Hausfrau av Jill Alexander Essbaum

589[1]Så är jag där igen, under skinnet på en fiktiv karaktär. Annas personlighet ligger så väldigt långt från min egen att jag är ordentligt svårflörtad under bokens inledande del. Så tar hon stryptag på mig, jag är förlorad och kan inte längre värja mig.

Anna är amerikanska men bor i Schweiz tillsammans med man och tre barn.
Trots att hon levt i landet under ett decennium har hon lärt sig ytterst lite av det språk som är hennes barns modersmål.

Hon lever sitt liv som fast i ett gungfly oförmögen till initiativ och är sorgligt passiv till det mesta utom sex. Förmodligen är detta hennes räddning men otrohetsaffärerna ger konsekvenser vilka hon är oförmögen att förstå vidden av då resten av hennes liv pågår utan hennes medverkan.

Hon tycks vara en god mor, men den delen av hennes personlighet lämnas åt läsaren att tolka. Det som är så väldigt frustrerande med Anna det är att hon har möjligheterna. Förvisso är hon hemmafru men hon är inte förtryckt av vare sig make, barnpassning eller ekonomi. Jag får heller inte intrycket av att hon är deprimerad.
Vi kommer in i handlingen det år då hennes man propsar på att hon måste lära sig schweitzertyska och skickar iväg henne på kurs där hon träffar Mary som blir en ”vän” och Annas liv ställs på sin spets.

Styrkan i Jill Alexander Essbaums text är det outsagda, att texten väcker mer frågor än den ger svar. Allt skildras utifrån Annas perspektiv och efter avslutad läsning är jag full av frågor bl.a. skulle jag gärna vilja veta mer om Bruno, Annas man. Jag är också djupt berörd av det starka slutet som för mig inte alls var självklart. Hausfrau är  en lysande bokcirkelbok, man kan prata om Anna och de övriga karaktärerna i timmar.

Hausfrau är utgiven på Brombergs förlag 2015, översättningen är gjord av Inger Johansson.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *