Miss Peregrines hem för besynnerliga barn

Det är något visst med långa titlar. Och det är något visst med titlar som innehåller ordet besynnerliga. Ett underskattat ord. Det betyder mer än ”fint och säreget”, mer än ”rart och egendomligt”, mer än ”spännande och udda”. Kort och gott ordet är besynnerligt. Och användbart. Sida upp och sida ner i Svenska Akademiens OrdBok visar användbarheten av ordet samt dess långa historia.

Besynnerliga barn som de med mun i nacken, de som är så heliumlätta att de måste förankras, de som har eld och hetta ur handflatorna får sin plats på ett särskilt barnhem och vårdas ömt av miss Peregrine själv. Så var det för Abe Portman, farfar till Jakob. Men farfar Portman blev tvungen att lämna barnhemmet och återvände aldrig. Berättelserna om barnhemmet var viktiga sagor i Jakobs barndom men nu när han är äldre, och farfar blir allt gaggigare tappar han helt intresset för det. Och vem som helst kan faktiskt se att fotografierna på de besynnerliga barnen helt och hållet är fejk.

Men så dör farfar under våldsamma omständigheter. Jakob måste gå till en psykolog för att göra upp med det traumatiska. Psykologen stöttar honom ordentligt och när Jakob bestämmer sig för att söka upp det där barnhemmet får han bra support.

Det bästa med den här boken är inte de fantastiska fotografierna som illustrerar besynnerligheten. Inte heller den uppslukande berättelsen eller de besynnerliga barnen. Nej, det är att slutet som berättar att det måste komma en del två snart. Och den ser jag fram mot!

Miss Peregrines hem för besynnerliga barn. Ransom Riggs. Utgiven 2011. På svenska av Rabén&Sjögren 2012.

____

Ransom Riggs kommer ut med en bok om besynnerliga fotografier snart. Talking pictures

Ett svar på ”Miss Peregrines hem för besynnerliga barn”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *