Det skulle jag aldrig ha gjort!
Bokhyllan som vid tidpunkten var sorterad med böckerna i bokstavsordning blev aldrig sig själv igen. Förvisso var den skitful även innan, men det kändes ändå mer ordningsamt och ordentligt än det kaos som råder nu. Jag har sorterat om och haft mig under tre somrar, men en snygg och fiffigt sorterad bokhylla tycks vara en omöjlighet för en sån´ som jag. Ja, ni ser ju en liten bit av eländet här till höger. Som tur är har jag Karin Boye i stål, svenskt stål t.o.m.
Fast man kan sortera sina böcker på många olika sätt, det ser vi inte minst på svaren vi får i våra frukostintervjuer. Läs och låt er inspireras, själv gör jag som Anna Karolina, men det där med att ställa böcker som ska läsas om uppochner, som Håkan Nesser, lockar förstås lite…
”Efter andra meningens begynnelsebokstav… nejdå, traditionellt efter författarnamn, men sedan något decennium är det rätt osorterat. Har funderat påt att ställa alla böcker jag vill läsa om innan jag dör uppochner, men det är ännu så länge bara en tanke.” Håkan Nesser
”Huller om buller.” Anna Karolina
”Mina böcker finns överallt där jag tycker om att se dem – i fönsternischer, på sidobord, i hyllor och i korgar. Det finns många gamla vackert inbundna böcker med läderryggar i mitt arbetsrum, de gör det trivsamt.” Anna Bråtenius
”Författarvis. Men kan inte säga att min bokhylla är särskilt sorterad, och jag har böcker lite varstans i hemmet. På köksbänken, i travar på nattduksbordet … Var än jag kan tänkas läsa.” Anna Lönnqvist
”En ämneskategoriseringen som inte är helt hundra. Krigs- och Finlandslitteraturen står tillsammans, feministlitt-hyllan och så religionshyllan. Efter det en sortering på känsla.” Anna Lindholm
”Dels efter ämne och inom ämnena i bokstavsordning.” John Ajvide Lindqvist
”Sorterar in dem i den ordning jag läst. Har en hylla för det olästa och allt eftersom de blir lästa får de kliva in i stora hyllan. Då kan jag föra fingret längs bokryggarna sedan, och det blir som en dagbok eller kalender, allt är en fortsättning på det som var innan. Minnen. Tid. Steg.” Stina Stoor
”I bokstavsordning efter författare när det gäller skönlitteratur. Annars efter storlek på inredning-, kok- och andra härliga faktaböcker. Och färg. Jag har lite dille på att det ska se snyggt ut även i bokhyllan…” Gunilla Leining
”Alfabetisk ordning, annars hittar jag omöjligen. Och så separerar jag skönlitteratur från fakta. Och pocketböcker har naturligtvis en egen bokhylla. Inte blanda storlekar. Usch.” Madeleine Bäck
Williams vann Pulizerpriset för A Streetcar Named Desire 1948 och pjäsen filmatiserades 1951. Namnet på detta drama om klass, begär och en kvinna på väg utför, kommer från en av New Orleans spårvagnar vars slutstation var just Desire.
Jag hittade först pjäsen på Storytel som ofta har udda ljudböcker i gömmorna. En ljudupptagning från 1973 då pjäsen spelades på Lincoln Center i New York. (Blanche spelas förresten av Rosemary Harris, en legendarisk teaterskådespelerska som också är mamma till Jennifer Ehle som spelar Elizabeth i BBC:s klassiker Stolthet och fördom 1995.) Jag insåg dock att jag förmodligen skulle missa väsentligheter om jag bara lyssnade, pjäsen spelas på bred sydstatsdialekt och jag skulle inte se skådespelarna. Dessutom ville jag verkligen läsa. Det slutade med att jag läste på svenska, medan jag lyssnade på originalspråk. Det var riktigt kul att läsa texten och liksom förstå vad skådespelarna försökte uttrycka med sina röster. Gav en ny dimension åt pjäsen och jag blev nästan mer gripen än på teatern.![9789100142520[1]](https://www.breakfastbookclub.se/wp-content/uploads/2016/06/97891001425201-183x300.jpg)
Olof Palmes mor vistades på Beckomberga sjukhus i många år. Olof brukade, varje dag, på sin väg till Rosenbad stanna till och hälsa på henne. Huvudkaraktären Jackie hänger i sjukhusparken för sin far Jims skull. Jim som inte kan förnimma några andra känslor än mörkret. Det vackra och glädjefyllda går honom förbi. Spriten är hans enda lindrig och flyktväg.![images[2]](https://www.breakfastbookclub.se/wp-content/uploads/2016/06/images2.jpg)
Sara Stridsberg valdes nyligen in i Svenska Akademin. Beckomberga – Ode till min familj är utgiven på ![Rogan_DER_3D-286x447[1]](https://www.breakfastbookclub.se/wp-content/uploads/2016/06/Rogan_DER_3D-286x4471-192x300.png)
Bristerna inom kriminalvården i USA, de stora ensidiga vinstintressena vid framställandet av krigsmaterial, den lilla människans kamp för etik, moral och demokrati, Charlotte Rogans andra roman spänner över stora områden. Jag uppskattade verkligen hennes debut Livbåten varför jag ivrigt började läsa Det enda rätta. Det blev en kamp, en rejäl kamp, att ta mig igenom de 539 sidorna. Jag undrar fortfarande vad Rogan vill säga med sin text, vad hon egentligen vill skildra? Är romanen en parodi, en djupt samhällskritisk skildring eller rentav ett försök att skriva en ironisk roman? Jag tror att Rogan försöker vara rolig, men jag är inte ens i närheten av att dra på munnen.