Söndagstankar om Göteborg

gbgEnligt O har stadsbesök i Göteborg och jag är ju praktiskt taget göteborgare numera. Jag åker dit var och varann månad och förkovrar mig. Inte minst i staden själv.

För varje gång jag är på plats gör jag eller får jag en guidning i ett nytt område. Senast var det majorna och just i den stadsdelen utspelar sig Du och jag Marie Curie, som jag efter Lindas bloggy nu läser. Med Google maps på iPaden för att lära mig hitta utan att vara på plats. Det är en riktigt bra bok om fotbollstjejen Jenny som blir så otroligt förälskad i Filippa. Hur ska det gå?

1956 trycktes En titt på Göteborg upp. En guidebok som man har i näven när man åkte bussrundtur genom staden. Om botaniska trädgården skriver man till exempel:

För göteborgaren har parken kanske sin största lockelse, då naturparken öppnas och vitsipporna lyser vita mellan stammarna i den djupa bäckravinen.

Dit längtar jag. Spårvägen har numera en guide-app som är mycket rolig att åka runt med. Se bilden här invid. De små blå pratbubblorna är platser där en guideröst berättar något intressant. Pedagogiskt bild eller hur! Ingen tvekan om var man är och hur man ska åka.

Ett sista tips på Ggb-litt får bli  Att leva och dö som Joe Strummer. I

Sörja för de sina

barnvagnOch nu är det beredskapstider och Tomas rycker in. Maj tar hand om dottern Anita med kärlek samsad med en trötthet på barnet som kräver kräver kväver, sa hon kväver? Hon menar det inte, eller jo. Tomas som är nykter, tar nu plats i romansviten med en egen röst. Han sliter med nykterheten, med den och med Maj som…

Vad är det med kvinnor och alla deras diffusa symptom?

Så föds sonen Lasse. Tomas kommer äntligen hem. Hem till matlagning, barnaskötsel, städning och hur skulle det se ut om man inte höll ordning!

Ibland tröttar jag på Maj som är för mycket och Tomas som är… för lite?  Jag vill öppna fönstret och hämta luft. Om den första romanen om dem, Att föda ett barn, skrev jag samma sak:

Det strömmande flödet gör att jag en bit in i boken tröttnar. Bestyren, kakorna, recepten, tillvägagångssätten blir frustrerande detaljer och jag stönar när ytterligare en sida med förberedelser inför julen forsar fram.

Men sättet att berätta deras historia – orden och tankarna i ett svep och att jag vet aldrig om jag är innanför eller utanför –  tar mig alltid tillbaka till berättelsen. Det här är något unikt.

Sörja för de sina. Kristina Sandberg. Utgiven av Norstedts 2012.

Frukostintervjun: Annika Estassy Lovén

En av våra allra flitigaste besökare på bokfrukosten är Annika Estassy Lovén. Skarp och klok kvinna som också skriver. Till våren kommer hennes roman.

MFond0892-2Godmorgon Annika! Vad äter du till frukost?
Ett kokt ägg, en tallrik turkisk yoghurt med bär, nötter och mandlar i, och till det en stor kopp te med en skvätt mjölk i.

Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
Morgontidningen och jag börjar alltid med kulturbilagan. Sedan ekonomidelen och slutligen nyhetsdelen. Det måste vara i den ordningen. Kommer ingen tidning blir det till att ta fram iPaden. I stugan är det radion som gäller.

En bra morgonroman, vad kan det vara?
Den ska framför allt inte väga för mycket eftersom jag läser den på vägen till jobbet varje morgon. Därför är det också bra om kapitlen inte är för långa så att jag slipper avbryta läsningen mitt i. Innehållsmässigt föredrar jag att läsa inte allt för krävande texter – det tar en stund för hjärnan att koppla upp sig. Dem läser jag innan jag ska somna istället, vilket inte är särskilt smart det heller har jag upptäckt.

 Vad läser du just nu?
I niqab på Stureplan av förlagskollegan Josefin Ahlström. Bra driv i den och perfekt för mig som älskar relationshistorier.Bland annat.

Vad använder du som bokmärke?
Pocketböcker gör jag öron i och skäms inte det minsta för det. Hundöron i en inbunden bok däremot ger mig frossbrytning. Där kan allt tjäna som bokmärke: riktiga sådana, kvitton, visitkort, vykort, chokladpapper …

Oj, frossbrytning! Kom inte i närheten av min bokhylla då, kan jag säga. En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Varje gång jag flyttar tänker jag att NU ska jag få ordning på bokhyllorna! Men det slutar alltid på samma sätt – att jag slänger in böckerna lite hur som helst och aldrig går tillbaka för att få ordning på hyllorna. Dock blandar jag inte inbundna böcker med pocket, inte heller romaner med fackböcker. Böcker av samma författare står bredvid varandra men inte i bokstavsordning. Sedan har jag upptäckt att jag även har hyllor för böcker jag ska läsa och böcker jag snart ska läsa. Ett ordnat kaos med andra ord.

Ordnat kaos låter som en bra hylla. Tack för intervjun, och ha en fortsatt bra dag!

Söndagstankar om utmaningar

Same same varje år. Så nu ger jag upp. Så här skrev jag för ett år sedan.

En bokbloggar-tolva tänker jag mig. Så här:

En gång i månaden besöker jag en av bokbloggarna jag läser och ber om ett “bästa boktips”. Det får väl bli slumpen som avgör vem jag ber om råd eftersom jag följer fler än tolv bloggar. Bloggaren ger ett förslag, jag läser och bloggar sen som vanligt om boken.

Komma ihåg då, varje månad? Hm. Jag får lägga in en påminnelse i mobilen helt enkelt.

Januaris boktips ber jag Enligt O om!

Det började bra. Enligt O gav mig Islossning och jag läste. Februariboken kom från Hermia och sammanslogs med en passande Osloresa. Sen kom marsboken. Bokbloggaren svarade inte och när jag deprimerades över o-svaret fick jag höra om familjetråkigheter och förstod. I april fick jag tips av fru E. I maj glömde jag bort att fråga någon och när jag mindes till sommaren så tänkte jag att va f-n. Och gav upp.

Enligt O kör en liknande variant i år, och det är ju onekligen roligt med de dedicerade boktipsen Men jag tänker inte inte inte ha någon planerad utmaning i år. Ingen spänningsläsning, ingen författarfemma, ingen boktolva.

Inte ens den fina tusen-och-en-natt-läsningen tänker jag lockas in i.

Det får gå som det går.