Det är något visst att lyssna till någon som högläser en bok, eller hur! Och det är ju något visst att läsa högt när andra lyssnar. Sent i höst kommer jag att läsa ur tre absoluta favoritböcker. Storstilad miljö. Jag börjar darra av rampfeber redan nu.
{ 0 comments }
En intressant diskussion kring böcker och leksaker kring böcker pågår just nu på bland annat Den lilla bokhyllan och Barnboksprat. Varför är det mer okej att köpa böcker i överflöd än leksaker? Det hela grundas i en artikel i Barnposten
där Lisa Bjärbo från Bokunge och Helena Ferry från Barnboksprat diskuterar frågan.
Vi har böcker i överflöd. När min dotter föddes fick hon av sin farmor och farfar ett sagobibliotek. Det innehöll samtliga av Astrid Lindgrens böcker, Totte och Emma, Petson och Findus, Mamma Mu, Nalle Puh, Alfons Åberg, Pelle Svanslös, Elsa Beskow med flera. Det innebär att i princip alla klassiker har vi hemma. Vi har senare kompletterat med lite Barbapapa, Vem-böckerna och lite böcker från Olika förlag.
Dessutom har vi såklart en massa olika leksaker och filmer kopplat till böckerna. Vi har t ex Pippi-huset, Pippi-servisen, Pippi datorspel och tre Pippi-kramdjur, Pippi, Herr Nilsson och Lilla Gubben. Jag blir emellanåt galen över alla leksaker som dräller överallt men framförallt blir jag tokig över den dåliga kvalitet som råder på många leksaker och alla trasiga leksaker som dräller. Gjorde en rajd igår och slängde allt som var trasigt men ska tilläggas, Pippigrejjerna håller god kvalitet och fick stanna.
Just Pippi är intressant. Nike älskar sina Pippisaker och Pippifilmer, däremot tröttnar hon när vi läser böckerna. Månne går de för långsamt och handen på hjärtat är de rätt slarvigt skrivna.
Det som dock har lekts mest med här hemma är Barbapappas stora hus. Det är ett vikhus med alla barbabarnen, mamma och pappa som små böcker. Vi gillar också böckerna även om de också är slarvigt skrivna och innehåller många stavfel, men det märker ju mest jag.
Så frågan är då, kan man få för många böcker? Jo, min treåriga dotter har absolut för mycket böcker just nu. Vi har inte läst en fjärdedel av hennes böcker. Visst, hon är inte i målgruppen för alla än, men hon vill gärna läsa samma böcker om och om och om igen vilket betyder att vi inte hinner beta av så många än. Just nu är hon inne i en period där vi läser om alla pekböcker igen, kan det ha med lillebrorsan hon fick kanske!
Även om vi inte hinner läsa allting just nu så är jag väldigt glad över vårt fina sagobibliotek. Där finns allt och tids nog kommer vi att läsa från alla böckerna och även om vi inte gör det så spelar det inte så stor roll. Böckerna finns där och är tillgängliga för henne när helst hon vill.
Och vi besöker biblioteket ofta, läser böcker där och lägger pussel, lånar hem ibland och ibland inte. Just nu har biblioteket även ett utbyte med dotterns dagis så varannan vecka lånar vi hem en bokpåse med tio böcker som vi också läser ur. Ett bra sätt att upptäcka ny barnlitteratur vi kanske annars inte läst.
Summa summarum: Nej, jag tror inte barn kan få för mycket böcker. Däremot för mycket leksaker i dålig kvalitet!
{ 0 comments }
Nacka Kommun är först ut i Sverige med att sälja ut alla sina bibliotek. Sen tidigare drivs Biblioteket och Kulturhuset Dieselverkstaden i privat regi och får ersättning av kommunen på samma sätt som de andra biblioteken får.
Kulturnämnden i Nacka hävdar att man inte gör det av besparingsskäl utan för att utveckla bibliotekens arbete.
- Vi gör det här för att göra biblioteken ännu mer välbesökta. Biblioteken har ökat öppettiderna och antalet besök kraftigt de senare åren, men vi vill utveckla arbetet att sätta mål och utvärdera kvalitet ytterligare, säger kulturnämndens ordförande till DN.
Men kan vem som helst köpa? Vad händer om några år när kommunerna behöver spara mer pengar och drar in bidragen. Kommer det kosta pengar att få ett lånekort? Kommer förlag som sponsrar biblioteken med böcker få mer plats i hyllorna? Och som frågan ställs i DN-artikeln ovan, vad händer när t ex Bonniers börjar köpa upp bibliotek och på så sätt styr utbudet?
Jag gillade inte när man sålde ut sjukhusen, inte apoteken och verkligen inte det här.
Kulturbloggen har också bloggat om det här.
