Inlägg

Publicerat

Alltings början

Saga börjar gymnasiet. Ganska snart ser hon att de tre intressanta åren i skolan kommer att bli något annat. De där lärarna. Det där systemet som går ut på att prångla ut, pracka på. Det är inte där hon kommer att utvecklas. Andra platser finns. Mammas feministiska bibliotek och hennes förhoppning och pushande att Saga ska ta för sig, bli en självständig kvinna som ställer krav och går sina egna vägar. Det är ett sätt. Ett annat är de politiska händelser som hela tiden pågår och reageras på och som påverkar, ställer till och ställer krav. Att forma sig. Att låta sig formas.

Och så Victor. Mannen som hon ser och letar efter och till sist väljer han henne och när han ringer går hon dit. Hon älskar. Inte han Men

Jag kommer aldrig ångra det jag gör med honom, men han kommer att ångra allt han gör med mig  – och allt han inte gör. Han kommer inte att minnas för han kommer att ångra sig och känna sig som ett svin och jag kommer inte ens att orka bry mig om det för det kommer bara att vara så självklart. Och han kommer ångra sig av andra anledningar också. Det är min profetia.

Karolina Ramqvist skriver oerhört bra. Det kyligt berättande skapar inte distans utan realism. Mitt i prick. Exakthet. Jag vill läsa mer om Saga. Hon som är så betraktande och samtidigt blasé. Hon som också är så smart och distanserad och modig. Inga raka spår. Men framåt.

Alltings början. Karolina Ramqvist. Utgiven av Norstedts 2012.

_____

Så här skrev jag om Flickvännen som jag också gillade. Mycket.

Publicerat

Medan jag skriver om Karolina Ramqvists roman…

Jag skriver en bloggy om Alltings början*. Får ett tips om Markusbibliokets lista över de titlar som nämns i romanen. Imponeras först. Vill sedan gå igenom och se vad jag har läst. Och du?

Ahlmark-Michanek, Kristina – Jungfrutro och dubbelmoral
Alving, Barbro – Personligt : dagböcker & brev 1927-1939
Backberger, Barbro – Det förkrympta kvinnoidealet
Bibeln
Brantenberg, Gerd – Egalias döttrar
Brøgger, Suzanne – Ja
Brøgger, Suzanne – Kärlekens vägar och villovägar
Broman, Ulla – Kvinnomedvetande och utopi : några radikalfeministiska tankar (benämns som ”Kvinnomedvetande”, förmodl. denna)
Brownmiller, Susan – Against our will : men, women and rape
Bulgakov, Michail – Mästaren och Margarita
Burroughs, William S. – The Naked lunch
Camus, Albert – Främlingen
Chesler, Phyllis – Women and madness: a feminist diagnosis
de Saint-Exupéry, Antoine – Le petit prince
Enochsson,Birgitta & Hasselrot, Titti – Fnitter
Falkenland, Christine – Illusio
Flaubert, Gustave – Madame Bovary
French, Marilyn – Kvinnorummet
Friedan, Betty – Den kvinnliga mystiken (även utgiven som Den feminina mystiken)
Friedenthal, Albert – Jordens kvinnor
Godelier, Maurice – Bas och överbyggnad : studier i marxistisk antropologi (oklart om det är denna eller en bok av Marx, Karl)
Greer, Germaine – Den kvinnliga eunucken
Helen, Zahavi – En jävla helg
Herrera, Hayden – Frida Kahlo : en konstnärs liv
Hite, Shere – Hiterapporten (oklart vilken del)
Holmberg, Åke – Vår världshistoria
Hume, David – On The Immortality of the Soul
Janssen-Jurreit, Marielouise – Sexism (författare nämns ej, förmodl. J-J el. ev. Reed, Evelyn)
Krusenstjerna, Agnes von – Fröknarna von Pahlen
Millett, Kate – Sexualpolitiken
Nio kvinnor – nio liv
Oe, Kenzaburo – Mardrömmen
Oe, Kenzaburo – Tid för fotboll
Ray, John – Män är från Mars kvinnor är från Venus
Sartre, Jean-Paul – Äcklet
Söderberg, Hjalmar – Den allvarsamma leken
Söderberg, Hjalmar – Pälsen (novell inkluderad i Historietter)
Solanas, Valerie – The SCUM manifesto
Spungen, Deborah – Inte som andra döttrar
Tikkanen, Märta – Män kan inte våldtas
Tjechov, Anton – Måsen
Tolstoj, Lev – Krig och fredag
Walker, Alice – Purpurfärgen
+ en roman där glasögonbjörnar (Tremarctos ornatus) förekommer, skriven av en Argentisk zoolog som jag inte hittat namn eller titel på, ännu.

