Hej mormor

Till mormor den 8 mars – favorit i repris

Jag läser mycket. Förr skrev jag listor på det lästa, nu kan jag räkna här i bloggen. Jaha, sex böcker i januari. Förra årets januari blev det ju sju. Jag vill läsa ännu lite snabbare, ännu lite mer. Så många bra olästa böcker!

Men mormor, så tänkte ju inte du. Du läste mycket och varje dag så länge du levde, men inte just romaner i snabb takt. Det var ju dagstidningen förstås, något veckoblad, Kvällstunden och en hel del annat. Men romaner, där tog du tid på dig.

Tänk om vi hade haft en bokklubb, en sådan där fyra-generations-bokklubb, mormor. Ska vi leka med tanken?

Runt bordet har vi samlats. Där sitter jag med mina sex lästa i januari. Där sitter min k. dotter som nog läser lika mycket. Där sitter min mamma som läser ett par böcker i månaden. Och där sitter du mormor som läser en roman om året. En gång i månaden träffas vi för att berätta om det senaste vi läst

På den första träffen, i januari, börjar min dotter snabbt berätta om sina läsningar. Hon hinner inte berätta om alla utan hon väljer ett par böcker. Samma sak gör jag. Månadens två bästa. För min mamma är det inget val utan hon berättar om de två böcker hon läst. Mormor berättar om sin bok så långt hon nu hunnit. Nästa gång vi ses väljer min dotter som vanligt ut ett par titlar och berättar om dem. Samma sak gör jag. Mamma berättar om den bok hon hade läst. Mormor har nu kommit en bit till och berättar inkännande om sina romankaraktärer eller författarens avsikter. Så går det på, månad efter månad. Våren går över till sommar, sommaren blir höst och snart är det december.

Årets sista träff är sedvanlig. Min dotter väljer, likaså jag och mamma berättar om sina två månadsböcker. Mormor klappar nu nöjt på sin bok. Hon har levt i sin roman under hela året. Hon känner personerna väl, har haft tid att tänka över innehållet många gånger och kan nu sammanfatta och reflektera över boken i sin helhet.

Och då tänker jag, mormor, att det kanske är så man ska läsa böcker. Och så man skulle vilja bli läst om man var en bok. Långsamt, ingående och med många reflektioner.

Tack för den tanken.

Hälsningar Ann-Sofie.

– – – – –

Den här bloggyn  skrev jag ursprungligen den 8 mars 2012 i en bloggstafett.

Ett svar på ”Hej mormor”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *