Kategori: Ljudböcker

Publicerat

Ljudbokslyssning – Jag älskar mina nya hörlurar!

Sudio Vasa Blå är kort sagt ett par fantastiska hörlurar, både till ljudbokslyssning och musik. De fungerar med alla smartphones. Lurarna har alla funktioner jag inte vill vara utan samt ytterligare funktioner som jag inte visste att jag inte ville vara utan.

Vad jag inte vill vara utan:

  • Sitter mjukt och fint i mina öron utan att skava och utan att falla ur. Levereras med öronsnäckor i flera olika storlekar.
  • Stänger ute buller, men jag hör fortfarande trafikljud och busschaufförsinformation. Jag blir således inte överkörd.
  • Tydligt fint ljud även på låg volym. Man behöver inte maxa volymen för att höra bra.
  • Bästa musikljudet jag någonsin haft i ett par mobilhörlurar vid lyssning på Spotify.
  • Jag hör bra även på den bullriga blå linjen i Stockholms tunnelbana, jag hörde också bra när jag flög fram och tillbaka över Atlanten. Flygplan och blå tunnelbane-linjen är annars sorgebarn för oss ljudboksfrälsta. Ofta behöver man höja ljudet till skadliga nivåer för att kunna lyssna alls.
  • Sitter perfekt i öronen när jag springer på löpband eller i skogen.
  • Har lång batteritid ca 8 tim, går snabbt att ladda.
  • Vita, lätt att hitta bland alla grejer man har i handväskan eller på skrivbordet. Finns dock i fler färger.

Vad jag kommit på att jag  inte vill vara utan är:

  • Sladdlöst, jag lyssnar numera via bluetooth. Jag behöver aldrig mer fastna i medpassagerare i lokaltrafiken, trassla in mig i sladdar när jag är ute och går eller kånka omkring på telefonen hemma, eftersom jag gärna lyssnar medan jag städar eller lagar mat. Kan dessutom ha telefonen liggande på laddning medan jag lyssnar.

Jag vet att många tycker det är krångligt att behöva ladda, men vill man ha bra ljud är laddningsbara hörlurar nödvändigt. Vidare, att lyssna via bluetooth är väldigt enkelt att ställa in och drar inte märkbart mer batteri på telefonen. Som du ser på bilden nedan är Sudio Vasa Blås lurar är förenade genom en kort men stadig sladd, du kan välja att ha sladden nedanför hakan, (har alltid jag), eller bakom nacken. Fördelen med sladden är att lurarna är lätta att hitta och svåra att tappa bort.

Vad jag tycker är extra roligt med Sudio Vasa Blå är att det är en helsvensk produkt, designad av en ung svensk kille som heter Mats Wallström.
Ni kan läsa mer om Sudio Vasa Blå via länken http://www.sudiosweden.com/se/horlurar  och om ni är sugna på att köpa får ni 15 % rabatt genom att uppge rabattkod: breakfastbookclub

Sudio Vasa Blå.JPG

Publicerat

The girl with the lower back tattoo av Amy Shumer

Jag ville läslyssna på något amerikanskt under min New York vistelse och mest av en slump föll valet på flickan med ryggsluts-tatueringen. Jag hade hört att Amy pratar utpräglad New York-dialekt vilket nog bidrog till mitt val och så gillar jag böcker som får mig att skratta. Jag fick skratta men till skillnad från stå-upp komik-Amy är boken betydligt mera lågmäld och eftertänksam. Jag finner att jag efter avslutad läsning tycker väldigt mycket om Amy och tycker att som ung kvinna strax över 30 är hon en utmärkt förebild för unga tjejer.

Det börjar inte speciellt märkvärdigt, första kapitlen i boken är mest ung kändis som berättar om sitt liv, men de självironiska inslagen växer efterhand. För min del tog det fart när Amy berättade om det läger för förståndshandikappade dit hon anmält sig som volontär när hon var 14. Hon fick inte ta hand om de små gulliga barnen som hon tänkt, utan hamnade bland de vuxna. Hon tog ett ordentligt kliv i sin utveckling den sommaren.

Hon berättar personligt om sin mammas otrohetsaffär som hade stora konsekvenser för flickan Amy och om sin pappas väl dolda alkoholism och svåra MS. Hon är jordnära och vettig, hon låter humorn genomsyra svårigheter, hon är drastisk och väldigt ickeperfekt. Hennes engagemang för vapenkontroll i USA efter att två kvinnor skjutits till döds under en biografföreställning kände jag inte till, dock imponeras jag av kapitlet där Amy utvecklar sitt resonemang om varför det är nödvändigt att vapenrestriktioner införs i USA. Intelligent, smart och feministiskt, en argumentation baserad på kalla fakta.

