det är på morgonen det händer!
Kan inte fatta att inte fler har läst! ( Can´t believe more people haven´t read it)
Maggan: Cirkusens son av John Irving, enligt mig Irvings bästa!
Ann-Sofie: Livet – en bruksanvisning av Georges Perec. Den boken har precis allt. Bra språk. Oerhört intressanta historier. Ny kunskap. En fantastisk komposition. Etcetera.
– – – – –
Åh i dag har vi haft livechatt! (så kallat samtal). Vi har suttit på trevlig krog och resonerat om den tunga boken Blonde. Marie läser i e-läsaren men Ann-Sofie har tegelstenen i mitt knä under läsningens gång.
Nu till denna tredje träff har vi läst avsnitten Kvinnan och Marilyn och har nått fram till sidan 713. Norma Jean har blivit Marilyn och står på toppen av sin karriär.
Ann-Sofie: Hon är så ensam! Även om det är folk runt omkring henne hela tiden så utnyttjas hon bara. Ingen bryr sig om henne egentligen.
Marie: Hon har verkligen blivit en produkt, inte längre ett objekt. Det här citatet tycker jag tydligt visar det
Den dag Herrar föredrar blondiner skulle ha premiär sysslade ett halvdussin skickliga händer med den blonda skådespelerskan och de behandlade henne som kycklingplockare skulle kunna behandla hönskadaver. Hennes hår schamponerades, permanentades och de mörka hårrötterna blektes med så stark vätesuperoxid att man måste sätta på en fläkt för att hon inte skulle kvävas.
Så fortsätter det ju någon timme tills hon blir en perfekt Marilyn/skåderspelerska/produkt med vitt hår, röda naglar och röd mun.
Marie: Mamman är den fasta punkten.
Ann-Sofie: Det är lustigt, jag avskydde mamman i förra omgången. Kanske gillar jag inte henne nu heller men … Agenten, vad heter han? Han är ju ändå lite omhändertagande.
Marie: Ja, och Marilyn tänker att om man ändå hade gift sig med honom!
Vi skakar på huvudet.
Marie: Men du, tvillingarna! Kan det verkligen vara sant? Det är som om Oates också utnyttjar Monroe! Jag tycker att hon därmed förstärker bilden av att Monroe inte har något att komma med.
Ann-Sofie: Ja, jag håller med. Hon var en god skådespelare, eller hur?
Marie: Ja, så har jag förstått.
Ann-Sofie. Noggrann. Går in i sina roller totalt. Men dåligt självförtroende. Ångest.
Marie: Hon är splittrad. Hon ÄR alla sina roller och är Norma, Norma Jean och Marilyn Monroe. Allt.
Ann-Sofie. Jag tyckte avsnittet Kvinnan var för mycket ord (nu igen) men hade större behållning av Marilyn. Jag älskar verkligen det där sättet att variera stilar, perspektiv och berättarröst. Däremot är jag inte säker på att jag är så intresserad av att läsa om den här kvinnan Marilyn Monroe längre.
Marie: Nu läser vi ut boken så får vi se.
Favortibokmamma och favoritbookpappa (Favorite fictional father:)
Annas bokbord upplyser om att den 15 juni är fars dag i delar av den engelskspråkiga världen så det är säkert därför det var en pappa-hyllning i BookADay. Men nu är det augusti och vi lägger till bokmamma såklart.
Ann-Sofie: Då blir det mamman i Sarah Dessens Allt och lite till. Hon är alltid där för sina barn, står på gårdsplanen och väntar oavsett vad som hände förra gången de sågs. Bokpappan blir Karl-Ove Knausgårds Min Kamp-pappa. Inte för att han är behaglig, utan för att han är omöjlig att glömma.
Maggan: Mamma Lisa i Lotta-böckerna av Merri Vik och pappan i Madicken av Astrid Lindgren.
– – – – –
En gammal favorit (An old favourite)
Maggan: Sofies Val av William Styron. Filmen är naturligtvis jättebra, men bokens berättare och huvudkaraktär Stingo har ju förminskats till en biroll.
Ann-Sofie: Jag väljer Helen DeWitts Den siste Samurajen. Det är överst på 15-listan.
– – – – –