Bokfrukost om Verkliga brott av Denise Mina

Höstens tema för frukostbokklubben är färger och kanske fick vi töja lite på gränserna när vi valde den här romanen av vår älsklingsförfattare. Men grått Glasgow och grönt Skottland tycker vi räcker långt!

Utgångspunkten drar sannerligen igång historien . Anna som gärna lyssnar på spännande true crime-poddar får veta att en gammal bekant mördats i en båtolycka. Just som hon drar efter andan efter det beskedet meddelar hennes man, med resväskan i hand, att han tänker lämna henne eftersom han har en relation med Annas bästa vän. Vilken mardröm! Nu visar det sig dessutom att Annas bakgrund inte överensstämmer med den identitet hon lever med nu. Och när hon fångas på Twitter-bild blir hon utsatt för stor fara. Spänning till sista sidan.

Vad sa vi?

– Hon kan verkligen skriva, Denise Mina. Så välskriven och driven thriller.
– Det är bra att den utspelar sig långt härifrån. Många spänningsromaner är som att läsa fördjupningar av dagstidningarna. Man får bara ångest.
– Den har driv rätt igenom, ända till slutet. Vad säger man, bladvändare?
– Men hur kan Anna klara allt? Det är ju inte så att hon har gått någon agent-skola precis. Men hon kan slåss och avvärja knivdåd hur lätt som helst.
–Just som man tror att man fattat något händer något annat som gör att historien tar sig en helt ny vändning.
– Nja, jag är mer ljum faktiskt. Helt okej, men engagerade mig inte riktigt.
– Gick inte upplösningen lite väl snabbt?
– Hur kunde X vara typ maffiaboss OCH så korkad?
– Den är rolig också. Skruvad, oväntad. Man ser ju fram emot att läsa nästa bok om Anna.

Verkliga brott är utgiven på svenska hos Modernista i översättning av Boel Unnerstad. Nästa gång blir det Clarie Keegans Genom blå hagar.

Ett ord för blod av Faysa Idle, Daniel Fridell och Theodor Lundgren

En uppväxtskildring från dagens Sverige, från ett Sverige som de flesta svenskar inte vet existerar.  Rakt upp och ner utan en enda krusidull, berättar 25-åriga Faysa om sin uppväxt i en familj bördig från Somalia. Fadern lämnar familjen tidigt och modern arbetar hårt för att försörja Faysa och hennes syskon. Under bara några år utvecklas Stockholmsförorten Tensta där Faysa bor till ett laglöst land och när en av hennes bröder väljer den kriminella banan, får det konsekvenser för hela familjen. 

Det är en mörk och skoningslös skildring av Faysas liv från det hon är ganska liten. Nära vänner dör, en bror dör men hon tappar aldrig styrkan att gå vidare och kämpa för att skapa sig ett eget liv och en egen röst. Hon är som en eld som inte låter sig kvävas. Som liten läser hon Pippi Långstrump som tröst, senare skriver hon poesi och hon har skrivit den här boken som jag hoppas många ska läsa. Tyvärr är den mer än högaktuell och oändligt hjärtskärande. Så läs, bara läs!

Utgiven på Lind & Co 2023.

Vulcan av Nino Mick

1875 brann tändsticksfabriken Vulcan. Fyrtiosex kvinnor och flickor omkom i branden. 1909 och samma plats. Ny fabrik. Tämligen lika (usla) arbetsförhållanden. Sara jobbar på Vulcan. Packar askarna. Hur man gör? Det är inte svårt

Innerask, stickebunt, ytterask. Skjut samman, lägg åt sidan.

Saras man Salemon har fängslats för värnpliktsvägran. Hon kämpar på för uppehället för sig och barnen. Berta, som var med 1875 men av någon outgrundlig anledning klarade sig, får hyra en sängplats och det ger ett gott tillskott i kassan. Mat på bordet. Sällskap. Naemi, ungsocialisten, väntar också på Salemon. ”Han behövs på mötena, det blir ingen reda utan honom.” För i Sverige drar det ihop sig det till strejk. Naemi vill att de alla ska ställa upp, i solidaritet med andra arbetare, undrar varför inte fler kvinnor, labborna, ansluter till mötena.

Men de som också för berättelsen framåt är rösterna från de fyrtiosex flickorna som omkom i branden. De bildar ett kollektiv där de pratar och rör sig överallt, oförmögna att komma till ro efter alla dessa år. De kan gå in i de levande människorna, förflytta sig som vinden mellan hus och platser och tider. Betraktar, kommenterar som antikens körer. De sörjer att de inte fick leva. Och vems var skulden till denna brand som de inte kan släppa?

Unikt. Säreget. One of kind. Allt passar för att beskriva romanen. Här finns klasskamp, arbetarskildring, o(lyck)saliga andar och fina gestaltningar av människor, kanske särskiltkvinnorna. Språket i de berättande partierna är så vackert, poetiskt, rytmiskt. I bjärt kontrast mot de grovt dialektala dialogerna. Jag hakade upp mig där, tvärnit i min läsning i början. Men så blev också det en rytm att följa. Så varsågod, 430 sidor att njuta av, beröras av, gråta till.

Vulcan. Nino Mick. Utgiven 2023 hos Norstedts. Det snygga omslaget är gjort av Moa Schulman.

PS. Jag vet inte jag, men en Augustprisnominering på måndag kan väl knappast vara främmande?

Birnams skog av Eleanor Catton

En sällsam och välskriven roman vars berättelse jag inte läst förut. Av förlaget benämns den som en psykologisk thriller och det stämmer förstås, men den är väldigt mycket mer än så. Birnams skog är namnet på en antikapitalistisk grupp som odlar biodynamiskt på övergivna platser. I en presentation av gruppen anges att de lever efter principer om solidaritet och ömsesidig hjälp. Det där sista haltar, (förstås), men de två vännerna Mira och Shelley styr och håller outtröttligen verksamheten flytande. 

Shelley sköter ekonomin och driften medan Mira är eldsjälen som drömmer stort. När ett jordskred inträffar i den nya zeeländska ödemarken och gör ett stort område obeboeligt ser Mira omedelbart en möjlighet för Birnams skog. Hon reser dit för att se om det är möjligt att etablera sig i den otillgängliga dalen och odla. Väl där finner hon att hon inte är ensam om att väva planer för den isolerade dalen, även miljardären och exploatören Robert Lemoine är på plats och tycks ha varit det en tid. Efter en del gruff kommer enas dock Mira och Lemoine till slut om ett samarbete. Men är Lemoines planer hederliga och är han att lita på? 

Utspelas till större delen i den nya zeeländska ödemarken och jag gillar verkligen miljöbeskrivningarna. Läser i efterordet att platsen är påhittad vilket förstås var ett måste för intrigen. Dock är skildringen av att överleva i ödemarken fängslande. Min gamla dröm om att resa till Nya Zeeland lever upp.

Utgiven på Brombergs Bokförlag 2023, översatt av Inger Johansson