Du och jag, Marie Curie

Marie Curie blir mottagare av det Jenny behöver berätta och reda ut.

Frågor till Marie Curie den 3 september 1986:

Jag har läst att det finns människor som inte klarar några vanliga saker, som man skulle kunna säga är helt dumma på att vara människor. En sorts idioter.

I boken märkt MC skriver hon sina frågor och reflektioner, om fotbollen och vännerna men snart om kärleken till Filippa. Jenny, som är femton år, bor i Majorna i Göteborg med mamma och pappa. Det är uppror och kärlek i relationen med föräldrarna, men den verkar vanlig och tonårig och jag blir ganska snart förtjust i hennes mamma som har svårt att släppa taget om sin dotter.

Men att vara ihop med Filippa är inte lätt. Ibland är det enkelt när de ligger under täcket och världen utanför är borta. Ibland, när den tuffare Filippa säger saker som att det aldrig går bra för dem som gillar henne, blir Jenny sjuk, liten och osynlig. Men hon älskar ju!

Jenny flyttar närmare igen, tätt intill, längtar in i tätheten igen. Värmen. Handen. Huden.

1986  är Jonas Gardell på TV. Föräldrarna ropar på Jenny, men hon vill inte se.

Fast hon hör. Mest föräldrarna hör hon. De skrattar, häpet, hickade. Och så mer lågmält ibland, då hörs det nästan ännu mer. ”Undrar vad hans föräldrar tänker när de ser det här”, murrar mammans röst. ”Ja, fy fan” murrar pappan fast han sällan svär. ”Men han är tuff det får man ju säga. Men vilken liten fjant.”

Det är skönt att läsa en roman som inte gör någon större affär av att det är två tjejer som blir förälskade, samtidigt är det det just det som gör att Jenny får problem när allt tar slut. Att inte kunna säga ”men jag älskade henne”, när föräldrarna tycker det är synd att hennes kompis Filippa inte kommer över lika ofta längre. Däremot tycker jag att det är synd att det blir en kärlekskarusell i en så snabb fart. Jag hinner knappt med förrän Jenny är jättekär och de ligger hemma hos Filippa som om de inte gjort annat. Inga omvägar via fniss och skämskudde och varför sa jag så?

Enligt O, som jag fick boktipset från, skriver att Erik Dahlbergsgatan 30 är en fristående fortsättning på den här romanen, men då för vuxna. Det låter lockande. Jag älskar epiloger och svar på hur gick det sen? Jag vet att den boken ligger nere på landet någonstans och kanske får den bli sommarläsning. Om inte annat för att allt utspelar sig i Göteborg.

Du och jag, Marie Curie. Annika Ruth Persson. Utgiven av Kabusa böcker 2003.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *