Hann med att lyssna på Sandra Gustafsson idag som berättade om sin nya bok Svedd. Om de reaktioner hon fått från människor som inte orkat läsa eller läsa ut för den är så ”under huden” och så påtagligt berörande.
– Jag vill ju beröra! säger Sandra till mig när jag träffar henne på en snabb lunchfika uppe på Heaven23 senare på eftermiddagen och då bekänner jag för henne att båda hennes böcker ligger där hemma i högen av oläst och att jag bara inte vågar läsa för jag vet inte om jag orkar bli så berörd som jag är övertygad om jag kommer bli.
Sandra svarar att hon förstår men berättar också att hon själv vill läsa böcker som får henne att känna. Hon läser till exempel inte deckare eftersom hon inte är intresserad av tekniska beskrivningar eller kluriga mordgåtor. Hon vill läsa om människor.
Sandra Gustafsson har skrivit den självbiografiska boken Maskrosungen om sin barndom med en pyskiskt sjuk mamma och en alkoholiserad pappa. Svedd kom i somras och är en fiktiv roman. Båda böckerna har fått jättebra kritik.
Varför läser jag dom inte då? Just nu, med en 3-åring hemma, jobb och graviditet blir läsning avkoppling. Jag väljer av lathet. Men jag lovar Sandra. Jag ska läsa dem båda, men ge mig bara lite tid.
Sandras hemsida och blogg hittar du här.