Jag packar min väska för Skottland

30-talets Stockholm. Söderpojkarna tar ofta cyklarna ner till Stadsgården för att titta på fartygen som glider in i hamnen. Det är enkelt att komma intill och spännande att lära sig namnen på fartygen. Dessutom kan den modigaste gå fram till passagerarna och hälsa och träna lite på engelskan.

En sommardag 1937 kommer den skotske Jan till Stockholm med sina föräldrar och Lennart slår sig i slang med den jämnåriga pojken. Adresser utbyts och kontakt hålls. Året därpå åker Lennart med passagerarfartyg från Göteborg till Newcastle för att hälsa på sin kompis. Han är sjutton år gammal. Resan dokumenteras noga i ett fotoalbum med rubriken Skottlandsminnen

Nu skriver vi 2012 och jag tänker göra nästan samma resa som bonuspappa för att se om jag kan hitta platserna sjuttiofem år senare.

Vad jag ska läsa? Jag tar med mig:

Lonely planet Scotland förstås!
Världens väldighet av Colum McCann.
The Carrie Diaries av Candace Bushnell.
Och allt skall vara kärlek av Kristian Lundberg.

Resten får bli infall.

3 svar på ”Jag packar min väska för Skottland”

  1. Åh! Vilken historia! vet du, min stora kärlek till Skottland bottnar i en liknande historia. Min mamma åkte till Skottland för att besöka en vän som tidigare hälsat på henne. Hon var bara tonåring själv men resan satte sådana spår att jag fick höra om landet under hela min uppväxt. Hoppas så att du får en underbar resa! Packa lätt så kan du uppleva desto mer!

    1. Intressant! Jag tror hursomhelst att jag kan ägna resten av mitt liv åt att åka runt bland Skottlands öar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *