Författare: Ann-Sofie Lindholm

Publicerat

Sommarpepp

Där kom det: ordet som är flitigt i bokbloggarna men som jag själv aldrig har använt. Förrän nu. För idag den 1 juni börjar ju sommaren!  Jag laddar upp genom att damma av en lista.

1. Bäst i sommar?
Bäst i sommar kommer bli de små men många resorna där halva nöjet är att planera vilka böcker som ska läsas.

2.Var läser du helst på sommaren?
I min underbara solstol. Jag har flera upplagor placerade på soliga och skuggiga platser.

3.Har du haft något läsprojekt under tidigare somrar som du lyckats eller misslyckats med?
Sommarlovshögen. Den har funnits med i flera år och är så trevlig att först titta på och sedan läsa ur. Det får inte vara alltför många eftersom det ska finnas plats för påfyllning.
20120823-114146.jpg

sommarläs

 

4. Nämn en ny bok som du har sparat till sommaren!
Dag ut och dag in med en dag. Erik Anderssons bok om översättningen av Ulysseus.

Publicerat

Flickan i Clèves

Solange. Det hon allra helst vill är att bli av med oskulden. Hon misslyckas gång på gång med det när hon träffar de jämnåriga killarna. När hon är kär blir det aldrig ömsesidigt. När hon är kåt bemöts hon bara med själviskhet. Men så… med den betydligt äldre grannen får Solange  exakt vad hon vill. Fantastiskt sex. Men på Monsieur själv ser Solange ned.

Jag blir så fylld av obehag när jag läser berättelsen om Solange. Det har  ingenting med detaljerade sexskildringar eller lust och längtan att göra. Tvärtom. De delarna är ofta vackra och fantastiskt berättade. Nej, det är Solange själv. Hennes tonårsångest och behov av bekräftelse gör att hon glider in i de mest destruktiva relationer. I början av boken är hon bara tio år men blir äldre. Men hon känns så mycket yngre, och gång på gång vill jag gripa in och säga nej i hennes ställe. Bli tydlig och kärleksfull vuxen och peka med hela handen säga att du är värd något helt annat, Solange.

Hon blir av med oskulden. Både sin kropps och sin barndoms. Jag läser med handen framför ögonen och kikar fram mellan två fingrar ibland. Men när jag slår igen boken tänker jag: Den här människan tar för sig. Det kommer att gå henne väl.

Det jag alltid tyckt om med Marie Darrieussecq är hennes fantastiska språk. Den första boken jag läste var Suggesstioner, boken där parfymförsäljerskan långsamt förvandlas till en gris i takt med att hon används av männen. Jag tänker på den när jag läser Flickan i Cléves. Helt olika är de inte i sitt ämne. När sedan White kom förenades det vackra språket med en vit kall ismiljö (som jag älskar) och en obehaglig historia. Nyskapande är ett litet säreget ord, men när det gäller Darrieussecq  och hennes språk kommer det väl till pass. Inte minst i den här romanen.

Flickan i Clèves. Marie Darrieussecq. Utgiven 2011. På svenska av Norstedts 2013.

___
Den här romanen ingick i min packning till Skåne. Jag placerade den efter läsningen på det fina biblioteket i Simrishamn. Mycket ordentligt i bokstavsordning.

 

Publicerat

Sommarbokfrukost på Sigtuna litteraturfestival

Sommarfrukost! När Sigtuna litteraturfestival lockar med vackert ställe för en bokfrukost säger vi ja! Tillsammans läser vi Åsa Nilsonnes bok En passande död och diskuterar den med författaren. Platsen är hotellet Stora Brännbo i Sigtuna.

Marie och Ann-Sofie är redan inbokade på Stora Brännbo. Sov över du också, vetja! Vi har ett finfint erbjudande att sussa i enkelrum för 550 kronor mellan lördag och söndag. Vill du dela i ett dubbelrum kostar kalaset 495 kronor per person. Då ingår ju förstås frukostmaten!

Kom kom! Vi kan äta middag tillsammans på lördagskvällen, gå och lyssna på massor av intressanta litteraturevenemang (kostar blott 150 kronor för en dag, 200 för båda dagarna) och inte minst: ha vår bokfrukost på söndagsmorgonen klockan 9.00-10.00 hos Stora Brännbo.

Anmäl dig till bokfrukosten här. Kommer du enbart på bokfrukosten är det som vanligt:  du betalar på plats för det du vill äta. Vill du stanna över natt bokar du själv hos Stora Brännbo och anger att du ska delta i Breakfast Book Club.

Boken En passande död finns tillgänglig på säsongens sista bokfrukost 18 juni.

Publicerat

Kupé nr 6

Planen utarbetad sedan länge: Jag ska sitta i i kupé nr 1 och läsa Kupé nr 6. I brist på en egen transibirisk järnvägsresa får tågresa till Skåne duga.
Inget hett sött te
Ingen tundra utanför fönstret
Ingen pratsam kupégranne med kålbladstora öron ång ångest.

Här är lugnt. Tyst.
Mannen i sätet bredvid läser ett korrektur och för in sina ändringar med blyerts. Romanen får bli händelsernas centrum och den ska vara utläst i Malmö.
I romanens kupé har flickan lämnat ett älskat Moskva och, vad det verkar, en komplicerat kärlekstriangel bakom sig. Hon kallas bara flickan. Kupégrannen kallas bara mannen. Han pratar oavbrutet med henne, håller monologer, långa och teatraliska, där han berättar om sin världsbild om sin kvinnosyn och sina kvinnor, hororna, och vad han gjort med dem. Flickan tittar ut genom fönstret.

Livet bara försvann in i en konstig röd dimma. Det finns inte längre. Eller kanske en liten stump. I botten på fickan – kanske, en liten stump av liv.

Resan går vidare bort mot Uralbergen och mannen blir värre, påträngande, vidrig. Hon härdar ut. Följer till och med ut på utflykter till städer längs stambanan när tåget gör pauser. Han är en komplex människa och säger om sitt land, Sovjetunionen:

Jag skulle aldrig flytta till andra sidan om man så betalade mig tusen dollar. Det skulle ju vara detsamma som att en burfågel frivilligt flyttade från en bur till en annan. Jag älskar det här landet.

Vi kliver av. Hon i Ulan Bator. Jag i Lund. Jag är uppfylld av det heta teet, av den transsibiriska tågresan, av hårdheten i relationerna. Men sen. Jag köper en glass. Tågets skakningar går ur kroppen. Boken ligger kvar på tåget.

Kupé nr 6. Rosa Liksom. Utgiven 2011. Av Wahlström&Widstrand 2012