Kategori: Recensioner

Publicerat

Brev från Europa: Gent

gentLivet är hektiskt så här års. Men ibland uppstår en lucka där tiden på något sätt går långsamt, när det svårlösta kan lämnas på en flygplats i Sverige och caféläsning i sommarvärme blir möjlig.

Och staden. Staden! Vilken tur att det var just hit jag skulle. Vackra hus och vad gör det att jag går vilse åtminstone två gånger. Fram kommer man alltid.

skrev jag förra gången jag var här och jag dubbelsignerar. Så är det.

Även om jag har mina uppdrag i staden är jag fokuserad på den lediga tiden och läser tre böcker på samma antal dagar. Koncentrerad och uppslukande läsning. Underbart. Hör här:

Vi var alla helt utom oss av Karen Joy Fowler. Hur ska man berätta en historia? Börja i mitten. Det förslaget får den pratsamma Rosemary av sin pappa när hon är barn. Jag börjar också i mitten. För det var där som Rosemary berättade för mig vem hennes syster egentligen är. Och jag blir högst förvånad. Bit för bit trillar allting på plats i denna obeskrivliga roman som inte liknar något jag tidigare läst. Är inte de böckerna de bästa? Jag tänker på sättet att röra sig i tiden så snyggt som författaren gör. Och på Fern. Och på vad vi gör med sådana som Fern. Missa inte den här romanen, trots att jag är kryptisk. Jag sa ju att jag började i mitten och det är där jag stannar. Utgiven 2014. På svenska (i översättning av Cecilia Falk) av Lavender lit 2015.

Semestern av Emma Straub. Åh, när ledigheten äntligen kommer. Då ska allt upplevas och göras. Gamla knutar lösas upp. Samtalen ska samtalas. Umgänge och verkligen rå om varandra. Så är tanken för Franny och Jim nu också när de åker två veckor till Mallorca tillsammans med barnen, den nästan vuxna Sylvia och den väldigt (?) vuxna Bobby. Med i huset är bästa vännen Charles med sin man och solen skiner och allt är vackert. Men förstås – somligt krackelerar, annat spricker i fogarna, en del smälter ihop igen.  Och det är intressant och avkopplande att vara den som ligger på luftmadrassen i swimmingpoolen och bara tittar på. Utgiven 2014. På svenska (i översättning av Klara Lindell) 2015 av Massolit förlag

 

Publicerat

Tusen ord för allt av Conny Palmkvist.

1000ordfoerallt[1]

En innerlig och mångbottnad roman om sorg. Så välskrivet med fjäderlätt flytande språk trots den melankoliskt förtätade stämningen. Det är hjärteknipande men ändå trösterikt och inte ett dugg sentimentalt. Ännu en gång måste jag fråga mig om jag kan ha missat ett helt författarskap, jag har aldrig tidigare läst någonting av Conny Palmkvist.

Johan har förlorat sin älskade hustru Natasja till Alzheimers sjukdom efter 63 års äktenskap.  Troget besöker han henne på vårdhemmet och ser hennes medvetande förintas. Deras liv har inte följt något gängse mönster. Jag förundras över hur de en gång träffades och den oväntade kärlekssagan som följde.

En trappa ner i samma hus som Johan bor 11-årige Isaak. En pojke som har för vana att sova med svenska akademins ordlista under huvudkudden. När mardrömmarna rider honom om natten dämpar han skräcken genom att lära sig ett nytt ord. (En fantastisk överlevnadsstrategi i alla fall enligt mig.) Isaak balanserar på en tunn tråd, han saknar trygghet och är förtvivlat ensam med sin saknad efter en älskad far.

Skildringen av den gamle mannen Johans och pojken Isaaks parallella liv med det väsen som kallas sorg knockade mig. Det är två berättelser i en tills Johan och Isaak möts och kommer till insikt om att de delar något djupt mänskligt tillsammans. Låten ”Wicked thing” med Chris Isaak, (som jag alltid tyckt väldigt mycket om), har fått ännu en dimension och ja, Isaak är döpt efter sångaren.

Jag kommer att läsa fler böcker av Conny Palmkvist. Tusen ord för allt är nyutgiven i pocket av Bucket List Books 2015.

Publicerat

Hyresgästerna av Sara Waters.

London i efterdyningarna av första världskriget. Frances Wray lever tillsammans med sin mor i ett större hus i en välbeställd förort. Kvinnorna Wray är ensamma kvar sedan familjens tre män, Frances bröder och far, dött under kriget. En sluten värld och ett ensligt liv fyllt av sorg, förenad med skammen över att familjens förmögenhet gått förlorad.

9789127141094[1]Frances är fångad i melankolins bojor, hon sköter hus, hushållssysslor och ekonomi och är oändligt mycket mer kapabel än sin mor som står handfallen inför deras nya livssituation. Utanpå är Frances lugn och behärskad, inuti är hon hjälplöst ursinnig. Hon har förlorat sina bröder, sin älskade och sin livslust.
Så flyttar hyresgästerna in, det unga gifta paret Barber och den nya tiden börja sakta smyga sig in Frances liv, hon börjar minnas vem hon en gång var. Hon börjar återigen älska och leva men ingenting är okomplicerat och jag sugs med kraft in i berättelsen och virvlar runt med Frances berättelsen igenom.

Sarah_Waters_-c-_Charlie_Hopkinson_hires[1]Sarah Waters är en rasande skicklig författare. Hon tar oss med in i Frances medvetande och spelar ut varje tanke, varje känsla till fulländning. Kärlekssorg, passion, lögner och bråd död ryms i den lilla värld av brustna drömmar som är Frances Wrays. Romanen spänner över genrer och är i sina många mänskliga insikter ett lysande verk.

Översättningen är gjord av Ylva Mörk, utgiven 2015 på Natur & Kultur.

 

 

 

 

Publicerat

Böcker som lämnat mig kall.

Det är inte ett dugg inspirerande att skriva om böcker jag inte gillat, men eftersom jag ofta är ganska entusiastisk i mina inlägg så måste jag nog också för min trovärdighets skull tala om vad jag inte gillat.

När duvorna försvann av Sofi Oksanen. Jag veeet, hon skriver fantastiskt bra, hon är en fantastisk berättare, men hennes böcker är kyliga och hennes personer väcker inga känslor hos mig varken positiva eller negativa.

Lilla smycket av Patrick Modiano, fångade mig inte alls och eftersom det sägs att han skriver samma roman om och om igen kommer jag nog inte att läsa något mer. Fast något gnager i mig här, kan det kanske blixtra till? Karln fick ju faktiskt världens mest prestigefyllda litteraturpris.

Swing av Bengt Olsson, vilken utomordentligt tråkig roman, tycker annars jättemycket om Bengt Olssons texter, men det här var absolut ingenting för mig.

Erövraren av Dan Buthler & Dag Öhrlund, den femte delen om psykopaten Silfverbielke. Jag har förfärats och fascinerats av de fyra första böckerna fantastiskt inlästa av Stefan Sauk. Författarparet skrämde nästan skiten ur mig med den tredje och fjärde boken i serien. Men nu platt fall! Författarduon valde modigt väg i upplösningen av bok nummer fyra och det borde stannat därvid.

Utsuddade spår av Dror Mishani, en hyllad deckare som utspelas i Tel Aviv. Tyckte den saknade personlig ton och var inte ett enda dugg spännande. Fast jag gillade den unge polisen, bokens huvudperson.

Om ni vet med er att ni brukar avsky de böcker jag utgjuter mig positivt om ska ni definitivt läsa alla ovanstående böcker. Tror alla finns i både pocket och E-bok och på ett bibliotek nära er.