inte  nödvändigtvis är det positiva i personligheten som är ens superkraft. Det kan vara någon del som man hatar och vill amputera. Det är svårt. Kanske är jag ingen superhjälte?

Huvudpersonen i romanen, Tom,  är inte heller det. Det är däremot hans fru Perfektionisten. Av olika skäl har Tom blivit osynlig för just henne. Hon ser honom inte. Hon hör honom inte. Hon känner honom inte. Istället är hon helt övertygad om att han övergivit henne och bestämmer sig för att lämna Toronto och glömma Tom. Hans sista chans är här nu. Han måste hitta någon lösning och få henne att åter se honom. Han går vid hennes sida ombord på planet till Vancouver och förändringen måste ske innan planet landar.

Jag tycker om kärlekshistorien. Den är absurd och finstämd och påminner om känslan i The tiny wife. Och jag gillar superhjälte- idén supermycket. Men jag blir snurrig av alla superhjältar som i strid ström kliver fram och presenteras i boken. Ibland får det berättelsen att stanna av och jag tänker: Men inte en till!

Men det är klart. Toronto har 249 superhjältar som behöver få plats. Hur många finns i Stockholm?

Alla mina vänner är superhjältar. Andrew Kaufman. Utgiven 1999, tror jag. På svenska av Printz Publishing, 2012.