Jag rekommenderar att ni lyssnar, jag tror inte min läsupplevelse varit lika stark och personlig om jag läst själv. Att höra henne själv berätta sin historia ger utan tvekan en udd till läsupplevelsen. Ljudboken finns på Storytel.se

Utgiven på svenska av Wahlström & Widstrand 2016.

Publicerat

Jonathan bortom all kontroll av Meg Rosoff

Hundarna är mina favoritkaraktärer i denna skruvade komedi. Rosoff skildrar dessa förvirrade år i tidiga 20-årsåldern då människan  enligt gängse normer ska lämna ungdomen bakom sig och bli förståndig. Jonathan vill förtvivlat gärna bli vuxen och han vidtar drastiska åtgärder för att uppnå denna vuxenhet. Det har gått bra för honom, efter avslutad utbildning har han fått både arbete och lägenhet i New York, förvisso är det en lägenhet med ett synnerligen annorlunda hyreskontrakt men i New Yorks bostadsdjungel är den ändå ett kap. Den fasta punkten på det stormiga hav där Jonathan driver runt är hans brors hundar som flyttat in hos Jonathan medan brodern jobbar i Dubai. (Cockerspanieln Sissy och bordercollien Dante är förtjusande bekantskaper och jag tänker på hur mycket jag saknar att leva nära en hund). Förutom hundarna flyttar snart Jonathans flickvän Julie in, Julie som vännerna menar är fel för Jonathan men som han är beredd att gifta sig med bara för att uppnå ett inre lugn.

Ibland har jag förfärat mig över hur mycket jag har skrattat under läsningen. Jonathan har ett helsicke och det är rysligt synd om honom, men Meg Rosoffs skriver så humoristiska skildringar att det är omöjligt att undvika hysteriskt fniss. Jag bara älskar bröllopsscenerna där Jonathan är drabbad av en mystisk psykologisk talåkomma och jag älskar scenerna där hans hundsjukdoms-hypokondri blommar. Förutom mina favoriter hundarna bjuder Rosoff på ett mycket sympatiskt persongalleri.

Jonathan Unleashed som boken heter i original sätter faktiskt tonen i första meningen:

En dag när Jonathan kom hem upptäckte han att hundarna pratade om honom.

Jag önskar Jonathan många inte fullt så förvirrande år med hundarna och jag hoppas att han en dag blir serietecknare. Jag önskar även er en trevlig och skrattrik läsning precis som jag hade.

Utgiven på Massolit Förlag 2016. Översatt av Molle Kanmert Sjölander. Finns som ljudbok.

Publicerat

Eugen Kallmans ögon av Håkan Nesser

eugenLeon Berger är förgjord av sorg efter den olycka som slitit hans dotter och fru ifrån honom. Ett slumpartat möte med en studiekamrat leder till att han lämnar Stockholm för den norrländska staden K. Leon är lärare och han efterträder en kollega vid namn Eugen Kallman som dött under oklara omständigheter under försommaren.

En lågmäld Nesser som låter flera olika berättare komma till tals, ett grepp som fungerar utomordentligt väl i denna berättelse vars huvudhandling utspelas i mitten av 90-talet i ett Sverige som blivit mer och mer främlingsfientligt. Romanen bär ett lugn och rullas upp utan åthävor. Egon Kallmans ögon är enligt mig ingen spänningsroman, men jag blev ändå förvånad när Nesser själv sa samma sak vid ett av sina seminarium på Crimetime Gotland.  Att det fanns ett mystiskt dödsfall med i boken förklarade han med att det i allt han skriver smyger det alltid in ett oväntat dödsfall vare sig han vill eller inte.

Nessers fantastiska språk och hans mångbottnade ofta vemodigt tufsiga karaktärer med sina lakoniska kommentarer golvade mig redan för många år sedan.  Även om jag tycker olika mycket om böckerna gör han mig aldrig besviken, det finns alltid något som rör mitt inre, det finns alltid en älskansvärd karaktär. Och karaktärerna, deras namn är så välfunna! Rosemarie Wunderlich Hermansson i Människa utan hund, Ante Valdemar Roos i Berättelse om herr Roos, Gunnar Barbarotti, Beate Moerck, Edmund Wester, Irene Sammelmerk och Alois. Namnen viskar någonting till läsaren om karaktären, jag vet det låter flummigt men för mig är det så. I denna sista roman är en av berättarna Ludmilla Kovacs som ägt en schäfer vid namn Oktober. Någonstans i de tidiga böckerna finns en hund som heter Thatcher. (Nessers egen hädangångna hund Norton har nyss kommit ut med sina memoarer. Fast den har jag ännu inte läst.)

Ja, som ni förstår är jag synnerligen förtjust i Håkan Nessers författarskap och om det blir något nytt Crimetime med närvaro av Nesser önskar jag mig ett seminarium om just Nessers namngivning. För titlar som Ormblomman från Samaria och Styckerskan från Lilla Burma är inget annat än fantastiska!

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2016.