Idag gjorde bäbis Bob sin debut på bokfrukost med Breakfast Book Club. Iskallt även denna morgon, 12 minusgrader, men vi var åtta stycken som dök upp på dagens frukostträff. Boken vi läst var bokbloggarprisvinnaren Vyssan lull av Carin Gerhardsen.
Åsikterna var blandade. Några tyckte den var mycket bra, välskriven och väldigt spännande. Andra tyckte den hade för många ologiska luckor, att man inte förstod för man inte läst de tidigare böckerna och att den var tråkig. Några, bland annat undertecknad, hade inte ens orkat med att läsa ut boken.
I Vyssan lull finns ett stort persongalleri som delvis presenteras på insidan av bokens omslag. Paralleller drogs till gamla ryska författare vars persongalleri krävde ett helt register i början av boken. Boken är inte särskilt tjock men ändå är det flera parallellhistorier och massor av människor att hålla reda på. En jämförelse drogs till Stieg Larssons Män som hatar kvinnor som innehåller relativt få personer men är kanske tre gånger så tjock som Vyssan lull.
Och så diskuterade vi varför så många deckare är skrivna efter exakt samma mall, först en ganska poetisk beskrivning av själva mordet sedd ur mördarens synvinkel, med fördel skriven i kursiv stil. Sen en introduktion av mordplatsen med de viktiga utredarna/huvudpersonerna på plats, sen ledtrådar och utveckling och sen ett rafflande, snabbt, filmslut med mycket action.
Vill du också lära dig skriva deckare håller Folkuniversitetet en kurs just nu
