det är på morgonen det händer!
Jag ska arbeta en del men i väskan packar jag:
Jag minns ett tankeexperiment som jag uppmanades att göra. Det var en kurs i hur jag skulle bli en bättre arbetare genom att klargöra mina mål och hitta konkreta handlingar som måste göras för att uppnå målet. Jag skulle börja från målet och sedan handling för handling backa mig tillbaka till där jag befann mig nu. Och tada: en handlingsplan var klar! En simpel uppgift. Men mycket svår att göra. Inte minst för att framtiden inte alltid är förutsägbar och det är svårt att veta om det ena leder till det andra.
Och åt andra hållet? Vad är den utlösande orsaken till att något händer? I Fjärilseffekten tar Karin Alvtegen utgångspunkt från en svår trafikolycka och därifrån berättar hon om tre personer. Bodil som just fått besked om en svår sjukdom, hennes dotter Viktoria som drastiskt vill ändra sitt liv och Andreas som fick sitt liv förändrat och inget hellre vill än att få allt tillbaka som det var. I väl utmejslade personporträtt och med knivskarpt språk letar författaren sig fram genom nät av orsak och verkan till den där allra första punkten som fick något att hända. Fjärilen. Riktigt obehagligt. För om det är lustfyllt att sitta och målformulera roliga saker i ens liv så är det inte trevligt att spekulera sig bakåt och tänka på saker som gjorts och vilka konsekvenser det har fått. Jag vet inte hur det är med er, men inte alla beslut och handlingar i mitt liv har varit genomtänkta och kloka. Vilken betydelse fick det?
Samtidigt går det inte att älta. Livet ser ut som det gör. Jag tror inte heller det är poängen med Alvtegens bok. Kanske istället tvärtom, en uppmaning att ta tillvara det som är och inte minst de man har kring sig. De tre personerna i romanen tiger still, och det är just det som nästan blir deras undergång.
Fjärilseffekten. Karin Alvtegen. Utgiven av Brombergs 2013.
____
Läs en frukostintervju med författaren. Fjärilen på bilden kommer från Mornington Stravaganza, det fina Göteborgs-hotellet.
När Valle Wigers kom till bokresan för att prata om sitt författarskap var det dags för eftermiddagskaffe. Men vad äter han till frukost?
Godmorgon Valle! Vad äter du till frukost?
Jag dricker kaffe och äter gröten som inte lyckas hålla sig kvar på min sons tallrik.
Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
Morgontidningarna. När man tänker på det så är det helt otroligt att någon kommer och lämnar dem hos mig så att jag kan läsa när jag har vaknat. Jag hoppas innerligt att morgontidningarna aldrig försvinner.
En bra morgonroman, vad kan det vara?
Vardagsmorgnar får man skippa romanläsandet, tänker jag. Helgmorgnar ackompanjeras bäst av hyggligt snabblästa noveller, i mitt fall gärna av Alice Munro eller Jhumpa Lahiri. Semestermorgnar funkar det mesta, förutom dåliga romaner så klart.
Så vad läser du just nu?
Jag läste precis ut Paul Austers ”Winter Journal” som inte alls är en mellanbok, vilket flertalet kritiker hävdat, utan en ytterst välskriven, finstämd och gripande betraktelse över alla dessa dagar som kommer och går.
Åh, den ska jag snart läsa! Vad använder du som bokmärke?
Ett bokmärke från Livstycket.
En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
I bokstavsordning, där efternamnet styr. Precis som i bokhandeln står min egen bok således längst ner i högerhörnet. Sen jobbar jag också med anarkistiska travar på soff- och nattduksbord.
Tack Valle! Ha en fortsatt fin dag.
Bilden är hämtad från Xpublishing. Läs också vår recce av God natt, oktober
Jag gillar Landala i Göteborg. Den finaste bokhandeln, landshövdingehusen och utsikten från en övervåning över resten av stan. På 80-talet var där kanske annorlunda.
Höghusen kryllar av barn. På kvällarna samlas många av oss på Landala Torg. Det händer inte mycket där, frukt- och grönsaksstånden har sedan länge packats ihop och körts bort för att återvända när solen går upp.
Dit flyttar Adam med föräldrarna. Här ska de leva ett solidariskt liv, alla präglade av 70-talsåren i Chile. Mamma är ömsint och varm men pappa, vad är det med pappa? Han lever sina dagar på balkongen eller vandrar kring i lägenheten utan att tala med någon. Få hälsar på, annat än grannparet.
Allt i lägenheten är brunt: soffan, sängen, katten. Det luktar blodpudding. Jag står bland soppåsar och tidningar och glasflaskor och vågar knappt röra mig ur fläcken. Jag gör det för din skull, mamma. Jag tror att du vet det. Men du säger ingenting, all din energi går åt till pappa. Han vet nog inte ens om att jag är här.
Men allt ska ändras i en tragisk olycka. Adam blir tonåring i sitt Landala, och berättelsen blir långt mer än en vanlig uppväxtskildring. Vem är jag? Den stora viktiga frågan ställs på sin spets. Det här blir en roman som är gripande och berörande och alla andra ord som går att använda när hjärtat kramas åt och strupen snörs samman.
God natt, oktober. Valle Wigers. Utgiven av Xpublishing 2013
Andra som skrivit är Och dagarna går och Enligt O