Författare: Ann-Sofie Lindholm

Publicerat

Stockholm

bildSlussens bibliotek. De skriver:

Slussens bibliotek är en del av Stockholms stadsbibliotek och ligger mitt i Faktarummet. Där hittar du fack-, skön- och barnlitteratur om Stockholm till hemlån. Med hjälp av litteratur, evenemang och teman ställer biblioteket stockholmsskildringen i centrum, utifrån välkända och obekanta författares perspektiv, från innerstad till förort.

Och apropå Stockholm så firas idag en fantastisk stockholmsbok: Uncommon Stockholm. Det är en guidebok där olika människor har bidragit med texter och bilder om SITT Stockholm. Den ska bli vår vän och medföljare i höst. Jag har bott i (eller nära) staden i 46 år och när jag fyller de promenerade kartgatorna med gul färg finns så många ogula områden kvar att gå. Och andra gula – djupgula! – är så värda att gå om igen. Rapporter följer.

 

 

 

 

Publicerat

Krokodilernas gula ögon

DUMY_Krokdilens-guaSE_6380Jag gillar franska böcker. Det gör inget om dialogen är styltig och skriftspråklig. Jag låtsas kort och gott att det är franska och mitt huvud ställer om texten till en vacker och melodiös prosodi. Så också i Krokodilernas gula ögon och det var tur det för annars hade jag inte orkat alla hundratals sidor faktiskt. Var är redaktören? undrar jag stundtals och plockar fram den tjocka tuschpennan och drar svarta streck över sådant som är onödigt och pladdrigt.

Två systrar i Paris. Joséphine lämnas i början av boken av sin man Antoine. Hon är inte alltför ledsen eftersom maken varit rätt trist och håglös sedan han blev av med sitt jobb för nåt år sedan. De två döttrarna reagerar olika. Lillflickan Zoé blir ledsen men storasyster Hortense lägger all skuld på mamma och beter sig som ett litet fjortonårigt svin. (Just i hennes repliker kommer min hjärnas prosodiöversättning extra väl till pass). Josephines syster Iris lever mer fashionabelt med sin man men ryktet går att han har en annan. Inte då, säger Iris.

Vad ska man sysselsätta sig med om man inte jobbar? Iris vill skriva en bok, men saken är den att hon faktiskt inte kan skriva. Det kan däremot Joséphine och ett avtal upprättas där J skriver och I tar åt sig äran. Lägg till ytterligare mustiga och oväntade familjekonflikter så har ni romanen i ett nötskal.

Romanen är den första i en trilogi om Joséphine. Nästa roman är minst lika lång vilket oroar mig. Mycket. Men okej, vi kör. Med tuschpennan beredd.

Krokodilernas gula ögon. Katherine Pancol. Utgiven 2006. På svenska av Bazar förlag 2012. Notera det snygga omslaget.

Publicerat

Jag packar min väska för Norge

DSC00679Norge. Kortresa. Jag upp. Flera ner. Bot och bättring. Allt det som inte hunnits ska göras. Halvön på andra sidan fjorden. Trädgården. Annat?

Böcker packas. Jag gjorde misstaget att börja läsa Antarktis igår. Misstag därför att jag har andra böcker att läsa klart. Men böcker om is, de slår ju ut i princip allt möjligen med undantag av tåg. Och Bea Uusmas Expeditionen som jag inte har hunnit skaffa men nog gör det imorgon i alla fall. Jag läser ut Dagarna med farmor, tänker jag mig och tar också med Kodnamn Verity.

 

Publicerat

Dessen-sommar

dessenNär bordet i huset var fullt av arbete och papper. När jag ändå la mig i solstolen en varm förmiddag. När jag behövde något som snabbt tog mig ut ur verkligheten för två timmar. Då kom Dessen. Varje dag i en vecka, två timmar i taget.

Först var det Mitt perfekta liv med Macy som bor tillsammans med mamma.  Hon pluggar och pluggar har ordning och reda. De håller ihop och talar inte om Vissa Saker. Som att pappa är död och så. När så ett jobb på en cateringfirma kommer och gör att Macy träffar en helt annan sorts människor än annars,  hittar hon också nya och jävligt bra sidor hos sig själv. Plus Wes förstås. Mamman är rätt obegripligt okomunicerbar dock. Men jag bara tänker att på den cateringfirman vill jag också jobba och bli bästa kompis med Delia.

Sen fortsatte det med Du glömde säga hejdå där Mclean åker runt i olika städer och leker låtsasliv. Pappa är en Gordon Ramsey som styr upp restauranger på löpande band. Men så kommer de till staden där de vill stanna. Inte heller här begriper jag mig på mamman faktiskt. Dra in advokater i stället för att sätta sig ner och resonera hela familjen, vad är det? Men det tar sig. Här hackade jag dock en del i dialogen. Jag gillar inte när den känns onaturlig. Dialog, även översatt, ska bara rinna genom kroppen och inte låta konstruerad och skriftspråklig.

Till sist, när veckan började ta slut återstod Blunda och hoppa. Här fanns verkligen inget att klaga på när det kommer till översättning och dialog. Däremot gillade jag aldrig boken särskilt mycket. Remy och hennes kompisar har en egendomlig relation och jag skulle rymma från den där gruppen omedelbart. Hon är mest arg men Dexter fattar tycke för henne och sliter (helt obegripligt) som tusan för att de ska bli ett par. Du vet att du vill, Remy! Okej.

Så stort tack Sarah Dessen för god sommarläsning i rättan tid. Alla papper på bordet låg kvar men verkade på något vis enklare.

Mitt perfekta liv. Du glömde säga hejdå. Blunda och hoppa. Sarah Dessen. Utgivna av Rabén & Sjögren.