Känslan av ett slut

Maj månads frukostbok är Känslan av ett slut av Julian Barnes. När jag sitter med den här bredvid mig vill jag närmast läsa om den på en gång. Förstås för att den är bra. Men mest för att när sista meningen är sagd kommer berättelsen i ett annat ljus. Var det så! Och inledningen får en beskare smak vid omläsningen.

Tony är numera pensionär, har levt ett stillsamt men välordnat liv. Eller har han inte, så säg? Hans äktenskap tog slut, men relationen fortsätter i stilla samtal. Han betraktar sitt liv. Minns Adrian, ungdomsvännen som först stal hans flickvän Veronica och sedan tog livet av sig. Det finns ett förlåtande skimmer när han tänker på det numera.

Livet ställs på sin spets när ett brev kommer från advokatbyrån. Det är mamman till Veronica som har avlidit och efterlämnar Adrians dagbok till Tony. Adrians dagbok? Varför har Veronicas mamma den? Och varför vill hon att Tony ska ha den? Han börjar sakta nysta i många trådar och hittar svar som han inte ville få.

Med något undantag är vi överens om att det här är en mycket bra bok. Välskriven, knivskarp och intressant. Den leder oss i tankar och samtal om tidens flykt, om minnen och vems sanning som är sann. Läs den!

Känslan av ett slut. Julian Barnes. Utgiven av Forum 2012.

Prosa och marmelad i maj

Till vårens sista Prosa&Marmelad står Istanbul-krim på tur. Det är förlaget 2244 som är värd och presenterar romanen Profetmorden, skriven av Mehmet Murat Somer. Författaren håller hov på innergården hos förlaget, och berättar om hur han för tio år sedan irriterade sig på bilden av transvestiter. Antingen var de skildrade som lite roliga och småkorkade som i till exempel A cage aux folles. Eller också var det kvällspressens nattsvarta bokstäver om Farligt, Kriminellt, Udda som fick beskriva. Och visst, menar författaren, fanns dessa människor också. Men de vanliga transpersonerna, var fanns de? De som jobbade nio till fem, handlade middagsmat på kvartersbutiken och levde med familj och vänner. De måste också få en plats! Sagt och gjort: Den första delen i serien om den ganska vanliga nattklubbsägaren och dataexperten som löser brott var född.

Vi har två ex av Profetmorden att tävla ut. Berätta för oss var Mehmet Murat Somer är född i ett mejl till redaktionen@breakfastbookclub.se senast fredag kväll om du vill läsa.

Tävlingen är avslutad. Vinnarna är meddelade. 

Inramningen till denna fina kväll var smaskig mat gjord av Sigrid Bárány. Och inte minst fantastisk dans presenterad av Fröken Frauke, som kör klubb på Nalen på lördag när 2244 releasar Profetmorden. Kom dit ,vetja, Man vet aldrig vem man träffar i dansvimlet, blink blink…

 

Mitt liv som Schaffer

Två genomgående tankar i huvudet när jag läser den här biografin. 1) jag vill bli  Janne Schaffers bästis och 2) vilken galet duktig musiker han är.

Det här är en av de mer intressanta memoarer jag har läst därför att den handlar om musiklivet i Sverige från 60-talet och framåt. I detaljer och översikter berättas om band, producenter, låtlistor och turnéer.  Janne Schaffer har spelat med alla i Sverige och i världen verkar det som. Duktig, kreativ och uppskattad. Jag gillar honom. Han berättar med värme om de människor han träffat genom åren. Jag vill genast att bli hans goda vän!

Inledningen genomströmmas starkt av den hårt hållna pojken. En sträng pappa, en undfallande mamma. Pojken som ville vara till lags. Samtidigt: det fanns en drivkraft, en lockelse till att uttrycka sig i musiken, att ha en egen gitarr, att spela. Det blir en stark kontrast till det stränga. Om man nu var så hårt hållen, var man inte rädd då? Att åka på stryk och straff när man stack iväg och spelade? Men skället rann uppenbart undan. Detta var viktigare. Viktigast!

Boken följer ofta biografins kronologi, men ger också tematiska avsnitt. Historierna är berättade för Petter Karlsson och skrivs i jag-form.I början störs jag över språket. Det hackar lite, blir lite stolpigt stundtals. Men jag vänjer mig kvickt och slukläser mer eller mindre. Plus lyssnar. Inte minst på bonuslåtarna som följer med.

Mitt liv som Schaffer. Janne Schaffer, Petter Karlsson. Utgiven av Roos & Tegnér 2012.

Friheten förde oss hit

Han erbjuds ett jobb i Liberia. Sextiotalets frihetstid är här och det skulle vara svårt, för att inte säga omöjligt, att höja levnadsstandarden med bara egna resurser. Så att sprida svensk företagskultur i gruvindustrin, ja det är en utmaning för Hektor. Nu skulle han som personalchef få skapa förändring, göra avtryck. Eller har han inget val?  Det är svårt att veta. Med till Liberia tar han med sig sin familj. En familj som inte är så följsam som Hektor kanske vill tro. Hans fru har just avslutat ett långt förhållande med en annan man, sonen Mårten vill inte alls  lämna Sverige. Men nu, nu är chansen här till något nytt. Hela familjen samlad. Allt ska bli annorlunda. Bättre! Både för Liberia och för familjen.

En månad senare är mycket fördärvat. För alla. Och kanske är det där som förbättringen äntligen kan få sin början?

Den här romanen är så initierad och trovärdigt berättad att jag blir övertygad om att författaren var i sextiotalets Liberia och såg allt, registrerade allt. Hettan som dallrar, ormar av alla de arter som lurar, industrin som förtrycker, byråkratin som förlamar. Jag imponeras av välskrivna berättelsen och känner igen det vackra språket från en tidigare bok jag läst. Bra!

Friheten förde oss hit. Gunnar Ardelius. Utgiven av Norstedts 2012

_ _ _

Det här var mitt boktips från fru E och ingår i min bokbloggartolva 2012.