Brev från Europa – Paris n:o 6

Jag lägger märke till att det finns många bokaffärer i Paris. Nästan lika många som konditorierna och apoteken. Det känns tryggt. Varje gång jag känner stress eller annan panik har jag inte långt till en bokhandel där jag kan bläddra mig lugn. Jag träffade en kvinna som lär sig svenska och frågade henne om ett boktips och hon rekommenderade Charlotte av David Foenkinos. Det är en roman om Charlotte Salomon, en konstnär som dog ung. Det är vad jag vet. Jag har börjat läsa. Inte så svår.

paris6Bredvid i fnac-hyllan stod 13 à table där 13 författare skriver varsin novell där en måltid är inblandad. Hur intressant som helst! Jag vill läsa en sådan bok av svenska författare också. En annan bok jag köper är en barnbok. Trotro à Paris av Bénédicte Guettier. Man får lära sig ”upp i Eiffeltornet” och” under Triumfbågen” och annat omistligt. Jag tog fasta på uppmaningen – hissen upp 300 meter en sen kväll.

Hursomhelst så älskar jag fnac för de har så mycket böcker om precis allting. Shakespeare & co är förstås en fin bokhandel för de engelskspråkiga böckerna. Men en riktigt fin för de franska är Le Pont Traversé strax intill Luxembourg-trädgården. Läs mer i bloggen MessyNessychic.

Men hörni – det var Parismånaden det, sammanfattat i 6 brev. Nu drar jag till Berlin!

Brev från Europa – Paris n:o 5

bronMin följeslagare i Paris är Andras Lévi . Han kom hit från Budapest för att studera arkitektur.  Med sig har han ett uppdrag, nämligen att lämna över ett brev till en ung dam på Rue de Sévigné, strax intill där jag bor. Ganska snart efter att han kommer till Paris flyttar han till en vindskupa på Rue des Écoles 34. Jag är förstås där och tittar på den röda dörren.

Men saken är den att han bor inte där längre. Och Klara bor inte heller kvar på Rue de Sévigné. Året de träffades var 1937. Och båda var judiska.

Jag hänger Andras i hasorna ett tag ändå när han ovetande om det kommande kriget visar de vackra byggnaderna i Paris på ett helt nytt sätt.

1500-talspalatset Carnavalet med sina lågreliefer av de fyra årstiderna. […] Guimards synagoga på Rue Pavée vars fasad gick i flacka, mjuka vågor som en öppnad skriftrulle. […] vidare längs Rue Denfert-Rochereau där byggnaderna signerade Le Corbusier och Mallet-Stevens, Raymond Fischer och Pierre Patout stod med sina strama, rena linjer som utstrålade en sådan styrka i den bleka januaridagern.

Tack för det! Jag hade aldrig noterat detaljerna annars.

Åren går och 1937 blir 1938, 39, 40…45. Det blir fruktansvärt och sorgligt men omöjligt att sluta läsa. Den osynliga bron är ett riktigt välskrivet mastodontverk. Så mycket forskning författaren måste ha gjort. Det är detaljer och noggrannhet men motsatsen till katalogprosa. Jag följer hela krigets fasor från en annan horisont – Ungerns – än jag tidigare gjort. Det är vardag och konkretion. Det är krigshärd och klasskillnader. Och helt fantastiskt välberättat på många hundra sidor.

Den osynliga bron. Julie Orringer. Utgiven 2010. På svenska av Forum förlag 2012 i översättning av Ann Björkhem.

Brev från Europa – Paris n:o 4

Jag har alltså en utflyktslista. Det har jag lärt mig av mamma. Utflyktslistorna är de bästa listorna. Här skriver man upp sådana saker man vill göra när det finns tid. Och tid finns ju praktiskt taget hela tiden.

Från min utflyktslista i Paris:
Se Fondation Louis Vuitton
Besöka Mme de Sévignés salong
Vara högst upp i Eiffeltornet när det är mörkt
Äta en Mont Blanc
Läsa Patrick Modiano på franska utan lexikon. Fråga någon om orden i stället.

Paris4Det är Les boulevards de ceinture jag sakta men säkert läser. På svenska De yttre boulevarderna. I början frågar jag om nästan alla ord. Förlåt mig om jag besvärar, men det är ett ord i den här boken som jag inte förstår, kan ni förklara det för mig? Och så får de förklara smal, gatstump och bakåt och jag får en ny samling franska ord att förstå. Sådant tar tid. Jag är på sidan 8 nu.

Brev från Europa – Paris n:o 3

Paris3Hon presenterar sig som Emma Warg och jag tänker: där uppe i min vindsvåning ligger din diktsamling och väntar på mig. Jag hoppas att den är bra för annars kommer jag att titta ut genom fönstret och tänka att det där du gjorde, det gör det fult uppe hos mig.

Redan i trappen upp möter de mig, orden.

vi skulle kunna hitta på nåt

Jag smiter förbi. Hör hur de tisslar, krafsar, vill in.

vi log mot varandra och vi dog mot varandra

Ord för ord förstår jag något sorgligt . Ett förhållande som är över. En bror som dör.  Men också hoppfullt. Vissa sidor är språket så vackert, ordvändningarna så nya att tre ord gör att jag måste tänka i lika många dagar. Någon annan sida är en ordlek som jag snabbt bläddrar förbi

Och när regnet, den enda gången,  slår mot fönstret lägger jag den ifrån mig. Jag är berörd. Och det där du gjorde, det gör det fint häruppe hos mig.

Nära darrar ingen hare. Emma Warg. Utgiven av Sadura 2014.