Piratförlaget – om inbindningar och format

Vill du lära dig mer om olika bindningar och format på böcker. Vad är t ex ett danskt band? Kolla då in Piratförlagets Mattias Boström och Lasse Jexel lilla pedagogiska skola där dom visar och berättar. Genialiskt.

3 svar på ”Piratförlaget – om inbindningar och format”

  1. Oj så förvirrade de var. De blandar ihop inbundet (trådhäftat) och kartonnage (limmat). Ena minuten kallar de sitt danska band för limmad, nästa är den häftad. (Det är väldigt olika saker.) De tror att klotband innebär tygrygg och inget skyddsomslag (ingendera är sant). Klot är tyget (vilket de säger), men kan vara över hela pärmarna. Kartonnage är en inbindningsteknik som täcker både deras exempelkartonnage och deras exempel på inbundet (en inbunden bok ska vara trådhäftad, annars är det bluff). Skillnaden mellan häftad (som är en gammal svensk term, ingen nyhet) och storpocket är återigen inbindningen.

    Den där filmen var ett sorgligt exempel på nyspråk och förvirring.

    Enligt klassisk bokbinderiterminologi (istället för förvirrad förlagsmarknadsföring) så skrev jag om det för ett par år sedan: http://www.duarvaddulaser.se/2007/02/identifikationsguide-till.html

  2. Hej Hans!
    Det vi ville göra var att förklara termerna inom förlagsbranschen. Och dessa skiljer sig uppenbarligen från den klassiska bokbinderiterminologin.
    Vad gäller klotbandet så har jag idag fått veta att vår utgåva snarare ska beskrivas som ett halvklotband. Så där är vi inte helt korrekta.
    För förlagen är en ”inbunden bok” en hårdpärmsbok, oftast med skyddsomslag. Om den är trådhäftad eller limmad spelar ingen roll. Det finns inga förlag som skulle kalla en hårdpärmsbok med skyddsomslag för kartonnage, bara för att den var limmad. Inom t ex skönlitteraturen existerar det knappt några trådhäftade böcker längre. Ändå kallas de alla för inbundna böcker.
    Kartonnage – eller kort och gott ”kart” – är en term som inom förlagsbranschen främst används om reprintutgåvor utan skyddsomslag, ofta tryckta på sämre inlagepapper. Om det är en originalutgåva som har samma typ av utförande som ett kartonnage så brukar många inom branschen ändå kalla den för inbunden, för att man inte ska tro att det är ett reprint.
    ”Häftad” beskriver i princip alla mjukbandsböcker, oavsett om de är trådhäftade eller limmade. Storpocket är en häftad bok som oftast tryckts på sämre inlagepapper (motsvarande pocketpapper).
    Jag är ledsen om filmen bringar förvirring när det gäller bokbinderitermerna. Men som sagt så ville vi mest sprida kunskap om vilka begrepp – om än förvirrade – som vi använder oss av inom förlagsbranschen.
    Med vänliga hälsningar,
    Mattias Boström, Piratförlaget

  3. Det jag tycker är trist är att det med den här moderna förlagsterminologin inte går att veta vad man får om man beställer böcker. Det finns förlag som fortfarande ger ut riktiga inbundna böcker och en del häftade böcker är faktiskt trådhäftade. Om jag vill ha böcker som jag vet håller så är de tillverkningsmetoderna överlägsna. I det läget är det OK att betala mer för en bättre tillverkningsteknik, men att betala ett par hundralappar extra för att få (vad jag kallar) kartonnage fast med skyddsomslag är misslyckat.

    Tyvärr sitter jag på jobbet just nu så jag kan inte kolla hur vanligt det är bland nyare svensk litteratur med icke-limmad bindning, men jag vet att det förekommer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *