Kategori: Recensioner

Publicerat

Lex bok

Alla är idioter. Alla. Det lärde hon sig av sin pappa för evigheter sen. Idioter. Punkt. Minus Jonatan, men han verkar vara på väg ut ur deras tvåsamhet. Vi två mot världen. Vilken klyscha! Lex skulle aldrig säga nåt så… Men ändå.Och vad skulle hon ta sig till utan Jonatan?

Vem är Lex? Bor hos mamma som hon kommer överens bra med. Farsan – barnslig och självupptagen – sitter i fängelse och hon besöker honom regelbundet. Sista året på gymnasiet går hon men bryr sig inte för betygssystemet är ändå helt kass. Men går dit varje dag tycks hon ändå göra. Varför då? Alla andra är ju ändå idioter. Framtidsplanerna är dunkla. Kort och gott, arg på allt.

När hennes mamma träffar Bruno, en desperat ungdomsboksförfattare på jakt efter nytt material,  blir hemma ett väldigt jobbigt ställe att vara på. Bruno försöker bli Lex vän och vill pumpa henne en smula för att få stoff att bygga en ny roman på. Hon berättar. Men startar en blogg där en fiktiv person med namnet Maya berättar om samma saker som Lex berättar för Bruno. Till Jonatan säger hon:

Mamma kan inte vara ihop med en sån! Fattar du inte det? En som bara är helt ful of himself och skiter i alla runt omkring.

Jag har träffat många arga ungdomar i mina dagar. Kombinationen skärpt, smart och ilsken är inte ovanlig och (och välgörande att möta, jag älskar att veta att jag lever). Däremot är jag tveksam till att Lex stil håller ända in på tredje årskursen på gymnasiet.  När en 18-åring är skärpt, smart och ilsken brukar de vid det taget ha fokus utanför gymnasiet. Det som ska komma. Friheten, resorna (”jag tänker inte sitta här och ruttna”) eller världsförbättringen. Men bortsett från det:

Inte minst när Maya-bloggen startar ställs många intressanta aktuella frågor kring vad det är att vara ung idag med krav på framgång och lycka,vad media och förebilder kan vara och betyda. När allt avslöjas, och Lex egen (tvärtom-)blogg växer fram vaknar andra unga till och får något att trösta sig hos.

Lex bok är en bladvändare. Välskriven så in i vassen. Även när jag tröttnar roller irriterar mig för mycket på Lex, läser jag vidare. Kort och gott: skärpt, smart och ilsken. Och sådant är ju välgörande.

Lex bok. Sara Kadefors. Utgiven av Lilla Piratförlaget 2013.

Publicerat

Farväl för nybörjare

Det konstigaste med min frus återuppståndelse var omgivningens reaktioner

När det murkna trädet rasar ner över huset hamnar Dorothy underst och dör snabbt. Aaron lämnas ensam i resterna och det tar lång tid innan han kommer sig för att reparera huset igen. Dorothy och Aaron, de som var så lyckliga och perfekta för varandra! Omgivningen ger råd om hur man sörjer, vill hjälpa och ta hand om Aaron men vafan, han klarar sig ju! Så dyker Dorothy upp igen. Ibland tunn och konturlös, ibland kraftfull. Hon ställer samma fråga: hur hade vi det egentligen?

Anne Tyler skriver om det vanliga livet. Det som inte har strukturerade dramaturgiska kurvor inbyggt i sig och blir bladvändande insiktsfullt därför.

Farväl för nybörjare. Anne Tyler. Utgiven 2012. På svenska av Damm förlag 2013.

—–

Det var Mind the book som introducerade författaren för mig och jag har läst några stycken genom åren. Ett amatöräktenskap lyssnade jag till under långa promenader, och fick följa en familj i USA,  från det att kvinnan och mannen träffades, genom hela deras gemensamma liv inklusive skilsmässa och slutligen till deras död. Utan bagage där Delia gör ett försenat tonårsuppror får man väl säga, när hon en dag på deras gemensamma semester helt sonika lämnar familjen och börjar ett nytt liv i en stad långt därifrån. Var hör du hemma? handlar om två familjer som samma dag hämtar sina adoptivbarn på flygplatsen och vi följer dem under några år. I Påminnerskan flyttar den gamle Liam till förorten för ett nytt och fint liv men råkar ut för en olycka som påverkar hans minne. Han träffar Eunice, som jobbar som ett slags påminnerska till en annan man med dåligt minne. Nu ska hon hjälpa Liam.

Publicerat

Vi kom över havet

IMG_0334-001Vi äter årets sista bokfrukost och vi talar om Vi kom över havet. Vi tycker om när den i sin lätthet – vikt, omfång – tar upp stora och märkliga ämnen – att komma och gå vare sig man vill eller inte. De japanska kvinnorna packar sina kappsäckar med kimonor, penslar och fotografier på männen i A-M-E-R-I-K-A som de gift sig med. Osett så att säga. En bild = ett öde att underkasta sig. Kvinnorna med namnen vi glömmer för att romanen berättar om dem som ett enda VI.

DE som kommer över havet, etablerar sig och återigen får rycka upp bopålar och ge sig iväg till läger – omplaceringsläger, interneringsläger – som straff för andras attacker.

Rytmen säger vi, rytmen som berättar i en takt som gör det möjligt att läsa, omöjligt att låta bli. Om det VI som också alltid verkar omfatta ett DOM och när flyktingströmmarna rinner tas berättarperspektivet över av alla som inte behövde ge sig i väg. Och hur allt återgår till det vanliga.

När den första frosten kommer börjar deras ansikten blandas ihop och suddas ut i våra minnen.

Om det inte vore för romaner, som alltid kan påminna oss.

Vi kom över havet. Julie Otsuka. Utgiven 2011. På svenska av Albert Bonniers förlag 2012. Min pocketutgåva kom 2013.

 

___

God jul!

Publicerat

9-12

ljus14Åldersnonchalant läsning, skriver läsambassadör Johanna Lindbäck, från någon av sina utposter. Åldersnonchalant läsning som betyder att skitsamma vad förlaget har kategoriserat in en bok i för åldersfålla – man läser ändå. Det är längesen jag sa att jag inte läste ungdomsböcker. .(Just nu läser jag den till Augustpriset nominerade Lex bok. )

Läser böcker som förlagen fållar in i 12 – 15 eller 15+,  gör jag stundtals och ofta med god behållning. Men 9 – 12-kategorin har visat sig vara en intressant kategori också. Här är huvudpersonerna på väg in i tonårsbubblan, men har ännu inte blivit tonåringar. Vägen in dit gick via en bokhora-podd där (om jag inte minns fel) Clarisa Rolandi-Ronge  från Flaskposten rekommenderade En nyckel, en gåta och fyra brev av Rebecca Stead. Nu i fin pocketutgåva (Jag själv lånade den på Kulturhusets barnbibblo och gick till allas fasa in där med S-K-O-R, jamen förlåt!) En spännande bok med olika tidsplan och 70-talets New York. Huvudpersonen Miranda är i 12-årsåldern om jag inte minns fel och med ett ben in i tonåren, men inte tonåring.

En annan spännande bok är Tredje tecknet av Ingelin Angerborn där Olivia märker att någon osynligt är inne i hennes rum. Vem är det? Magisk realism och spänning.

Utan mystik men full av vardagens dramatik är Lite ihop av Johanna Lindbäck. Majken plötsligt känner att hon och bästisen inte längre klickar som förr? När kompisen börjar intressera sig för killar försöker sig Majken på samma sak, genom att köra projektet lite ihop tillsammans med den nyinflyttade Ivan. Med driv och träffsäkra dialoger, på Lindbäckst vis, och jag sträckläser boken.

Så dagens (vidarebefordrade) tips alltså: Läs åldersnonchalant!

_ _ _ _

Det här är mitt inlägg i julkalenderbloggstafett arrangerad av Sofies bokblogg. Nästa blogg att skriva är Book Twin