Margaretha Weimar – Sida 109 – Breakfast Book Club

2015/09/292015/09/28

Ingenting är glömt av Adam Sarafis

Biblioteksbiträdet Brent Taylor festar på en hamburgare för att fira att han just färdigställt en roman. Hans första bok och som det ska visa sig hans enda bok. En bok som kanske vid första genomläsning ter sig som en kärleksroman men som egentligen är politiskt sprängstoff.
Polisen avskriver Brents död som självmord, men hans vän Jade tvivlar och tar kontakt med Sam Hallberg, bokens (anti)hjälte. Sam jobbar många timmar om dygnet som bilmekaniker och timmarna han är ledig ägnar han åt att läsa William Shakespeares samlade verk i ett försök att undkomma sina plågade tankar om sin hustrus död.

Sam, som har ett förflutet som utredare, går efter övertalning med på att börja nysta i Brents död och snart framkommer uppgifter av politisk och ekonomisk art som leder fram till att han kontaktar sin goda vän Lynette Church, ekonomijournalist på en av de stora dagstidningarna på Nya Zeeland.

Adam Sarafis är en pseudonym för svenska Linda Olsson, (som skrev den underbara Nu vill jag sjunga dig milda sånger), och den nyzeeländske filmmanusförfattaren Tomas Sainsbury. Ingenting är glömt är deras första bok i en planerad thrillertrilogi om Sam och Lynette. Denna första del är välskriven, har ett mångskiftande persongalleri, hyfsad trovärdighet, ett visst driv och inte minst en snygg inledning.

Men, enligt mitt förmenande är Ingenting är glömt ingen thriller! Den är helt enkelt inte tillräckligt spännande. Jag läser förvisso intresserat vidare för jag vill gärna veta hur saker ting ligger till, men någon thrillerkänsla får jag dessvärre inte.
Fast – om man går igång på konspirationsteorier ska man definitivt läsa och om man brukar tycka thrillers är för magstarka men ändå gillar spännande böcker är denna bok utmärkt.
För er med klena nerver gäller det att ta sig förbi prologen för den är faktiskt riktigt obehaglig, lite mer av den varan i nästa bok!

Översatt av Ylva Mörk, utgiven på Massolit Förlag 2015.

2015/09/232015/09/22

Frukostintervjun: Anna Karolina

Anna Karolina har seglat upp på den svenska deckarhimlen med två väldigt spännande polisromaner under det sista året. Vi beslöt att kolla upp vad hon brukar äta till frukost.

God morgon Anna! Vad äter du till frukost?
Kaffe och fil med müsli. Ibland någon form av ägg. Om jag lyxar till det gör jag en smoothie. Visst är det märkligt med frukost! Jag varierar mig ytterst sällan. Tänk om man åt samma sak till middag jämt.

Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
Hinner aldrig läsa på morgonen. Jag loggar in i datorn istället och funderar på vad nästa stycke i mitt manus ska handla om.

En bra morgonroman, vad kan det vara? Jag vill svara deckare men det kanske borde vara en roman som man mår bra av. Kanske slutet på en deckare när boven i dramat (oftast) åker fast.

Vad läser du just nu?
Jag har just börjat på ”Jonny Liljas skuld” av Olle Lönnaeus.

Vad använder du som bokmärke?
En guldpläterad fjäder som jag fick av ett par vänner på min senaste releasefest.  Om det är pocket viker jag sidan. Blir jag halshuggen nu?

Inte alls för de allra flesta viker sidor i pocketböcker, de erkänner det bara inte. En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Huller om buller.

Åh, vilket underbart svar, för huller om buller är det som gäller i min bokhylla med just nu! Tack för intervjun!

2015/09/192015/09/15

Står dig ingen åter av Anna Karolina.

Anna Karolina består provet, uppföljaren till hennes debutroman Stöld av babian är en utmärkt spänningsroman. Ytligare och kanske en mer klassisk deckarintrig än debuten förvisso, men det är samma driv och drag som i ”babian” och det räcker långt. Den utsökta realismen i polisarbetet finns kvar och likaså det inte helt lättälskade persongalleriet.

Berättelsen tar vid ca tre år efter händelserna i Stöld av babian och polisen Amanda Paller har blivit mor. Hon har avancerat i sitt yrke och det blir hon och en kollega som tar det första förhöret i utredningen kring de så kallade kannibalmorden där mördarna drogats med ett ämne som får dem att bete sig som kannibaler. Lägg märke till att jag ovan skrev Amanda och en kollega, här är det riktigt polisarbete som gäller och man är två poliser vid förhör. (Man ringer också låssmed då man ska ta sig in i en låst lägenhet även om Amanda ändå tar sig in via balkongen så att låssmeden måste avbokas.) Jag är också mycket förtjust i det avsnitt där läsaren tillsammans med en polisstuderande får lära sig hur man talar i polisradio.

Jag väljer att inte avslöja vad som hänt med övriga karaktärer sedan första boken. Anna Karolinas andra bok är i mångt och mycket en direkt fortsättning på denna och för att till fullo njuta av upplösningen i ”Babian” så vill man inte veta. Jag vill dock påpeka att man inte behöver ha läst första boken för att uppskatta den andra, men jag vill ändå rekommendera det.

De sista kapitlen i Stöld av babian är jättespännande och jag gillar verkligen upplösningen i Står dig ingen åter. Kanske avslöjar jag för mycket, men jag måste bara tillägga att det är helt okej att inte älska sina bonusbarn speciellt mycket. Ibland är den ljumma styvmors-kärleken en ren fördel. Läs så får ni se.

Står dig ingen åter är utgiven på Norstedts 2015. Och här har du en länk till min recension av Stöld av babian.

2015/09/092015/09/07

Everything I never told you av Celeste Ng.

Lydia is dead. But they don´t know this yet.

Så lyder bokens första meningar och jag förleds att tro att jag läser en spänningsroman, men där tar jag fel. Jag läser om Ohio på 70-talet, om familjen Lee, hur deras framtid en stilla vårmorgon förändras för alltid. En lågmäld familj, en familj som hukar under det sociala arvets betingning. För de hade aldrig talat med varandra om det som låg och skavde eller att de tre barnen Lee betraktades som annorlunda i sin homogena skola då fadern James Lee var född av kinesiska föräldrar.

Det är intelligent och innerligt ömsint skrivet. Celeste Ng har lyckats skildra ett mångfacetterat familjedrama utan att ta parti, utan att utse en syndabock. Det är en strålande debut om en av människans vanligaste misstag, att se sina barn som en spegelbild av sig själv. Hon kryper under skinnet på sina karaktärer, hon vänder ut och in på dem och på deras bristande föreställningsförmåga, så att det river i magen. Det är kort sagt en lysande debut, tät, välskriven och redigerad till perfektion, inte ett onödigt ord.

Ursäkta om ovanstående tycks aningen okonkret och flummigt, men det går inte att berätta speciellt mycket av handlingen utan att spoila. Everything I never told you är utan tvekan den smartaste och känslomässigt starkaste roman jag läst på mycket länge. Bör passa ovanligt bra som bokcirkel-bok, finns massor att prata om och massor av olika infallsvinklar. Den finns dock ännu inte utgiven på svenska vilket jag hoppas det mycket snart blir ändring på!

Boken gavs ut 2014 och du hittar en intervju med Celeste Ng här.