Kanske är det allt du behöver veta: mina fem skäl att minnas den länge

kanskeBoken är full med vikta hörnor. Understrykning. Marginalklotter. Utropstecken. För språket är så vackert. Det är det första.

Här på den klippiga ön utanför Martha’s Vineyard bygger mormor och morfar Sinclair vackra hus med vackra namn till allesammans. Windemere till Penny, Red Gate till Carrie och Cuddletown till Bess. . Med ön som gräns finns alla möjligheter till familjedrama – vem bestämmer och vem ärver? Det är det andra

Cadence är där varje sommar med sin mamma och sina kusiner. Och så en sommar kommer Gat med ut till ön

Universum var gott för att han fanns i det. Jag älskade hålen i hans jeans och smutsen på hans nakna fötter och sårskorpan på hans armbåge och ärret som löptegenom ena ögonbrynet. Gat, min Gat.

Det är tredje.

Men vad händer den sommaren när Cadence hittas medvetslös och sargad nere vid stranden? Det som förändrar allt, som hon inte kan minnas och som hon bit för bit med anteckningar klistrade i taket försöker förstå. Det är det fjärde.

Så säreget berättad, så oväntat. Det är de femte.

Kanske är det allt du behöver veta. E Lockhart. Utgiven 2014. På svenska av Lavender Lit samma år i översättning av Carina Jansson

Norrut åker man för att dö av Ida Linde.

Vi åker rakt in i mörkret och när jag kommer till sista stycket i första kapitlet upptäcker jag att jag håller andan.

När domaren frågade Ben om varför han dödat så många oskyldiga människor satt han tyst. Domaren fick upprepa frågan. Ben lutade sig fram mot mikrofonen men sa det ändå mest för sig själv:
– Kanske finns det ondska i världen trots allt.

Det finns inte ett enda överflödigt ord . Ida Lindes språk är poetiskt vackert med sparsmakad exakthet. Hon är nära sina karaktärer, berättar lågmält och kärleksfullt om människorna vars livs samspelar med händelserna i romanens upptakt. I elva kapitel berättas om elva människoöden, människor som alla funderar över de snåriga stigar de kommit att vandra. Mitt hjärta snörs ihop, jag får en klump i halsen när jag läser om Simon. Jag gläds åt att Karim och Lávra i alla fall har varandra. Dessa människoöden jag möter i ett enda kort kapitel går mig djupt till sinnes.

Boken har kallats en norrländsk western, jag har hört den liknas vid Oliver Stones film Natural Born Killers och ja, det stämmer. Men i mitt huvud hör jag Monica Törnells hesa stämma sjunga sången Vintersaga med text av Ted Ström.

Det är då som det stora vemodet rullar in och från havet blåser en isande gråkall vind

Om ni frågar mig så tror jag på en Augustpris-nominering för  Norrut åker man för att dö utgiven av Norstedts 2014.

Den med bokstäver på – Stora makters uppgång och fall

Jag älskade De imperfekta. Ä-L-S-K-A-D-E och skriver:

Vid sidan 109 bestämmer jag mig för att göra en fanfiction-sida för samtliga karaktärer i De imperfekta. På sidan 188 möter jag Snyder och tänker att jag ska utesluta just honom. Sen tänker jag att jag nog ska låta honom vara med ändå. Och träffa mig. När jag är hård och omöjlig.

Trots kärleken blev det aldrig någon sådan sida. Som vanligt släpptes romanen och nya böcker kom. Men minnet av den, jag säger bara det! Minnet av De imperfekta är stark som tatueringar. Och det är ju livsfarligt. För när ny bok kommer av författaren åker förväntningarna orättvist skyhögt i höjden. Så: när Stora makters uppgång och fall, i tjockt omfång dök upp sa jag åt mig själv att bara ta det lugnt och läsa: förutsättningslöst.

9789187347320Och ja, det gick bra därför att jag sträckläste i solstolen och för att jag gillar Tooly så mycket. Tooly som nu tagit över ett antikvariat i Wales och går där och sorterar böcker. Men hur hamnade hon där? Vad var det egentligen som hände?  Det driver mig i läsningen.

Berättelsen om Tooly är skiktad i tre tidsplan och det blir tre versioner av henne. Det är mycket intressant. Ett pussel som läggs som gör att när sista sidan läses har mycket – men inte all – fallit på plats. Barndomens Tooly när hon åker världen runt med Paul, och av olika skäl kommer att bli omhändertagen av den ryske intellektuell Humphrey. Vem är hennes mamma och pappa? Ungdomens Tooly när hon gör uppdrag åt den skumme Venn. Och så nutiden, när hon är i trettioårsåldern och sorterar sina böcker.

Jag tänker mig Rachmans arbetsrum när han skrev den här boken – mängder av lappar och tidslinjer. Hur lyckas han hålla allt på plats? Kanske berättar han det i helgen när han besöker Bokmässan. Jag ska i alla fall höra efter.

Stora makters uppgång och fall. Tom Rachman. Utgiven 2013. På svenska av Weyler förlag 2014. Det snygga omslaget är gjort av Elsa Wohlfahrt Larsson. Det var mitt första kryss i sommarläsningsbingot.

Kvinnan som gick till sängs ett år av Sue Townsend.

sue_svartvit[1]Sommarens impulslån på biblioteket visade sig vara makalöst rolig, välskriven och skruvad. Lägg till att boken klassas som en feelgood och att den utan tvekan är den är den roligaste bok jag läst på flera år.

Eva visste redan innan hon gifte sig med Brian att det var alldeles fel, ändå gjorde hon det. Hon blev mor till tvillingar och livet fortsatte rulla på. När tvillingarna flyttar hemifrån behöver hon inte härda ut och låtsas längre, hon går till sängs och stannar där ett år. Ett mycket händelserikt år för hennes närstående, vilket Townsend skildrar på knivskarp prosa.

Jag måste ju fråga mig hur jag kunnat missa hela Sue Townsends författarskap?  Townsend som dog 68 år gammal tidigare i år var älskad för sina böcker om Adrian Mole, men har även skrivit annat. Visst har jag hört talas om henne, men har som sagt inte läst en enda rad.

En makalöst rolig bok således, men någonting bubblar under ytan. Den lätt flytande texten är skriven av någon som levt i denna världen ett tag, någon som känner sorg och pessimism över människans totala självupptagenhet. Någon som precis som huvudkaraktären Eva söker efter äkta godhet. Under läsningen kommer det plötsligt över mig att trots att jag skrattar mig hes, också läser en mörk satir över vår samtid. Fast vet ni, jag är ju en sån´ som ibland har svårt att skratta åt Patsy och Edina i ” Helt Hysteriskt” bara för att jag sympatiserar så med Edinas dotter Saffrons öde att ha en kvinna som Edina till mor. Så  strunta i mig och läs!

För jag lovar att ni kommer att skratta och bland annat  läsa den roligaste begravningsakts-skildring som någonsin nedtecknats i ett ordbehandlingsprogram.

Kvinnan som gick till sängs ett år är mycket förtjänstfull översatt från engelskan av Pia Printz, utgiven av Printz Publishing 2013.