____

* Samt lyssnar till Rönnels spotifylista med musiken!

Publicerat

Söndagstankar om att låna böcker

Sedan år tillbaka ägnar jag mig som bekant åt att minska ner antalet böcker i hemmet. En in betyder två ut. Jag vill inte längre bo i ett bibliotek.

Däremot vill jag gärna vara i ett bibliotek, låna böcker och bokfrossa med ett lånekort i hand. I morgon ska jag introducera ett gäng nyinflyttade stockholmare i Stadsbibblos hyllor. Numera är det biblioteket så mycket mer än boklåning. Fika, surfa, kopiera och språka å ena sidan. Bokbläddra, lyssna på ett aldrig sinande antal föredrag och presentationer å andra sidan. Det går att vara där hela tiden och ständigt vara sysselsatt.

Att låna där gör man gratis genom skattebetalarnas försorg. Men för blott 400 spänn köpte jag ett lånekort hos Aka Hötorget. 52 böcker av årets utgivning står till buds under lika många veckor. Man behåller en bok när läsåret är slut. Andra bokkedjor har liknande system.

Fördelen med de 52 är att just att de är i begränsat antal. Jag brukar vilja läsa hälften av dem. När jag sedan kommer till bokaffaren kanske inte en önskad bok finns där. I stället får jag ta någon från listan som jag inte särskilt tänkt läsa och i bästa fall hittar jag en ny favoritförfattare. Så var det till exempel när jag hittade Mammadags av Gillian White.

Är det inte samma sak på stadsbibblo? menar du. Det är 500 000 böcker där. Chansen att inte hitta det man vill läsa är försvinnande liten. Jag behöver ibland gränsen för att kunna gå över den, förstår du.

En utveckling av de 52 är att inkludera också äldre böcker. 50 nya och 20 äldre, till exempel, det vore en bra sätt för mig att hitta sådant jag missat enligt samma idé. Det tipset ger jag till Karin på En bokcirkel för alla som när bokhandlardeömmar.

Det var väl det jag satt och tänkte på den här söndagsmorgonen. Ha en fortsatt fin söndag.

Publicerat

Miss Peregrines hem för besynnerliga barn

Det är något visst med långa titlar. Och det är något visst med titlar som innehåller ordet besynnerliga. Ett underskattat ord. Det betyder mer än ”fint och säreget”, mer än ”rart och egendomligt”, mer än ”spännande och udda”. Kort och gott ordet är besynnerligt. Och användbart. Sida upp och sida ner i Svenska Akademiens OrdBok visar användbarheten av ordet samt dess långa historia.

Besynnerliga barn som de med mun i nacken, de som är så heliumlätta att de måste förankras, de som har eld och hetta ur handflatorna får sin plats på ett särskilt barnhem och vårdas ömt av miss Peregrine själv. Så var det för Abe Portman, farfar till Jakob. Men farfar Portman blev tvungen att lämna barnhemmet och återvände aldrig. Berättelserna om barnhemmet var viktiga sagor i Jakobs barndom men nu när han är äldre, och farfar blir allt gaggigare tappar han helt intresset för det. Och vem som helst kan faktiskt se att fotografierna på de besynnerliga barnen helt och hållet är fejk.

Men så dör farfar under våldsamma omständigheter. Jakob måste gå till en psykolog för att göra upp med det traumatiska. Psykologen stöttar honom ordentligt och när Jakob bestämmer sig för att söka upp det där barnhemmet får han bra support.

Det bästa med den här boken är inte de fantastiska fotografierna som illustrerar besynnerligheten. Inte heller den uppslukande berättelsen eller de besynnerliga barnen. Nej, det är att slutet som berättar att det måste komma en del två snart. Och den ser jag fram mot!

Miss Peregrines hem för besynnerliga barn. Ransom Riggs. Utgiven 2011. På svenska av Rabén&Sjögren 2012.

____

Ransom Riggs kommer ut med en bok om besynnerliga fotografier snart. Talking pictures