Strindbergs stjärna av Jan Wallentin

Om jag hade haft tid nu och inte känt mig så stressad över tusen saker, hade jag skrivit en riktig recension. Men nu hinner jag inte, så jag sammanfattar bara mina känslor efter att ha lyssnat på Johan Rabaeus läsning av Strindbergs stjärna. Om jag säger så här: Jag rekommenderar den inte. Inte alls. Jag vill till och med höja ett varningens finger. För att vara en äventyrsroman lider den av förvånansvärt lite spänning (ingen alls), mystiken lyser med sin frånvaro och den är trög från början till slut. Det tråkigt, för Jan Wallentin kan formulera sig, har lagt ner mycket tid på research säkert, och dessutom haft tålamodet att skapa en story, men för mycket saknas för att jag ska tycka att den är läsvärd. Jag blir bara matt, trött och bedrövad. Och denna bok ska ha sålts till 16 länder innan den ens kom ut på svenska marknaden? Rabaeus gör ett OK jobb dock.

Slut på surmeddelandet, återkommer med ny attityd och rosiga kinder inom kort.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *