Köpa e-bok

Hos Bokus kan man inte köpa e-bok till sin iPad utan att gå vida Dito. Väl där måste man betala boken med kort. För att betala med kort har Handelsbanken bestämt att man måste sitt kort och ha sin dosa. Det kanske är Bokus som bestämt det, jag vet inte. Jag vet bara att det är oerhört irriterande att inte kunna köpa e-boken man vill ha direkt eftersom jag råkar befinna mig några kilometer från min bankdosa.

Men även om bankdosan faktiskt hade legat bara några meter bort är risken rätt stor att jag från min plats i läsfåtöljen, soffan eller hängmattan faktiskt istället valt att gå in på AdLibris och handla e-boken där istället eftersom jag där till och med kan köpa e-boken på faktura och slipper knappa in långa krångliga kortnummer utan bara kan klick-klicka hem boken till iPaden och börja läsa utan att behöva vare sig bankkort eller bankdosa. Extra plus för att det inte ens tillkom några fakturaavgifter (vilket jag faktiskt varit beredd att betala extra för just för att slippa resa mig och leta rätt på den där bankdosan).

Det är semestertider för tusan.

Och boken jag köpte? Modershjärtat, den femte delen i serien om barnmorskan Cecilia Lund, av Katerina Janouch.

UPPDATERAT: Att dosan måste användas är Handelsbankens idé och inte Bokus.

Jag packar min väska för Almedalen

Och det gick fort. Jag tog med iPaden. På den finns några tråkiga e-böcker jag inte har lust att läsa så jag köpte Ronna Jaffes Det bästa av allt på Pressbyrån på Älvsjö station och läste fyrtio sidor på båten till Gotland. Verkar lovande! I slutet av augusti frukostcirklar vi om den. Jag packade också ett gäng 60-talsklänningar.  Nu utspelar sig visserligen Det bästa av allt i början av 50-talet men jag kände ändå att de kanske lite passade ihop här.

Snygg bok.

Del av mitt rum och mina klänningar. Jag bor vägg i vägg med husets bibliotek som man ser in från dörröppningen.

 

 

 

Jag packar min väska för Norge igen

Det är dags för långtripp. Nordnorge igen! Vi flyger upp till Bodø och tar sedan färjan över till Røst, ö-gruppen som ligger långt ut i Norskehavet. Ser ni den? Längst ner till vänster på bilden här bredvid. Där blir vi några dagar för att läsa och titta på havsfåglar vi aldrig sett och cykla. Härligt!

Vi fortsätter sedan med färjan över till Lofoten och tar bussen upp till Svolvaer. Där stormade det i vintras så vårt hus som vi brukar bo i har blåst bort – bokstavligen. Vi tar oss vidare norrut ända till Andenes som ligger längst upp till höger på bilden. När vi varit där i några dagar åker vi bussen tillbaka till fastlandet och Narvik. Jag kollade just tidtabellen. Det tar sju timmar. Det betyder åtminstone en bok. Jag är specialist på att läsa och titta på vacker omgivning samtidigt. I Narvik har det byggts ett nytt högt hotell sedan vi var där senast. Högt upp och med utsikt över havet önskar vi, skrev jag i beställningen.  Därifrån tar vi slutligen tåget tillbaka till Stockholm.

Röstlandet är max 11 m.ö.h

Det gäller att packa rätt. Sol, vind, regn och hagel. Jag är beredd på allt. Och så böckerna förstås, roligt som tusan att välja ut den perfekta mixen. Jag tänker iPad och jag tänker pocket. För tjockböckerna orkar jag inte släpa runt här. Och jag tänker böcker jag inte läste när jag gjorde förra Norgeresan.

Så här blev det nu:

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg, Rikitikitavi av Rikard Wolff . Och i Wienerwald står träden kvar av Elisabeth Åsbrink. Det bästa av allt av Rona Jaffe. Brev från en bruten horisont av Calle Brunell. Ru av Kim Thúy Stål av Silvia Avallone. Paris, chérie : så där säger folk, alltså av Ida Pyk. Perks of Being a Wallflower av Stephen Chbosky

Borde funka va?

_____
Kartan är lånad från här

Good Night Book Club

Om man ställer Petra och mig bredvid varandra så är det jag som är morgonpiggast. Petra går upp på morgnarna därför att småbarnen tycker det är bra. Jag går upp på morgnarna därför att jag vaknar tidigt. Vi passar alltså väldigt bra båda två på en frukostbokklubb.

Men vi kommer också till vår rätt på nätterna. När jobben är färdigjobbade, barnen sover och nya frågor väcks – visst vore det underbart att sitta och samtala om böcker då?

Så här glada är vi om nätterna

Jag ser inte framför mig sommarljusa nätter i en doftande syrenberså med svalt rosévin. Nej, jag vill ha en Good Night Book Club med svartmålade väggar, fördragna fönster och ett stråk av svårmod som ska omgärda den lite smutsigare litteraturen och den tyngre drickan i glaset. Och klockan ska vara 23,

Visst vill ni?

 

 

Bilden är tagen på Pernilla Alms releasefest för Alltid du.