Man vet aldrig med nobelpristagare, läsningen kan vara motig även om man förstår deras storhet och anser dem värda priset. Det var således med ett visst motstånd som jag satte mig ner med Krasznahorkai, inte minst för att jag ställde mig aningen tvivlande till hans vana att inte använda sig av punkt.
Men läsningen gick som en dans, avsaknaden av punkter skapade rytm, fart och nerv i texten och jag njöt av formuleringskonsten och mörkret. Har sett att man har beskrivit texten som febrig och jag kan bara hålla med. Jag upplevde också att han verkligen berättade en historia med både humor och djup, jag har tänkt mycket på läsupplevelsen efteråt.
Den sista vargen är en kort bok på 127 sidor, innehållande tre sammanlänkande noveller om människans relation till vargen och naturen. Jo, temat känns igen men jag har aldrig läst något tillnärmelsevis så fartfyllt, litterärt och brinnande förut.
Utgiven på Norstedts 2021, översättningen gjord av Daniel Gustavsson.