Agnes har cancer. Hon är till åren kommen och efter att hon blivit änka och sonen flyttat utomlands har hon lagt all omsorg på sin kolonilott. Men denna sommar går det inte, cellgiftsbehandlingarna tar det mesta av henne kraft. Hon hyr ut och snart flyttar Leyla och hennes son Hugo in i den pyttelilla kolonistugan.
Kanske är omslaget vårens finaste och romanen vårens varmaste. Agnes är en mångfacetterad och smart äldre dam som jag bara blev mer och mer betagen i desto längre jag läste. Tyckte också mycket om Leyla och de andra vältecknade karaktärerna. Överhuvudtaget känns denna feelgood samtida, modern utan att vara konstruerad.
Det finns två ingredienser som kännetecknar Annika Estassys romaner. Dels den subtila humorn som genomsyrar texten och dels orden och uttrycken som har några år på nacken och som inte används dagligdags längre. Jag kommer definitivt att sträva efter att säga följande ofta:
vurma, cancerusling, fåntratt, butter, jävlar i min låda, mackapär, fyllbult, vit som en albyl, blek om nästippen, vresig, barsk, ditt skrälle, kaffet smakar som rävgift
Gröna fingrar sökes kan vara det bästa Annika Estassy har skrivit och med det underbara omslaget är det en utmärkt presentbok med ett innehåll som passar de allra flesta. (även män).
Till slut måste jag ändå nämna Göte i koloniföreningen som är bokens ”fåntratt”. Göte kräver att saker ska skötas på hans sätt, gärna genom stadgar och regler som t.ex. att ingens gräsmatta får överstiga en höjd av 5 cm. Vi har alla träffat en Göte och ambivalensen i att ha en Göte i sitt liv skildras fint och humoristiskt.
Utgiven på Norstedts 2018. Omslaget är skapat av Sofia Scheutz Design.
Ljudböckernas popularitet diskuteras livligt just nu och tyvärr ibland i aningen nedlåtande ordalag. Detta gör mig stensur. Varför måste man gradera läsning? Och varför är det tabu att en redaktör ger råd om hur man skriver direkt för ljudbok, jag menar det har väl i alla tider getts råd om hur man skriver bra böcker, bra artiklar, bra bruksanvisningar mm.? Hur man föredrar att läsa är ju personligt, men jag vet att många precis som jag omöjligt kan svara på vad de gillar bäst, att läsa med öronen eller ögonen. Det har också framförts i debatten att den tryckta boken kommer att få stryka på foten för ljudböckerna och att smala böcker därför inte kommer att tryckas i samma omfattning eftersom de inte passar som ljudböcker. Men snälla rara, Alla böcker passar som ljudböcker om man är en van läsare och tillika ljudboksläsare! Däremot kostar det ju en slant extra att producera en ljudbok och kanske kostnaden kan avgöra. Jag vet inte. Jag är dock övertygad om att många fler läser mycket mer eftersom det finns ett fantastiskt utbud hos de stora ljudboksaktörerna.
Romanen slukade mig med hull och hår. Klassisk men ändå nyskapande tog den mig med rakt in i den viktorianska tidsandan tillsammans med ett myller av distinkt vältecknade karaktärer och vackra mustiga naturscenerier. Språket är ljuvligt poetiskt, det slingrar sig men blir aldrig någonsin tungt.
Pojken som kommer att mörda har ärvt sin mammas mardrömmar. Hon ser med vanmakt hur maran rider honom om nätterna och noterar att livslinjen i hans handflata är bruten. Hon älskar honom över allt på jorden och kallar honom sitt lilla gryn. Hon sover i vardagsrumssoffan i den påvra lägenheten för att pojken ska ha eget rum. Han är hennes hela värld och förblir så även efter han mördat.