En stilla undran, vart har personförteckningarna tagit vägen i den moderna romanen?

Jag menar i Maria Langs böcker finns det ju alltid en förteckning över personerna, som den här i  hennes andra roman Farligt att förtära från 1950. Förutom att läsningen underlättas är förteckningen en tydlig tids- och klassmarkör, det fanns lärare och lärarinnor och vaktmästaren titulerades endast med sitt efternamn.

Torkel Alm, civilingenjör, kemilärare (44 år)  Ny-Farligt-att-förtära[1]
Sören Hansson, fil. dr, biologilärare (38 år)
Katrin Jeppson, språklärarinna (30 år)
Bo Törnfeldt, gymnastikdirektör (25 år)
Lena Skager, journalist i veckopressen (22 år)
Marja Kroog, regissör (22 år)
Clas-Åke Leonard, ”konstnär” (23 år)
Pierre Duval, abiturient (19 år)
Gunnel Rosengren, abiturient (20 år)
Karlsson, skolvaktmästare
Einar Bure, debuterande dramatiker
Puck Ekstedt, bokens jag
Christer Wijk

I Bo Balderssons Statsrådet och döden från 1968 är tonen lågmält humoristisk, så även när den presenterar personerna:

Stadsrådet, politisk oskuld med fjorton barn                           statsrc3a5det-och-dc3b6den[2]
Margareta, 
statsrådinna, min syster
Beata Gyllenstedt, åldrig nobelpristagaränka i litteratur
Barbro Bylund, gråbeige lärarinna, systerdotter till Beata
Magnus, långskranglig landshövding
Signe, rundhyllt landshövdingska
Krister Hammarström, professor, läkare
Stellan Lindén, konstnär
Hugo Mattsson, justitieråd med märkligt dass
Eva Ydberg, frappant frånskild sjukgymnast
Benny Pettersson, poliskommissarie
Vilhelm Persson, läroverksadjunkt

Vidare, i Gabriel García Márquez underbara roman Hundra år av ensamhet har översättaren lagt till en förteckning över medlemmarna av släkten Buendía. Jag antar att det hjälper aningens aning. Jag har hört sägas att persongalleriet i denna roman är så myllrande att författaren själv mot slutet hade stora svårigheter att hålla reda på dem. Men det gick jättebra för Márquez ändå, 1982 tilldelades han nobelpriset i litteratur. Enligt mig fantastiskt välförtjänt eftersom Hundra år av ensamhet tveklöst är en av de bästa böcker jag läst i hela mitt liv.

Samtliga ovan nämnda böcker finns på ett bibliotek nära dig.

2 svar på ”En stilla undran, vart har personförteckningarna tagit vägen i den moderna romanen?”

  1. Jag saknar också personförteckningarna. Tänk så lätt det var, när man inte kom ihåg vem en viss person var, att bara titta längst fram i boken och voilà!

  2. Med e-böcker skulle man ju ha möjlighet att ha både interaktiva kartor och bilder på de fiktiva persoerna

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *