Memory Lane: tidigare bokmässor

2001 åkte jag första gången på bokmässa. Sedan dess har jag varit där varje år. Nummer 17 i år alltså. Det jag minns mest ifrån detta första år var det magiska med torsdagsmingel. Första året var jag också mycket duktig och gick på tunga föreläsningar för att bli vidareutbildad. Numera väljer jag bara med hjärtat och väldigt spontant.

2002 lyssnar jag till Hanne Ørstavik och jag citerar mina anteckningar:

Hon är en liten spröd varelse. Texten säger hon är ”skriven med liten fin penna”, precis och lågmäld är hon. ”Många tror att jag stryker och stryker i mina texter men jag har inte mer att säga. Det är som ett litet hål som språket måste tränga sig igenom”.

2003 lyssnar jag till henne igen.

Det är som en annan människan som sitter där framme vid podiet och pratar, pratar, pratar. Det spröda jag skrev om 2002 är borta och här är en säker författare med svart skinnjacka om jag inte minns fel. Då var det Vecka 43, tror jag, som hon pratade om.

2008 var jag som vanligt klädd i svart, men chockade min omgivning. Så färgglad du är, säger min vän Klara när jag till de svarta kläderna har en rosa sjal. Jag planerade att besöka många små förlag.

Bland utställarna ska jag i år göra djupdykningar i små förlag som jag inte läst böcker från. Till exempel: Daidilos. (B01:40) På deras hemsida hittade jag dessutom en bok jag absolut ska köpa. Aprilina – F01:14. Helt hemlig, googlar inte fram någon information alls, Bokförlag Samuel & Sofie -A04:46. Låter rart. Är säkert därför samhällsomstörtande.

2009 funderar jag över detta med signerade böcker.

När jag var först i kön för att få en hälsning i Cilla Naumanns – som är min stora författaridol –I cirklarna runt vill jag inte lämna signeringsbordet. Jag hänger kvar, men säger inte ens ”jag gillar allt du skriver”. Säger ingenting faktiskt utan ler mest fånigt på det där viset jag lovat mig själv att aldrig nånsin göra. Efter 30 sekunder börjar det bli pinsamt och kvinnan bakom mig i kön undrar ”är du klar eller?” och jag vill vända mig om och säga: ”Nej, jag är fan inte klar. Jag vill suga ut varenda sekund med Cilla här fattar du väl och jag står och funderar ut något väldigt smart att säga!” Men i stället säger jag: ”Ja, hoppsan, jag stod visst och drömde” och blir tvungen att kliva åt sidan för att resten av bokköparna ska få sitt.

2010 planerar jag att vara metodisk och hade ont i ett knä.

Min plan är alltid att gå alla mässans gångar A B C, metodiskt, titta i alla montrar, lika metodiskt. Det håller sällan men jag tycker om mina högt uppsatta mål! I år får jag ha max på antalet steg, tyvärr. Jag köper vilka böcker jag vill, det hör till. Mycket cash och bra skor. Det är min bästa packning. Vi ses!

2011 hittar jag det bästa samtalet

mellan Nils Uddenberg och Owe Wikström som diskuterade huruvida man kunde förstå människans psyke utan att också förstå hennes förhållande till existentiella frågor. Eller ett annat bästa men i en annan klass var förstås när DE, de älskande köade upp för att få tio sekunder med Ulf Lundell!

2012 ber jag om ursäkt.

Ursäkten: Jag är ledsen att jag hängde i Nordiska ministerrådets monter i torsdagskväll och låtsades vara från Oslo.

2013 köpte jag blott en enda bok.

Arma Belgien av Charles Baudelaire. Jag köpte faktiskt bara den boken. Sedan haglade bokgudarna små verk över mig ändå. Jag är tacksam.

2014 blev det nordiskt igen

Mest nöjd är jag med min bilderbok på isländska. Hela besöket i Islands-montern var rolig och inspirerande att jag fasiken anmäler mig till språkkurs nu!

2015 promotade jag mina läroböcker – Fixa svenskan och deltog i seminarium

Jag har en egen skylt i år. Deltagare Lindholm, jo jag tackar jag. Jag ska prata i ett seminarium på fredagsförmiddagen och jag blir svettig bara jag tänker på det.

2016 jobbade jag också men satt i DN:s monter hela lördagen och serverades det ena intressanta efter det andra.

Och i år? Följ oss på instagram @brkfstbookclub

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *