Mitt dåliga samvete av Stina Hjelm

mitt-daliga-samvete[1]

Grafisk roman eller serieroman, jag antar att man kan kalla denna bok för vilket som. (Om detta är fel, ber jag allra ödmjukast om ursäkt för min okunnighet). Jag älskade serier som barn och ungdom men läser sällan idag, vilket jag efter att ha läst Stina Hjelm betraktar som en brist.
Faktiskt var det vårt bokbingo i somras som ledde mig till boken, en av utmaningarna var just att läsa en grafisk roman.

Men vad jag har skrattat åt hennes svarthumoristiska burleska bilder!
Det är förvisso ett skratt som fastnar i halsen och det känns ofta som att tjuvtitta genom ett nyckelhål eftersom romanen är väldigt självutlämnande.
Vi får följa Stinas liv under ett år i Malmö där hon bor  på ”mysiga Dalaplan” och försöker komma över en stor kärlekssorg. Förfäran blandat med igenkänning från mitt liv som 20-någonting får smärtan i att försöka finna sig själv bubbla upp till ytan igen och jag tänker att det aldrig någonsin har varit lätt att vara ung.
Även om motsatsen ofta hävdas…

Utgiven på Kolik förlag 2014.

Svek och sammansvärjningar

9789172996434Vi pratar om böckerna med alternativa världar. Varför måste det alltid vara # 1 i Ditten-serien (i värsta fall) eller #1 i Datten-trilogin (överkomligt)? För man tycker ju om idén. Alternativa världar är bra när det är bra, intressant när det är intressant. Men så många?

Jo, man fattar. Har författaren lagt ner tid på att skapa den här världen så kan det vara futtigt med bara en bok.

Ursula Poznanskis thrillervärld består av olika sfärer dit vissa har tillgång, och andra inte. De – ytterbefolkningen – får leva i ett bistert klimat utanför. Konflikten är given. Ria är den som berättelsen kretsar till, en ung och superbegåvad person med ett särskilt uppdrag. Ändå är det inte Ria som är intressant. På ett vis är hon till och med ointressant. För det är inte karaktärerna som gör den här berättelsen så spännande och uppslukande. Det är det välgjorda bygget, den händelsedrivna utvecklingen och frågorna som väcks som gör att de här böckerna faktiskt slår Hungerspelen på fingrarna.

När systemet kollapsar ställs frågorna på sin spets. Vem är god och vem är ond? Vem kan jag lita på? Och hur räddar jag världen? Sveket är den första boken. Sammansvärjningen är den andra. Och nu väntar du på den tredje avslutande, eller hur?

Böckerna är utgivna av Opal förlag. Översättare är Sofia Lindelöf

Charmen med tarmen av Giulia Enders

9789137143927[3]Sannerligen har jag fått en ny syn på tarmen efter att ha läst Charmen med tarmen! Jag skulle inte gå så långt att jag dristar mig till att kalla själva tarmen för charmig, men kanske att alla de miljarder bakterier som befolkar min tarm kan få sig tilldelade denna egenskap. Jag tänker mig numera mina tarmbakterier som små välgörande hattifnattar som håller mig frisk och stark. (Ja, jag har livlig fantasi och älskar Tove Janssons bilder.)

Tarmen har en mångfald av komplicerade och livsnödvändiga uppgifter medan gemene man oftast betraktar den som enbart matsmältningsorgan och transportör av bajs. Egentligen är det konstigt att ingen skrivit den här boken  tidigare i vår hälso- och diet fixerade tid, hur kan man har översett  tarmens enorma betydelse för hälsan? Eller har man inte det, är det bara jag som är okunnig?

Giulia Enders är en ung tysk läkare som rönt stora internationella framgångar med sin populärvetenskapliga bok. Hon menar att tarmen bör bli den nya ”hjärnan” inom medicinforskningen, att tarmens mikrobiologi är ett eftersatt och outforskat område. Hon vänder sig dock till alla, för oss lekmän skriver hon om varför hemorrojder är vanligare i västvärlden än i övriga länder, hon redogör för de olika typerna av bajs, vilket faktiskt är mycket klargörande! I andra delar av boken skriver hon om komplicerade biologiska sammanhang och aktuell forskning på området. Hennes text ger mig ett antal nya insikter om min matsmältningsfunktion som jag utan tvekan kommer att ha nytta av att veta.

Jag lyssnade till boken, men jag skulle nog inte vilja rekommendera att läsa Charmen med tarmen som ljudbok. Dels med anledning av de illustrationer som författarens syster Jill Enders har bidragit med, dels därför att det är en bok som kräver repetition. Repetition är kunskapens moder som ni vet. Bli nu inte förskräckta, det är driv i boken, men vissa stycken skulle jag vilja gå tillbaka till och då är det enklare med en pappersbok. Det är också en bok som borde passa Ann-Sofie väldigt bra. Om du undrar varför så har du svaret här.

Charmen med tarmen är utgiven på Forum bokförlag 2015, översatt från tyskan av Frederik Sjögren.

Hausfrau av Jill Alexander Essbaum

589[1]Så är jag där igen, under skinnet på en fiktiv karaktär. Annas personlighet ligger så väldigt långt från min egen att jag är ordentligt svårflörtad under bokens inledande del. Så tar hon stryptag på mig, jag är förlorad och kan inte längre värja mig.

Anna är amerikanska men bor i Schweiz tillsammans med man och tre barn.
Trots att hon levt i landet under ett decennium har hon lärt sig ytterst lite av det språk som är hennes barns modersmål.

Hon lever sitt liv som fast i ett gungfly oförmögen till initiativ och är sorgligt passiv till det mesta utom sex. Förmodligen är detta hennes räddning men otrohetsaffärerna ger konsekvenser vilka hon är oförmögen att förstå vidden av då resten av hennes liv pågår utan hennes medverkan.

Hon tycks vara en god mor, men den delen av hennes personlighet lämnas åt läsaren att tolka. Det som är så väldigt frustrerande med Anna det är att hon har möjligheterna. Förvisso är hon hemmafru men hon är inte förtryckt av vare sig make, barnpassning eller ekonomi. Jag får heller inte intrycket av att hon är deprimerad.
Vi kommer in i handlingen det år då hennes man propsar på att hon måste lära sig schweitzertyska och skickar iväg henne på kurs där hon träffar Mary som blir en ”vän” och Annas liv ställs på sin spets.

Styrkan i Jill Alexander Essbaums text är det outsagda, att texten väcker mer frågor än den ger svar. Allt skildras utifrån Annas perspektiv och efter avslutad läsning är jag full av frågor bl.a. skulle jag gärna vilja veta mer om Bruno, Annas man. Jag är också djupt berörd av det starka slutet som för mig inte alls var självklart. Hausfrau är  en lysande bokcirkelbok, man kan prata om Anna och de övriga karaktärerna i timmar.

Hausfrau är utgiven på Brombergs förlag 2015, översättningen är gjord av Inger Johansson.