Målgång för #blogg100

Jag vet faktiskt inte hur jag räknat men jag har dag 99 idag. Men det är ju faktiskt dag 100! Kära nån. Målgång!

Har jag skött mig? I stort sett, jag tror att jag har missat någon dag Men close enough. Jag imponeras av mig själv som lyckats med 2 utmaningar den här våren: läsmaraton i maj och #blogg100. Jag hoppas dock att det inte ger hybris.

”Så, vad har Blogg100 inneburit för dig?” frågar initiativtagaren Fredrik Wass. Jag har tänkt på bloggen hela tiden! Och det är roligt att blogga intensivt. Men jag skulle inte orka/hinna så mycket. Nu får det bli lite lugnare.

Fyrahundrafemtio

Alla verkar rörande eniga om att den nya litteraturblarran Fyrahundrafemtio är riktigt bra. Jag är inte särskilt intresserad av att läsa författarintervjuer om de inte konkret berättar om sin skrivprocess eller vad de läser (eller vad de äter till frukost, mitt aldrig sinande intresse). Därför har jag nästan alltid tröttnat på boktidningar. Ibland för fluffigt, ibland för mycket bokreklam.Men jag ska inte blabba för mycket, det var längesen jag läste till exempel Vi läser.

I Fyrahundrafemtio hittar jag genast riktigt långa reportage som jag fastnar i och läser. Ett handlar om Clara Diesen, poeten som berättar om ett avgörande möte. Ett annat handlar Martin Kaunitz som är förläggare på Bonnier fakta.  Sådant bådar ju gott!

 

Rädda varje spillra av Jesmyn Ward

Ett dygn före orkanen Katrinas beräknade ankomst ringer de fasta telefonerna i delstaten Mississippi. Myndigheterna uppmanar samtliga boende i områdena dit orkanen på väg att snarast evakuera. Den 14-åriga Esch Batiste och hennes familjs telefon har ringt förr när en orkan varit på väg och även om Katrina förväntas bli den värsta orkan som drabbat delstaten sedan den legendariska ”Camille”,  gör familjen ingenting utöver de vanliga förberedelserna. För mig som svensk är det fascinerande över hur vardagligt sysslor inför en orkan företas. Spika för alla fönster med plywoodskivor, fyll på vattenflaskorna, laga all mat i kylskåpet och tanka bilen.

Jesmyn Ward skildrar ett annat USA än vad vi vanligtvis läser om. Familjen bor på landet under knappa förhållanden, såväl materiellt som känslomässigt. Fyra syskon, en far, en hund och hennes valpar. Moderns värme och kärlek är ständigt närvarande hos de tre äldsta barnen, trots att det är flera år sedan hon dog i barnsäng.

Ward skriver genom att måla bilder, kryddade med dofter, färger och textur. Hon skildrar känslor genom beskriva kroppsspråk och ger en av de intensivaste naturskildringar jag läst på väldigt länge.

Romanen skildrar dagarna före, dagen under och dagen efter Katrina med all oro, skräck och känsla för hur liten människan är inför naturens kraft. Men det är en bok med hoppfullt slut, trots allt finns det hopp för syskonen Baptiste, även efter Katrina.

Rädda varje spillra tilldelades National Book Award 2011 och är den unga  Jesmyn Wards andra roman. Översatt till svenska av Moa-Lisa Björk, utgiven av Forum Förlag.

Jag skulle så gärna vilja förföra dig – men jag orkar inte

Titeln till Margareta Strömstedts bok syftar på vad Aksel Sandemose sa till henne när de träffades en gång i tiden.

Den här boken är så bra att vara i, att läsa. Inte för att den är alltigenom behaglig, inte alls. Här finns skarp kritik och uppgörelser. Boken består av olika berättelser från författarens innehållsrika och intressanta liv. Det är möten med andra författare som Astrid Lindgren och Tove Jansson. Det är diskussioner och ställningstaganden. Det är betraktelser över livet och då inte minst om kvinnoskap om nu det ordet finns.  Alltid välformulerat och skarpt utmejslat. Alltid personligt men så allmängiltigt. Barndomen finns som en återkommande punkt genom texten och när jag läser om Margareta Strömstedts och hennes pappa så ryser jag så berörd blir jag.

Bokens enda problem är att den är för kort. Jag vill läsa mera!

Jag skulle så gärna vilja förföra dig – men jag orkar inte. Margareta Strömstedt. Utgiven av Albert Bonniers förlag 2013.

– – – –

9789100135737Så till omslaget. Jag har väntat på att den här boken skulle komma e-bok till bibblo. När jag gjorde några lån fick jag till min glädje se att omslaget var rött. Du kanske tycker att det är ganska orange. Men jag säger rött och kryssar för min första ruta på SLB-brickan!