{ 0 comments }
Vi har frågat en rad politiker tio frågor om kulturpolitik. Här är fråga nummer tre. Om bibliotekens vara eller….?
Hur ser ni på biblioteken i framtiden, vilken roll kommer de att ha om ni får bestämma?
Lotten Sunna, kandiderar för Feministiskt initiativ:
Biblioteken är viktiga för att göra kultur tillgänglig för alla. Bibloteken ska stärkas och utvecklas
Johnny Olsson, kandiderar för Piratpartiet: Biblioteken har alltid varit center för kunskap och kultur. Det kommer de att vara i framtiden också. Kanske kan man tänka sig att bibliotekens kunniga personal i allt större utsträckning har till uppgift att hjälpa människor att söka och värdera information online.
Annika Beijbom, kandiderar för Folkpartiet och talar för hela alliansen: En stor roll. Biblioteken är navet i många människors kulturliv, jag har själv en nära nog romantisk inställning till biblioteken och allt de har att erbjuda. Svenska folkbibliotek är tämligen unika i världen med det enorma utbud som finns där. Böckern är ursprunget men det finns ju så många spännande roller för framtida bibliotek. Jag ser dem som en god kulturnod i framtiden, även när det digitala materialet och digitala aktiviteter kommer att ta större plats.
Lilith Svensson, kandiderar för Kristdemokraterna: Biblioteken är mycket viktiga och det finns stora utvecklingsmöjligheter. Biblioteken verkar och ska verka för läskunnighet, utbildning, livslångt lärande, kultur och informationsspridning. Biblioteken förändras i takt med att samhället förändras men det är viktigt att dessa förändringar sker i samverkan av biblioteken och dess personal. Biblioteken ska inte förändras så att de förlorar sin identitet och ursprungliga uppgift att göra böcker tillgängliga för medborgarna och stärka läsandet. Vi vill skapa en nationell biblioteksvision där målen för bibliotekens utveckling formuleras. Samtidigt vill Kristdemokraterna också slå fast att lån av böcker på bibliotek alltid ska vara gratis. Kristdemokraterna vill införa ett nationellt lånekortsystem.
Frederick Federley, kandiderar för Centerpartiet:
Jag tror att de kommer att utvecklas till att erbjuda mer samhällsservice. Vi är många som känner oss överösta med information och ibland kan behöva reda ut hur vi löser saker. Det finns en spännande dynamik i att kunna söka fler sorters information via biblioteken, om hur vi löser deklarationen, viktiga datum för samhället, upplysningar som i dag kanske ligger på myndigheter. Det gör att bilioteken kan bli en mer besökt plats dit man naturligt söker sig för många olika typer av kunskap.
Anders Wallner, kandiderar för Miljöpartiet och talar för de rödgröna: Vi tror att de fysiska biblioteken är väldigt viktiga, men de behöver tillgängliggöras och kompletteras med digitala bibliotek. Vi rödgröna har föreslagit medel för det. Länsbiblioteken bör också få i uppdrag att hitta nya former för läsfrämjande verksamheter. Jag tycker att det är väldigt positivt att utveckla biblioteksverksamheter i anslutning till kollektivtrafik. Jag skulle gärna se att bibliotek i större utsträckning utnyttjades även kvällstid, för kulturverksamhet.
Eva-Lena Jansson, kandiderar för Socialdemokraterna:
Folkbiblioteken är en oerhört viktig del i det svenska kulturlivet och en viktig hörnsten i vår demokrati. Bibliotekens fria boklån ger alla möjlighet till att läsande oavsett inkomst i familjen. Den digitala utvecklingen skapar nya möjligheter för biblioteken att sprida information. Dessutom är biblioteken en unik mötesplats där många medborgare får möjlighet att ta del och lära sig mer om hur samhället fungerar, ett aktuellt exempel är att biblioteken i många kommuner används som lokal för förtida röstning.
Vi väntar svar från Moderaterna som lovat höra av sig. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har inte svarat på vår förfrågan trots att vi hört av oss till flera olika personer och instanser inom partierna. Kommer det in svar publicerar vi dom här i efterhand.
{ 2 comments }
Nationalbiblioteket i Buenos Aires är oerhört snyggt tycker jag. Det är ritat av Clorindo Testa, Francisco Bullrich, and Alicia Cazzaniga 1961 och känns som en stor Tetris-pjäs mitt i den lilla fridfulla parken. Rå betong, synliga tekniska lösningar och svulsterliknande utbyggnader gör att det blivit objekt för hat-kärlek bland Buenos Airesborna. Själv skippar jag allt vad hat heter, och känner endast kärlek.
Ps. Byggnaden invigdes 1992. Ja, det tog sin lilla tid. Ds
{ 1 comment }
