När Blenda kommer till skolan från ingenstans hamnar hon genast utanför. Hon ser ju direkt vem som är mest populär i klassen. Hedvig. När Blenda försöker ställa sig in genom att ge cred för Hedvigs obstinata beteende i klassrummet möts hon av en förintande blick. Tro inte att du är något.
Snart får hon en idé. Hon samlar ett par klasskamrater omkring sig och presenterar den. Det är LSD, en skör tjej med stor ångest som hon lindrar genom att skriva självmordsbrev som hon sedan kör i tvättmaskinen så att pappret pulveriseras. Det är Penny, Hedvigs före detta bästa kompis som gjorde bort sig och nu hamnat på undantag. Genom att följa Hitlers strategi – men inte ideologi – ska de ta över makten i skolan.
Det är en intressant bok och jag sträckläste den för att få veta om Blenda skulle ro iland sitt projekt. Berättelsen är detaljrik och visar hur manipulation och grupptryck kan se ut. Aktuell teknik och sociala mediers genomslagskraft används elegant i romanen. Många frågor väcks och jag tror att den kan få sina läsare på högstadiet och skapa bra samtal om demokrati. Samtidigt störs jag lite av att den är så pedagogiskt. Frågorna som ska väckas gestaltas tydligt och jag hör diskussionerna. Jamen, det är väl ingen fara med diktatur om folket har det bra eller Det är det väl, hon bestämmer ju allt, till och med om folk ska få yttra sig eller inte! Men kanske är det för att jag just har haft den här typen av samtal med unga människor som det ibland blir övertydligt.
Men det är ju ändå de frågorna som alltid behöver diskuteras för tanken om hur man bäst leder ett land är inte alls självklar och för evig. S
Fjärde riket. Maria Nygren. Utgiven på Bonnier Carlsen 2013
En ovanlig frukost i morse på så sätt att vi är 100 personer i stället för 15. På plats är också Åsa Nilsonne, författaren till En passande död, boken för dagen. I övrigt är allt sig likt. Kaffet, brödet och pålägget. Och att vi samtalar och ställer frågor och får veta en del om det vi undrat över när vi läste boken.