Alltså, lite mer kunde man väl ändå ha förväntat sig av nobelpristagaren i litteratur, när han höll sitt tal på nobelfesten.
Här har han hela kulturetablissemangets ögon på sig. Hela världen tittar och det enda han spottar ur sig är en, visserligen söt historia om en liten pojke som älskar att läsa och drömma sig bort så mycket att han själv väljer att bli författare och nu står han där med priset i hand från ett konstig land (obs, ofrivilligt rim) och vet inte om det är dikt eller verklighet? Jaha!
Jag hade förväntat mig lite engagemang, att han tagit tillfället i akt och sagt något viktigt om yttrandefrihet, litteraturens kraft över gränserna eller ja, vad fan som helst.
Vad tycker ni?
Du verkar ha missat hans Nobeltal, där pratade om allt det där du saknade.
Jag håller verkligen med dig. Jag hade bestämt mig för att hålla mig vaken tills jag hört Vargas Llosas nobeltal igår kväll och när han äntligen trädde fram blev det en besvikelse. Det kändes som han funderade ut talet på väg till middagen, inte särskilt engagerat.
Om man inte läst kan denna vara intressant. Även om Amerika talar för sin
sak, men det gör ju å andra sidan alla.
http://www.dn.se/dnbok/min-slakting-mario-vargas-llosa-1.1224367
Den 11 december 2010 13:22 skrev Disqus <
Han tog visserligen inte tillfället i akt att vara politisk, men jag tycker att han sa något spännande och viktigt om hur litteraturen kan förflytta/omforma/sudda ut gränser.