Gracie av Veronika Malmgren

Äntligen, sa jag när det visade sig att Veronika Malmgren skulle komma med en ny roman. När jag läste Gracie, hennes debut , blev jag helt blown away och gladdes över en ny favoritförfattare. Och jag väntade på mer. Men nu så! Medan jag läser Elise och allting därefter bjussar jag på min bloggy av Gracie från 2011.

”Det luktar cigarettrök, lite parfym och kanske avgaser ibland. Lite diskret svett doftar till, en droppe coca-cola rinner över handen. Jag är i Manning, en småstad i USA. Det är kväll och jag lutar mig mot den sandfärgade bilen och väntar. I framsätet sitter Penelope och Klara som vanligt.  Jag vill inte åka tillbaka, säger Klara flyktigt, tillbaka till den jag var.

Men Klaras gymnasietid i Sverige är avlägsen och utanför boken. Det centrala i den här berättelsen är vänskap. Visst finns det killar och längtan efter dem, men Lee och Wolf Eye och de andra blir ändå bara en kuliss till Penny och Klara. Med Penelope är Klara en annan, en som är något att räkna med, till och med cool. Också Penelope blev en annan den där dagen när Klara kom till Manning för att gå sitt andra gymnasieår. Nu är det bara dagar kvar till Klara ska åka tillbaka.

Skit, Klara. Så kommer den bli. Som alla andra jävla skitsomrar.

Gracie är en sådan fin historia. Lite laid-back och avslappad. Vacker.  När nu Klara ska återvända till Sverige blir kontrasten mellan Klara och Penny också intressant. När Klara på uppmaning räknar upp alla länder hon besökt säger Penny Jag har bara varit i Kanada. Hon är missmodig över att som så många andra vara fast i småstaden. Och hon säger:

Nästa år efter att skolan har slutat så drar jag. Så fort det ringer ut. Jag ska bränna ut från parkeringen och aldrig mera komma tillbaka.

Gör det, tänker jag när jag ser bilen dra iväg med en rivstart. Gör det.”

Gracie. Veronika Malmgren. Utgiven av Brombergs 2011.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.