Medans ni väntar på att omröstningen ska komma igång för Bokbloggarnas litteraturpris kan ni rösta till Lilla Augustpriset, Svenska Förläggareföreningen pris för yngre författare.
Nu har förlagen hittat till den nya tekniken
Nu lanserar förlagen olika litterarära upplevelser på olika sätt till iPad och iPhone. Rabén & Sjögren släpper sin första iPad bok lagom till jul. Det är boken Megakillen av Martin Olczak och Anna Sandler som också kommer att innehålla spel och pyssel iPadversionen.
Natur & Kultur väntar på godkännande för sin app om Mulle Meck och Bonnier släpper snart Sarah Sheppards dinosaurieböcker för iPad.
Halvan, Knacka på-böckerna, Mumintrollet och sångboken Prästens lilla kråka väntas snart också komma som appar till iPhone och iPad.
Ju fortare jag går, desto mindre är jag
Mathea Martinsen är först inte intressant nog för att jag ska vilja läsa vidare. Jag gör det bara för att jag ska. Till och med i en solstol på norra Brasiliens evinnerliga kustband tråkar hon ut mig. Hon är en udda gammal dam som tillsammans med maken kallad Epsilon lever ett trögflytande liv bestående av egentligen ingenting. I hjärnan händer det mer. Jakten på det där lilla som man ska bli ihågkommen för är ärlig men inte speciellt fruktbar. Hon tänker ut lösningar på problem hon tidigare har konstruerat, mortlar frågeställningar sönder och samman tills till och med statistikern Epsilon tröttnar, alla staplar, diagram och sannolikhetsuträkningar är redan gjorda, men hon fortsätter. Maler tills det blir pulver som hon sen blir orolig för är farligt. Och så håller det på. Vardagligheter så futtiga att Mathea själv känner sig förvånad blir till äventyr och här först blir det roligt. Fyrtio sidor in i boken hör jag mig själv skratta högt över hennes ologiska tankegångar som efter varv på varv slutligen blir inget annat än geniala. Rädslan för att dö bär de flesta av oss, bara sättet att hantera den är olika. Mathea har sitt. Livrädd och modig trotsar hon inre lagar utan att blinka, för att i nästa ögonblick inte våga gå utanför dörren i rädsla för att någon ska se henne. Ännu mindre bli sedd som den som ingen ser. Och hur bryter man ett sådant mönster?
Det är en fin och mycket lättläst roman Kjersti Annesdatter Skomsvold debuterade med (på svenska,Gilla Böcker, 2010). Och rolig. Jag tänker mig att Sissela Benns fantastiska högstadiekaraktär Filippa Bark kommer att bli som Mathea när hon blir gammal. Och när jag tänker så blir den ännu bättre. Jag sa till min vän Hanna precis när jag släppt sista meningen att det var en himla tur att jag fortsatte, för helheten gör den väldigt läsvärd. Och så är det verkligen. Sorglig, varm och mycket rolig sitter den kvar ännu, i alla fall en vecka efter att den blev utläst, och det är det i ärlighetens namn inte alla böcker som gör.
Ps. Min glädje över att Mathea Martinsen twittrade la sig ganska snabbt eftersom det aldrig hände något. Synd. Två tweets i månaden gör det inte för mig i alla fall. Ds.
Bok 2 av 3 har anlänt
Kom hem ifrån Brasilien med ett bokpaket väntande. Den kanske mest efterlängtade av de tre jag senast beställde från Amazon.Vida av Patricia Engel. Nu har jag för första gången på ett och ett halvt år en rejäl bokhög där alla böckerna är sådana jag längtar efter att läsa. Synd att den sammanfaller med den mest hektiska jobbperioden, men visst, nog ska jag hinna.