Gargoylen – engangerande men långsamt på samma gång

En man vaknar upp på en rehabiliteringsklinik för svårt brännskadade. Han, är en före detta porrproducent och skådis som saknar namn i boken. Han har hamnat där då hans bil exploderat och han själv stått i lågor efter att ha kört utför ett stup när han var påtänd. Det är en lång resa av rehabilitering som ligger framför berättarjaget i boken, men han är fast övertygad om att bara försöka bli så pass frisk att han kan lämna sjukhuset och direkt ta sitt liv. Han vill inte leva i sin nya kropp med transplanterad hud och flera kroppsdelar som saknas.

Då dyker det upp en kvinna vid namn Marianne Engel upp. Hon påstår att hon att de båda känner varandra sen tidigare och att hon själv levt i över 700 år och att de hade en relation tillsammans i tidigare liv. Hon är skulptör och tillverkar gargoyl, ett slags fantastifoster, inte helt olik det som vår brännskadade huvudperson blivit. Hon tar med honom hem, berättar om deras liv tillsammans, lagar honom fantastiska måltider, berättar kärlekshistorier och läser även Dante. Så småningom ger hon honom livsgnistan tillbaka men då visar det sig att hon endast har 28 gargoyler kvar att tillverka innan hon måste dö.

Genom hela boken tvingas vår brännskadade huvudperson att ta väldigt mycket droger och ibland lockas man att tro att han hallucinerar alltihopa och att det som händer inte händer på riktigt. Men berättelsen är stark och biter sig fast och det man starkast slås av från första början är att författaren Andrew Davidson har ett otroligt målande och beskrivande språk. Det känns som man finns på plats i hans sjuksal eller i den brinnande bilen. Beskrivningen av hur hans kropp brinner upp är bland det mest engagerande jag har läst. Samtidigt tycker jag inte att han håller tempot rakt igenom boken. Ibland blir det långtråkigt och långsamt. Som om de målande språket lite tar över berättelsen.

Gargoylen har blivit en riktig braksuccé utomlands och särskilt i Kanada där författaren är verksam. Han erbjöds en miljon dollar för sitt manus men tackade nej. Kaxigt.

Det är Andrew Davidsons första bok och vi får säkerligen se mer av honom. Boken släpptes på svenska i slutet av april i år men har ännu inte tagit sig in för att klättra på topplistorna. Det ska bli intressant att se hur den funkar på den svenska marknaden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *